Njursjukdomar och urologi Flashcards

1
Q

njursvikt

A

ett tillstånd där njurarnas förmåga att rena blodet samt upprätthålla kroppens normala vatten- och saltbalans samt surhetsgrad är otillräcklig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Akut njursvikt

A

kan uppkomma i samband med t.ex. allvarlig blodförlust eller vid stora förluster av vätska och salter från kroppen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

S-kreatinin

A

bildas vid energiomsättning i musklerna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

cystatin-c

A

protein som bildas i kroppen och filtreras genom njuren.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

kreatinin

A

slutprodukt efter nedbrytning av muskelmassa, all kreatinin filtreras i njuren, en försämrad njurfunktion leder till ökad kreatinin nivå i blodet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

proteinuri

A

protein i urinen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

urea

A

bildas i levern vid nedbrytning av aminosyror, mått på uremi (urinförgiftning).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

hematuri

A

blod i urinen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

u-sediment

A

cylindrar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

njurbiopsi

A

kan vara del av utredning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

röntgenundersökning

A

ultraljud, urografi, MR, CT, scintigrafi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

etiologi minskad blodtillförsel till njurarna

prerenal njursvikt

A
  • Hypovolemi: pga blödningschock, sepsis, vätskeförluster med dehydrering.
  • Renala förluster: diuretika, loop, tiazid.
  • Kardiella orsaker: hjärtsvikt, hjärtinfarkt, kardiogen chock.
  • Påverkad renal autoreglering: läkemedel, kombination av ACE hämmare och NSAID.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

diagnostik minskad blodtillförsel till njurarna

A

minskade urinmängder ödem, stigande kreatinin och kalium, acidos, lab

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

symtom minskad blodtillförsel till njurarna

sex stycken

A

avtagande urinmängder, ödem, trötthet, klåda, illamående, nedsatt aptit.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

behandling minskad blodtillförsel till njurarna

tre stycken

A

återställa vätskebalans, antibiotika, akut dialys vid uremiska symtom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

prevention minskad blodtillförsel till njurarna

A
  • Identifiera riskpatienter: ålder, diabetes, hypertoni.
  • Undvika händelser som kan utlösa eller förvärra: kontrast, ACE hämmare, NSAID.
  • Kost: proteinreducerad, vätskereduktion, salt reducering.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

etiologi akut glomerulonefrit

A

inflammation uppstår i glomerulus där kroppens eget infektionsförsvar bidrar till inflammationen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

diagnostik akut glomerulonefrit

fem stycken

A
  • Urinsticka: albumin, erytrocyter.
  • Sediment: cylindrar.
  • Serologi: påvisande av antikroppar, antigen.
  • Njurbiopsi.
  • Ultraljud: normalstora njurar.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

symtom akut glomerulonefrit

A

vaga och okarakteristiska, feber, sjukdomskänsla.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

behandling akut glomerulonefrit

tre stycken

A

antibiotika, kortison, plasmaferes

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

etiologi kronisk glomerulonefrit

A

en vanlig orsak till kronisk njursvikt. En långsam nedsättning av njurfunktionen beroende på inflammation i glomerulus. Immunologisk sjukdom, bakomliggande orsaker är okända.

22
Q

diagnostik kronisk glomerulonefrit

fyra stycken

A
  • Urinsticka: protein och erytrocyter.
  • Sediment: cylindrar.
  • Njurbiopsi.
  • Ultraljud: små njurar.
23
Q

symtom kronisk glomerulonefrit

A

långsamt insjuknande med diffusa symtom.

24
Q

behandling kronisk glomerulonefrit

A

kortison, hypertonibehandling, diet

25
etiologi diabetesnefropati
diabetes är en av de vanligaste orsakerna till kronisk njursvikt, både typ I och II.
26
diagnostik diabetesnefropati
- Urinsticka: utslag för albumin.
27
symtom diabetesnefropati
obetydliga i början, proteinuri, uremisymtom, påverkat blodsocker, illamående, kräkning, matleda, ammoniaksmak/lukt, viktnedgång, katabolism.
28
behandling diabetesnefropati
blodsockerkontroll, blodtryckssänkande behandling (ACE hämmare)
29
etiologi avflödeshinder för urinen ## Footnote postrenal njursvikt
Trycket ökar bakåt upp mot njurarna och urinen trycks uppåt. Orsakas av ett avflödeshinder någonstans i urinvägarna. - Uretra: avflödeshinder, residualurin. - Urinblåsa: prostatahypertrofi, prostatacancer. - Urinledare: blås, uretär eller njurbäckerncancer, njursten, uretärsten, förträngning.
30
diagnostik avflödeshinder för urinen
anamnes, fysisk undersökning, minskade urinmängder, ödem, stigande kreatinin och kalium, acidos, lab
31
symtom avflödeshinder för urinen
avtagande urinmängder, vätskeretention med ödem, trötthet, klåda, illamående, nedsatt aptit.
32
behandling avflödeshinder för urinen
eliminera avflödeshinder, akut dialys vid uremiska symtom, hyperkalemi eller övervätskning.
33
prevention avflödeshinder för urinen
- Identifiera riskpatienter: ålder, diabetes, hypertoni. - Undvika händelser som kan utlösa eller förvärra: kontrast, ACE hämmare, NSAID. - Kost: proteinreducerad, vätskereduktion, salt reducering.
34
sambandet mellan glomerulonefrit och hypertoni:
Vid hypertoni kontraheras den afferenta arteriolen vilket leder till minskad perfusion i glomerulus.
35
dialys
kan inte ersätta allt njuren gör utan ersätter en del av njurens reningsarbete och en viss ultrafiltration vilket motverkar övervätskning.
36
peritoneladialys
CAPD – kontinuerlig ambulatorisk peritonealdialys. Påsdialys/bukdialys. Bukhinnan används som membran. Blodet i kapillärerna i peritoneum passerar nära dialysvätskan, saltlösning med glukos i dialysvätskan som osmotiskt ämne (drar vätska). Kateter genom bukväggen. En typ av kontinuerlig rening.
37
hemodialys
på sjukhus 3–5 timmars behandling 3–4 ggr/vecka. Blodet leds ut ur kroppen genom dialysfilter som avlägsnar slaggprodukter/vätska ur blodet med hjälp av diffusion, osmos och ultrafiltration, och återförs sedan till blodbanan, en pump driver runt blodet. Blodaccess genom AV fistel/AV graft eller permanent dialyskateter under höger nyckelben.
38
transplantation
avliden donator är vanligast. Vävnadstypning ger god överensstämmelse mellan donator och mottagare. Immunhämmande läkemedel, livslång behandling. Bortstötning/rejektion.
39
kost vid njursjukdom
Proteinreducerad kost för att minska kvävebildning. Saltreducerad kost för kaliumreduktion och minska vätskeansamling. Vätskereducerad kost för att motverka ödem.
40
etiologi blåsfunktionsrubbningar
urininkontinens. Försämrad funktion i bäckenbotten och ligament som fixerar blåshalsen. Trängningsinkontinens eller ansträngningsinkontinens.
41
diagnostik blåsfunktionsrubbningar
urinprov, miktionslista.
42
symtom blåsfunktionsrubbningar
ofrivilligt urinläckage.
43
behandling blåsfunktionsrubbningar
- Ansträngningsinkontinens: operation, nervimpulsblockerande läkemedel. - Träningsinkontinens: blåsträning, läkemedel som lugnar urinblåsan.
44
etiologi prostatahyperplasi
benign prostatahyperplasi BPH. Hög ålder och närvaro av testosteron.
45
diagnostik prostatahyperplasi
rektalpalpation, S-kreatinin, S-PSA (prostataspecifik antigen), residualurin, transrektalt ultraljud.
46
symtom prostatahyperplasi
- Lagringssymtom: trängningar, frekvent miktion/små urinmängder, nokturi, smärtor, inkontinens. - Tömningssymtom: startsvårigheter, svag stråle, känsla av ofullständig tömning, avbrott, behov av att krysta, sveda och smärta vid miktion.
47
behandling prostatahyperplasi
- Farmaka: AA receptorblockare (relaxerar glatt muskulatur), 5 alfa reduktashämmare (prostatavolymen minskar). - TURP: transuretral prostataresektion. Ta bort prostatavävnad.
48
etiologi sten i urinvägarna
utfällning av saltkristaller i urinen. - Kalciumstenar: oftast utan känd orsak eller hyperkalcemi. - Infektionsstenar: infektion med ureaproducerande bakterier. - Urinsyrastenar: vid gikt, malignitet, cytostatika.
49
symtom sten i urinvägarna
intervallsmärta lokaliserad till flank dunkömhet. Tryckökning i njurbäcken och uretär förklarar smärtan. Mindre uttalad smärta om sten i njurbäckenet. Stark huggande smärta, koliksmärta.
50
diagnostik sten i urinvägarna
CT eller urografi
51
behandling sten i urinvägarna
NSAID, remiss urolog klinik. - Uretäroskopisk stenmanipulation: vid stenar distalt i uretern. - Perkutan stenextraktion: stenar i njurbäckenet/>30mm. - Akut kirurgisk behandling: inläggning av splint, nefrostomi.