OH-G Flashcards
- Definition
- Mål
- Spridning
Grunden till avfallets inverkan
Krav på ett avslutat upplag
Lakvattenmängder
Sammansättning
Lokalisering av en deponi med hänsyn till hydrologiska förhållanden
Naturliga processer i marken som påverkar spridningen av föroreningar med lakvatten
Vattenbalans för deponi
- Uppsamling med hjälp av dräneringsrör
- Uppsamling med hjälp av en grundvattenbrunn
- Viktigt att deponin placeras på ett stabilt underlag för att minska risken för markbrott eller skred.
- Under deponin bör läggas ett tätskikt som har en låg hydraulisk konduktivitet (< 10-9 m/s).
- Mellan avfallet och tätskiktet läggs ett dräneringslager för att få en effektiv uppsamling av lakvattnet.
- Uppläggningen av avfallet sker etappvis vilket reducerar lakvattenbildningen och underlättar kontroll och skötsel.
- Uppläggningen görs i 1,5 - 3 m höga celler - pallar.
- Upplagt avfall kompakteras och täcks (helst dagligen) med 0,1 - 0,5 m inert material:
- gör överytan körbar
- hindrar skadedjur
- minskar risk för nedskräpning, lukt och bränder
- nederbörd kommer endast i kontakt med färskt och torrt avfall
- När upplaget nått full höjd lägger man på ett tätskikt som har en låg hydraulisk konduktivitet.
- Ovanpå tätskiktet läggs ett dräneringslager för att minimera lakvattenbildningen.
- Upplagret övertäcks därefter och revegeras. Täckningen kan bestå av 0,5 - 1,5 m jord, leva morän, slam eller schaktmassor.
Det är viktigt att avfall, innan den slutliga täckningen sker, har hunnit staabiliseras och sjunkit ihop - annars är det stor risk för sprickbildning i täckskiktet.
Fördelar med uppdelning i delupplag för olika avfall
Utformning av en deponi
Uppbyggnad av täckning
Bottentätning vid SRV:s Deponi 2000
Lakvattenbehandling
För och nackdelar:
- Behandling i kommunaltt reningsverk.
- Behandling i separat reningsanläggning
Förväntade reningsresultat vid lokal lakvattenrening
Reningseffekter vid lokal lakvattenbehandling
Nedbrytning av organiskt material i deponi
Nedbrytningsstegen i en anaerob nedbrytningsprocess (förenklat)
Nedbrytningsstegen i deponi: Fas 1 - Initialt skede
Nedbrytningsstegen i deponi: Fas 2 - Hydrolys samt syre- och nitratreduktionsfasen
Nedbrytningsstegen i deponi: Fas 3 - Surt anaerobt skede
Nedbrytningsstegen i deponi: Fas 4 - Metanbildande anaerob fas
Nedbrytningsstegen i deponi: Fas 5 Mognadsskede - humusbildn.
Deponiprocessernas inverkan på lakvattnets kvalitet
Deponigas - mängd och sammansättning
Faktorer som påverkar deponigasproduktion
Biocell med horisonella gasdräner
Gasutvinning genom gasbrunnar i en deponi
Biologisk behandling - förbehandling
Biologisk avfallsbehandling - rötning
Processbetingelser för rötning
Biogas
Rötningsprocesser - exempel på två reaktor-system
Uppgradering av biogas
Jämförelse mellan kompostering och rötning
Processbetingelser för kompostering
Komposteringsprocessen
- EU-deponi för miljöfarligt avfall
- LIMPA
Avesta Sheffield:s deponi för MeOH-slam
Detaljskiss för täckningen av Avesta Sheffield:s deponi för MeOH-slam
Monolitisk deponering
Gruvavfall
Tänkbara åtgärder
Täckning av gruvavfall
Krav på täckningen från vattentransport synpunkt:
- Täckningen ska medge hög ytavrinning och hög horisontell vattentransport
- Täckningen ska ge en låg vertikal vattentransport
- Täckningen ska ha en hög vattenackumulationsförmåga
- Täckningen ska gynna en hög evaporation
Krav på täckningen från syretransportsynpunkt:
- Täckningen ska ha en hög vattenmättnadsgrad
- Det ska vara en hög syreförbrukning i täckningen
Viktiga faktorer vid förbränning av farligt avfall: 4-T-regeln
