Njursjukdomar och urologi Flashcards

1
Q

njursvikt

A

ett tillstånd där njurarnas förmåga att rena blodet samt upprätthålla kroppens normala vatten- och saltbalans samt surhetsgrad är otillräcklig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Akut njursvikt

A

kan uppkomma i samband med t.ex. allvarlig blodförlust eller vid stora förluster av vätska och salter från kroppen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

S-kreatinin

A

bildas vid energiomsättning i musklerna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

cystatin-c

A

protein som bildas i kroppen och filtreras genom njuren.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

kreatinin

A

slutprodukt efter nedbrytning av muskelmassa, all kreatinin filtreras i njuren, en försämrad njurfunktion leder till ökad kreatinin nivå i blodet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

proteinuri

A

protein i urinen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

urea

A

bildas i levern vid nedbrytning av aminosyror, mått på uremi (urinförgiftning).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

hematuri

A

blod i urinen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

u-sediment

A

cylindrar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

njurbiopsi

A

kan vara del av utredning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

röntgenundersökning

A

ultraljud, urografi, MR, CT, scintigrafi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

etiologi minskad blodtillförsel till njurarna

prerenal njursvikt

A
  • Hypovolemi: pga blödningschock, sepsis, vätskeförluster med dehydrering.
  • Renala förluster: diuretika, loop, tiazid.
  • Kardiella orsaker: hjärtsvikt, hjärtinfarkt, kardiogen chock.
  • Påverkad renal autoreglering: läkemedel, kombination av ACE hämmare och NSAID.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

diagnostik minskad blodtillförsel till njurarna

A

minskade urinmängder ödem, stigande kreatinin och kalium, acidos, lab

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

symtom minskad blodtillförsel till njurarna

sex stycken

A

avtagande urinmängder, ödem, trötthet, klåda, illamående, nedsatt aptit.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

behandling minskad blodtillförsel till njurarna

tre stycken

A

återställa vätskebalans, antibiotika, akut dialys vid uremiska symtom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

prevention minskad blodtillförsel till njurarna

A
  • Identifiera riskpatienter: ålder, diabetes, hypertoni.
  • Undvika händelser som kan utlösa eller förvärra: kontrast, ACE hämmare, NSAID.
  • Kost: proteinreducerad, vätskereduktion, salt reducering.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

etiologi akut glomerulonefrit

A

inflammation uppstår i glomerulus där kroppens eget infektionsförsvar bidrar till inflammationen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

diagnostik akut glomerulonefrit

fem stycken

A
  • Urinsticka: albumin, erytrocyter.
  • Sediment: cylindrar.
  • Serologi: påvisande av antikroppar, antigen.
  • Njurbiopsi.
  • Ultraljud: normalstora njurar.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

symtom akut glomerulonefrit

A

vaga och okarakteristiska, feber, sjukdomskänsla.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

behandling akut glomerulonefrit

tre stycken

A

antibiotika, kortison, plasmaferes

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

etiologi kronisk glomerulonefrit

A

en vanlig orsak till kronisk njursvikt. En långsam nedsättning av njurfunktionen beroende på inflammation i glomerulus. Immunologisk sjukdom, bakomliggande orsaker är okända.

22
Q

diagnostik kronisk glomerulonefrit

fyra stycken

A
  • Urinsticka: protein och erytrocyter.
  • Sediment: cylindrar.
  • Njurbiopsi.
  • Ultraljud: små njurar.
23
Q

symtom kronisk glomerulonefrit

A

långsamt insjuknande med diffusa symtom.

24
Q

behandling kronisk glomerulonefrit

A

kortison, hypertonibehandling, diet

25
Q

etiologi diabetesnefropati

A

diabetes är en av de vanligaste orsakerna till kronisk njursvikt, både typ I och II.

26
Q

diagnostik diabetesnefropati

A
  • Urinsticka: utslag för albumin.
27
Q

symtom diabetesnefropati

A

obetydliga i början, proteinuri, uremisymtom, påverkat blodsocker, illamående, kräkning, matleda, ammoniaksmak/lukt, viktnedgång, katabolism.

28
Q

behandling diabetesnefropati

A

blodsockerkontroll, blodtryckssänkande behandling (ACE hämmare)

29
Q

etiologi avflödeshinder för urinen

postrenal njursvikt

A

Trycket ökar bakåt upp mot njurarna och urinen trycks uppåt. Orsakas av ett avflödeshinder någonstans i urinvägarna.
- Uretra: avflödeshinder, residualurin.
- Urinblåsa: prostatahypertrofi, prostatacancer.
- Urinledare: blås, uretär eller njurbäckerncancer, njursten, uretärsten, förträngning.

30
Q

diagnostik avflödeshinder för urinen

A

anamnes, fysisk undersökning, minskade urinmängder, ödem, stigande kreatinin och kalium, acidos, lab

31
Q

symtom avflödeshinder för urinen

A

avtagande urinmängder, vätskeretention med ödem, trötthet, klåda, illamående, nedsatt aptit.

32
Q

behandling avflödeshinder för urinen

A

eliminera avflödeshinder, akut dialys vid uremiska symtom, hyperkalemi eller övervätskning.

33
Q

prevention avflödeshinder för urinen

A
  • Identifiera riskpatienter: ålder, diabetes, hypertoni.
  • Undvika händelser som kan utlösa eller förvärra: kontrast, ACE hämmare, NSAID.
  • Kost: proteinreducerad, vätskereduktion, salt reducering.
34
Q

sambandet mellan glomerulonefrit och hypertoni:

A

Vid hypertoni kontraheras den afferenta arteriolen vilket leder till minskad perfusion i glomerulus.

35
Q

dialys

A

kan inte ersätta allt njuren gör utan ersätter en del av njurens reningsarbete och en viss ultrafiltration vilket motverkar övervätskning.

36
Q

peritoneladialys

A

CAPD – kontinuerlig ambulatorisk peritonealdialys. Påsdialys/bukdialys. Bukhinnan används som membran. Blodet i kapillärerna i peritoneum passerar nära dialysvätskan, saltlösning med glukos i dialysvätskan som osmotiskt ämne (drar vätska). Kateter genom bukväggen. En typ av kontinuerlig rening.

37
Q

hemodialys

A

på sjukhus 3–5 timmars behandling 3–4 ggr/vecka. Blodet leds ut ur kroppen genom dialysfilter som avlägsnar slaggprodukter/vätska ur blodet med hjälp av diffusion, osmos och ultrafiltration, och återförs sedan till blodbanan, en pump driver runt blodet. Blodaccess genom AV fistel/AV graft eller permanent dialyskateter under höger nyckelben.

38
Q

transplantation

A

avliden donator är vanligast. Vävnadstypning ger god överensstämmelse mellan donator och mottagare. Immunhämmande läkemedel, livslång behandling. Bortstötning/rejektion.

39
Q

kost vid njursjukdom

A

Proteinreducerad kost för att minska kvävebildning.
Saltreducerad kost för kaliumreduktion och minska vätskeansamling.
Vätskereducerad kost för att motverka ödem.

40
Q

etiologi blåsfunktionsrubbningar

A

urininkontinens. Försämrad funktion i bäckenbotten och ligament som fixerar blåshalsen. Trängningsinkontinens eller ansträngningsinkontinens.

41
Q

diagnostik blåsfunktionsrubbningar

A

urinprov, miktionslista.

42
Q

symtom blåsfunktionsrubbningar

A

ofrivilligt urinläckage.

43
Q

behandling blåsfunktionsrubbningar

A
  • Ansträngningsinkontinens: operation, nervimpulsblockerande läkemedel.
  • Träningsinkontinens: blåsträning, läkemedel som lugnar urinblåsan.
44
Q

etiologi prostatahyperplasi

A

benign prostatahyperplasi BPH. Hög ålder och närvaro av testosteron.

45
Q

diagnostik prostatahyperplasi

A

rektalpalpation, S-kreatinin, S-PSA (prostataspecifik antigen), residualurin, transrektalt ultraljud.

46
Q

symtom prostatahyperplasi

A
  • Lagringssymtom: trängningar, frekvent miktion/små urinmängder, nokturi, smärtor, inkontinens.
  • Tömningssymtom: startsvårigheter, svag stråle, känsla av ofullständig tömning, avbrott, behov av att krysta, sveda och smärta vid miktion.
47
Q

behandling prostatahyperplasi

A
  • Farmaka: AA receptorblockare (relaxerar glatt muskulatur), 5 alfa reduktashämmare (prostatavolymen minskar).
  • TURP: transuretral prostataresektion. Ta bort prostatavävnad.
48
Q

etiologi sten i urinvägarna

A

utfällning av saltkristaller i urinen.
- Kalciumstenar: oftast utan känd orsak eller hyperkalcemi.
- Infektionsstenar: infektion med ureaproducerande bakterier.
- Urinsyrastenar: vid gikt, malignitet, cytostatika.

49
Q

symtom sten i urinvägarna

A

intervallsmärta lokaliserad till flank dunkömhet. Tryckökning i njurbäcken och uretär förklarar smärtan. Mindre uttalad smärta om sten i njurbäckenet. Stark huggande smärta, koliksmärta.

50
Q

diagnostik sten i urinvägarna

A

CT eller urografi

51
Q

behandling sten i urinvägarna

A

NSAID, remiss urolog klinik.
- Uretäroskopisk stenmanipulation: vid stenar distalt i uretern.
- Perkutan stenextraktion: stenar i njurbäckenet/>30mm.
- Akut kirurgisk behandling: inläggning av splint, nefrostomi.