Oorganisk kemi Flashcards

1
Q

Vad innebär Elektromagnetisk strålning?

A

Hur energi färdas genom rymden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad står formeln c = λ * V för?

A

Våglängd (λ) - ”längden mellan en topp till nästa topp”.

Amplitud - hur hög toppen är.

Frekvensen (V) - ”antal toppar som passerar per sekund”.

c = ljushastigheten, 2.9979E8 m/s.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad innebär fotoelektriska effekten?

A

Ljus som träffar en metallyta kan få elektroner att emitteras (”slungas ut”). Då måste
dock ljusets frekvens v vara större än ett visst tröskelvärde. Om HL i formeln är ≤ 0 kommer ingen elektron emitteras.

Formeln:
1/2m_ev^2 = hv - E_0

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad står formeln

1/2m_ev^2 = hv - E_0 för?

A

Den fotoelektriska effekten där m_eV^2(?) står för elektronens rörelseenergi och E_0 som är utträdesarbetet.
h = är Plancks konstant.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad innebär exiterad?

A

atom som innehåller fler elektroner, mer energi, och ”hoppar upp” i nästa skal.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad innebär Emmisionslinjer?

A

När en elektron exciteras (ges ett energitillskott som sedan avges i form av en foton) kan så kallade emissionslinjer urskiljas. Dessa är ljus specifika för olika ämnen – dvs
olika ämnen emitterar olika färger av ljus vid excitering.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad innebär diffraktion och vad leder detta till?

A

När två olika vågor möts, skapas områden där vågorna blir starkare och svagare.
Detta leder till diffraktionsmönster.

Detta gäller även för partiklar. Om en
elektronstråle skjuts mot en kristall, kommer även elektronerna uppvisa ett
diffraktionsmönster.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Har partiklar(all materia) både vägegenskaper och partikelegensakaper?

A

Ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Sammanfattat, vad beror emissionslinjerna på?

A

kvanttal.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är vågekvationen och vad innebär den?

A

HY = EY
Denna (våg)ekvation beskriver hur materien uppför sig på molekylär nivå.
E = energi för systemet.
Y = vågfunktionen för systemet.
H = Hamiltonoperatom(innehåller växelverkan).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är ett elektronmoln?

A

Det går inte att bestämma en elektrons plats och hastighet samtidigt – istället säger man att elektronerna är utsmetade i tid och rum – man kan bestämma att en elektron befinner sig någonstans inom ett så kallat elektronmoln med en viss sannolikhet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad innebär Orbital?

A

vågfunktonen för en elektron/ ett område i rummet där det är hög slh att träffa på en elektron

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Elektroner ligger på olika energinivåer, olika orbitaler. Berätta om detta.

A

Elektroner ligger på olika energinivåer, olika orbitaler. Varje orbital kan innehålla maximalt två stycken elektroner. Alla elektroner i ett ”skal” (minns: K, L, M etc.) har
samma genomsnittliga energi. Atomorbitalerna förklarar periodiska systemets uppbyggnad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Berätta om de tre skalen när det kommer till Orbital

A

-Vad som tidigare benämndes k-skalet är egentligen en S-orbital, benämnd 1s, där det finns plats för två elektroner. Detta är alltså en energinivå, även den
lägsta.

  • Vad som tidigare benämndes L-skalet består av två olika orbitaler – en S-orbital
    benämnd 2s samt tre p-orbitaler, benämd 2p
  • Vad som tidigare benämndes M-skalet består av tre olika orbitaler – en S-orbital benämnd 3s, tre p-orbitaler benämnd 3p samt fem d-orbitaler benämnd 3d. På detta sätt fortsätter sedan de olika energinivåerna.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur ser S-orbitaler och P-orbitaler ut?

A
  • S-orbitaler är sfäriska (elektronerna inom s-orbitalerna befinner sig någonstans
    inom en sfär)
  • P-orbitaler ser ut som två ihopsatta ballonger
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur fungerar fördelningen av elektroner i orbitalerna?

A

Varje orbital (en ruta) fylls med två elektroner (en elektron = en pil) med olika spin, (”pil upp/pil ned”.).
Varje orbital fylls först med pilar uppåt, och om det sedan behövs, med pilar nedåt.
Detta ty elektroner som betecknas med pil upp har lägre energi än med pil ned.
Potensen betecknar hur fylld de olika orbitalerna är.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vilka kvanttal finns det och vad innebär dessa?

A
  • Huvudkvanttalet, n, bestämmer en elektrons energi. Huvudkvanttalet är ett heltal större än ett.
  • Bikvanttalet, l, bestämmer elektronens banrörelsemängdsmoment. Bankvanttalet är ett heltal ∈ [0 , n-1] där n är huvudkvanttalet.
  • Magnetiskt kvanttal, m, anger magnetiskt moment. Är ett heltal heltal ∈ [-l , l] där l är bikvanttalet.
  • Spinkvanttalet, s, är antingen -1/2 eller 1/2. Visar vilket spinn elektronen har.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad beskriver varje kombination av n, l, m, s när det kommer till kvanttal?

A

Varje kombination av n, l, m, s beskriver ett unikt tillstånd. Endast en elektron kan endast befinna sig i ett visst tillstånd samtidigt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Berätta om Atomradie.

A

Atomradie - Halva bindningsavståendet i en molekyl eller kristall
med den identiska atomer.

  • Atomradien ökar nedåt i en grupp (Tänk: Fler skal!)
  • Minskar från vänster till höger i en period
    (Tänk: Ökad kärnladdning)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Berätta om Jonradie.

A

Positiv jon mindre än motsvarande atom.
Tänk: Tömmer skal!

  • Negativ jon större än motsvarande atom
    Tänk: Mer e^- repulsion.
  • Minskar med ökad positiv jonladdning i en
    period (Na+ > Mg2+ > Al 3+)
  • Minskar med minskad negativ laddning (O2- > F-)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Berätta om Joniseringsenergi.

A
  • Energimängden som krävs för att bortföra en elektron från atomen eller jonen i gasform-
  • Första joniseringsenergin ökar från vänster till höger i en period
    Tänk: Ju längre bort från kärnan desto mindre energi krävs för att
    elektronen ska tas bort. Dvs ju längre ner i kolumnen desto lättare att
    reagera
  • Minskar nedåt i en grupp
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad innebär elektronaffinitet?

A

Elektronvinsten när en atom upptar en elektron.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad finns det för grupper i periodiska systemet(8 st)?

A

Grupp 1: Alkalimetaller Grupp 5: Kvävegruppen
Grupp 2: Alkaliska jordartsmetaller
Grupp 6: Syregruppen
Grupp 3: Borgruppen Grupp 7:Halogener
Grupp 4: Kolgruppen Grupp 8: Ädelgaser ( + Ru, Rh, Pd, Os, Ir, Pt)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad innebär bindingslängd?

A

Avståndet mellan atomer vid energiminimum.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad innebär Bindningsenergi?

A

Energivinsten vid minimum jämfört med fria atomerna, energin för att
bryta en bindning.

26
Q

Hur kan man tänka när det kommer till kemiska bindningar?

A

Tänk: Energin sänks ju mer de kan
växelverka med varndra. Om vi trycker ihop
dom för mycket: Positiv - positiv replikation
(även negativ - negativ)

27
Q

Vad finns det för bindningstyper?

A
  • Opolär kovalent bindning.
  • Jonbinding.
  • Polär kovalent bindning.
28
Q

Vad innebär opolär kovalent bindning?

A

Mellan olika atomer, elektroner fördelas jämt (gemensamt elektronmoln)

29
Q

Vad innebär jonbinding?

A

Elektronisk attraktion mellan positiva och negativa joner (Överföring har skett).

30
Q

Vad innebär Polär kovalent bindning?

A

Mellan olika atomer, elektroner förleddas ojämnt (men fortfarande gemensamma
elektronmoln) KAN ge polära molekyler. Elektronerna attraheras av två positiva kärnor. Systemet av elektroner och kärnor söker lägsta energi

31
Q

Vad är Elektronegativitet?

A

Mått på en atoms förmåga att dra till sig elektroner i en molekyl/Hur ojämt elektronmolnet fördelar sig i/runt molekylen. Ökar till höger och uppåt.

32
Q

Vad innebär Polaritet?

A

En positiv del och en negativ del. En molekyl med två atomer med en polär kovalent bindning är alltid polär, ex HF där F drar till sig elektroner. Molekyler med polära kovalenta bindningar mellan flera atomer kan också vara kovalenta, ex vatten, där syre är elektronegativt. De kan dock även sakna dipolmeoment, ex koldioxid som består av dubbelbindningar och blir därför linjär.

33
Q

Vad innebär kemisk reaktion?

A

Omfördelning av bindningar

34
Q

Vad är lokaliserade elektronbindnings-modellen?

A
  • En enkel modell för att beskriva kovalenta bindningar.
  • Lokaliserade elektron (LE) modellen: Atomer binder till varandra genom att dela elektronpar, varvid atomernas orbitaler används.
35
Q

Vilka tre delar innehåller Lokaliserade elektron (LE) modellen?

A

Modellen har 3 delar:

  1. Lewisstrukturer - Valenselektron-arrangemang
  2. VSEPR-Molekylgeometri
  3. Beskrivning av orbitaler
36
Q

Vad är Lewisstruktur?

A

Visar hur valenselektronerna arrangerar sig eller delar upp sig mellan atomerna i en kovalent bunden molekyl.

37
Q

Vad finns för mål med Lewisstruktur?

A

MÅL: Stabila molekyler får ädelgasstruktur genom att dela elektronpar.

38
Q

Vad är Oktettregeln 8e^-(ns2np6 i fria atomen)?

A

C (kol), O (syre), N (kväve), F (fluor) kräver alltid fyra elektronpar kring sig i
molekyler. Detta kan antingen uppnås genom att anta jonform, eller genom kovalenta (delade) bindningar (elektronpar) mellan atomer. Exempelvis CH4. Enligt lewis-struktur anges elektronpar i bindningar med ett streck, och fria elektroner med prickar. (Duettregeln för H, He, 1s^2)

39
Q

Vilka regler finns vid Oktettregeln(8st)?

A
  1. Summera ihop alla valenselektroner.
  2. Rita in bindande elektronpar mellan atomerna.
  3. Placera ut resterande elektroner så att duett/oktettregeln 2:a periodens element
    uppfylls.
  4. 3:e (och däröver) periodens element kan överskrida oktettregeln när bindande elektronpar ritas in.
  5. Om elektronparen inte räcker till rita dubbel- och/eller trippelbindningar.
  6. Om det blir elektroner över, placera dem på den atom som har tillgängliga d-orbitaler.
  7. Om flera tunga atomer i molekylen och det blir elektoner över hamrande påse på centralatomen.

(C, N, O, F följer ALLTID oktettregeln)

40
Q

Vad innebär resonansstrukturer?

A

I vissa molekyler resonerar elektronstrukturen mellan olika former. Den verkliga
elektronstrukturen blir då ett medelvärde av de resonerande strukturerna.
Resonansen beror på att elektronerna är delokaliserade, och kan röra sig kring hela
molekylen. Exempel är NO3^-, gäller även aromatiska kolväten.

41
Q

Molekylstruktur - Vad finns för idé när det kommer till VSEPR-modellen (ValensSkalsElektronParRepulsion)?

A

Idé: Geometrin kring en atom bestäms av strävan efter att minimera repulsionen
mellan olika elektronpar - Elektronpar vill vara så långtifrån varandra som möjligt
Anm: Fria elektronpar tar större plats än pinnade elektronpar

42
Q

Vad innebär Hybridisering av orbitaler/Valensbindningsteori?

A
  • Hur molekyler ser ut med avseende på orbitalerna.
  • Utseendet beror på i hur många riktningaratomen har laddningsfördelning.
  • 2 RIKTNINGAR —> sp-hybridisering
  • 3 RIKTNINGAR —> sp2 - hybridisering
43
Q

Hur kan man sammanfatta Hybridisering av orbitaler/ Valensbindningsteori?

A

sammanfattat:

  • Enkelbindning består av en sigma-bindning.
  • Dubbelbindning består av en sigma-bindning och en pi-bindning.
  • Trippelbindningar består av en sigma-bindning och två pi-bindningar.
44
Q

Berätta om utseende m.m för:

Sp^3, Sp^2, Sp.

A

Sp3 – hybridisering: tetraederform, fyra sigmabindningar. Ex etan.

Sp2 – hybridisering: plan pga dubbelbindningen. En pi-bindning, tre sigmabindningar. Ex eten

Sp – hybridisering: linjär pga trippelbindningen. Två pi-bindningar, två
sigmabindningar. Ex etyn.

45
Q

Vad innebär termodynamik?

A

läran om energi, dess omvandling mellan olika former och samspel mellan värme och arbete.

46
Q

Vad innebär Termokemi?

A

Studiet av omsatt värme vid kemiska reaktioner.

47
Q

Vad innebär standardtillstånd när det kommer till termodynamik?

A

Tillståndet för det rena ämnet vid trycket 1 att och en viss temp (vanligen 298.15K).

48
Q

Vad är Hess lag?

A

En reaktions ΔH kan skrivas som en summa av möjliga delreaktioners ΔH.

49
Q

Vilka är de tre huvudsatserna när det kommer till termodynamik?

A
  1. Energi varken kan skapas eller förstöras utan endast omvandlas (värme är en form av energitransport)
    H = U + pV , H = entalpi
  2. Den totala entropin (oordningen) i universum ökar, vilket gör att naturliga processer endast kan ske i en riktning.
  3. En perfekt kristall har sin lägsta entropi vid absoluta nollpunkten (S = 0 vid T = 0K = -273.15oC)
50
Q

Vad innebär innebär 2:a huvudsatsen?

A

2:a huvudsatsen - OORDNING GYNNAS PÅ ORDNINGENS BEKOSTNAD.

51
Q

Vad innebär Entropi?

A

Entropi = Storhet som är relaterad till oordning, betecknas S, för entropi gäller

i. ΔSuniversum > 0 för spontana reaktioner
ii. ΔSuniversum = 0 för reversibel process (Reversibel process = en process där en mycket liten ändring av systemets parametrar kan ändra riktning på processen)

iii. S (för lokala system) är en tillståndsfunktion där
Suniversum = Slokal + Somgivning

52
Q

Vilken formler gäller för Gibbs fria energi?

A

G = H - TS

53
Q

Hur blir formeln för ändring i Gibbs fria energi då T = konstant?

A

ΔG = ΔH - TΔS

För spontana (

54
Q

En reaktions hastighet anges med hjälp av hastighetsformeln, hur lyder denna?

A

v = k * [NO2]^2

V är hastigheten, [X]^A är koncentrationen av reagerande ämne upphöjt i dess reaktionsordning
och k är hastighetskonstanten.

55
Q

För att undersöka sönderfall kan en enkel regressionsanalys göras på givet data, hur görs denna?

A

(Pricka in givna punkter i ett diagram med transformation m.a.p. ln och dra streck mellan…) Utifrån grafens utseende kan ordningen av sönderfallet bestämmas.

  • Om en rät linje erhålls när ln([R]) avsätt mot t, så är reaktionen av första
    ordningen.
  • Om en rät linje erhålls när 1/[R] avsätt mot t, så är reaktionen av andra ordningen
56
Q

Vad är reaktionsentalpi?

A

Skillnad i energi före och efter en reaktion.

57
Q

Vad innebär exoterm?

A

Energi avges vid reaktion (Får ut mer energi än vad som går åt).

58
Q

Vad innebär Endoterm?

A

Energi upptas (Går det åt mer energi än vad som skapas).

59
Q

Hur beräknas reaktionsentalpi?

A

Δ_(reak)Ho = ∑ n_p ΔH_f^o (Produkt) - ∑ n_r ΔH_f^o (Reaktant)

Endoterm om ΔH^o > 0
Exoterm om ΔH^o < 0

60
Q

Vad gäller för aktiveringsenergi?

A

För att en reaktion ska ske spontant, dvs. av sig själv, måste följande olikhet vara uppfylld:
ΔH -TΔS ≤ 0

Där
T = Temperaturen i Kelvin, H = entalpi och
S = entropi.