Geriatrik

Question 1

kronologiskt åldrande

Answer 1

mindre gamla 60-75
mycket gamla 75+
allra äldsta 85+
säger ingenting om personens funktion men innebär ökad risk för sjukdom och ohälsa

Question 2

socialt åldrande

Answer 2

hur individer i olika åldrar fungerar inom de olika systemen i samhället. hur roller och positioner förändras med åldrandet. fokus på hur samhället ser åldrande och hur äldre behandlas i systemet. negativa livshändelser, mindre social kontakt.

Question 3

psykologiskt åldrande

Answer 3

fokus på minnen, förmågor, inlärning, personlighet och förmåga till samspel med omgivningen. generellt svårare med inlärningen och det tar längre tid att lära sig ju äldre och sjukare man blir. kognitiva funktioner försämras långsammare. försämrat arbetsminne och episodminne, det semantiska minnet bibehålls.

Question 4

biologiskt åldrande

Answer 4

biologisk oåterkallelig process oberoende av kronologisk ålder. långsam progressiv process som kännetecknas av ackumulering av skador i celler, vävnader och organ. leder till försämring av vitala funktioner.

Question 5

åldersförändring hjärta och blodkärl

Answer 5

hjärtats pumpförmåga minskar, minskad HMV, minskad maxpuls.

reducerad förmåga att bilda röda blodkroppar ger ökad risk för anemi.

ateroskleros -> risk för hjärtinfarkt och angina.

stela kärl -> högre blodtryck -> ökad risk för stroke och hjärtsvikt.

sämre funktion i baroreceptorerna -> sämre automatisk blodtrycksreglering -> yrsel och fallrisk

Question 6

åldersförändring lungor och luftvägar

Answer 6

ökad stelhet i bröstkorgen och kyfos -> mindre plats för lungexpansion -> andningssvårigheter.

minskad elasticitet (lågt återfjädringstryck) -> svårt för lungorna att dra ihop sig.

VC minskar med 25%.

förtjockning i alveoler leder till minskat gasutbyte.

Question 7

åldersförändringar njurar och urinblåsa

Answer 7

Reducerad perfusion -> minskad elimination av läkemedel -> förlängd halveringstid -> ökad risk för överdosering och förgiftning.

GFR och antalet nefroner har minskat med 50% vid 80 års ålder.

Minskad förmåga att koncentrera urin -> ökad urinmängd -> nokturi, risk för uttorkning elektrolytrubbningar och njursvikt.

Urinblåsans volym minskar med åldern, reflexen för tömning av blåsan minskar -> kraftigare trängningar.

Muskulaturen kring blåsan försämras -> svårigheter att tömma blåsan -> ökad risk för resurin.
Försvagad bäckenbottenmuskulatur hos kvinnor -> urininkontinens.

Question 8

åldersförändringar magtarmkanalen

Answer 8

Minskad salivproduktion med dålig kvalité på salivet -> muntorrhet -> försämrad munstatus. Kan även ge dysfagi pga sämre sväljförmåga.

Minskad elasticitet i magsäcken -> mindre föda ryms -> tidigare mättnadskänsla -> viktnedgång.

Tunnare slemhinnor och minskad bikarbonat produktion -> sämre skydd mot saltsyra -> risk för magsår, surare pH i magsäcken. Minskat skydd mot biverkningar av läkemedel som illamående och sura uppstötningar.

Minskad törst pga ex minskad aktivitet -> ökad förstoppningsrisk.
Minskad peristaltik pga långsammare tarmmobilitet.

Question 9

åldersförändringar hud och slemhinnor

Answer 9

Minskad perfusion -> risk för sår och försämrad läkning.

Mindre svettkörtlar -> ökad värmekänslighet.

Mindre talgkörtlar -> torr och sprucken hud -> infektionsrisk med sämre läkning.

Skörare slemhinnor -> infektionsrisk i mun och könsorgan.

Minskat underhudsfett -> minskad hållfasthet och elasticitet.

Sämre UV skydd -> risk för hudcancer.

Minskad förmåga att bilda D-vitamin -> osteoporos.

Question 10

åldersförändringar rörelseapparaten och skelettmuskulatur

Answer 10

Minskad muskelmassa och nervkopplingar, främst skelettmuskulatur som bryts ned-> sämre balans och reaktionsförmåga, svaghet och viktminskning -> fallrisk och frakturer.

Ökad mängd fettvävnad i förhållande till muskelmassa -> fettlösliga läkemedel får större distributionsvolym vilket ger en längre halveringstid.

Nedbrytning av benmassa, en accelererande nedbrytning ju äldre man blir, kvinnor är extra utsatta, även minskat upptag av D-vitamin och Kalcium -> ökad risk för osteoporos och frakturer.

Nedsatt rörlighet pga funktionsnedsättning i muskler och leder -> minskad belastning på skelettet -> osteoporos -> frakturer.

Question 11

etiologi akut konfusion

Answer 11

vanligt hos äldre pga ökad känslighet och nedsatt reservkapacitet. När händelser/krav/stimuli överstiger personens kapacitet. Vanligt vid akut sjukdom och sjukhusvård i ny miljö.

Question 12

patofysiologi akut konfusion

Answer 12

förvirring/delirium/hjärnsvikt. Hastigt uppkommen kognitiv svikt som i regel uppstår som reaktion på sjukdom eller annat tillstånd. Snabbt insjuknande och fluktuerande förlopp. Allvarligt tillstånd förknippat med hög dödlighet och långa vårdtider.
- Hyperaktiv: visar öppet symtom som oro/aggressivitet.
- Hypoaktiv: tyst patient som sluter sig inom, lätt att missa vilket kan leda till stora konsekvenser.
- Blandform.

Question 13

symtom akut konfusion

Answer 13

störd sömn/vakenhetscykel. Känslomässig labilitet. Vanföreställningar, hallucinationer. Desorganiserad tankeverksamhet och fragmenterat tal. Fluktuerande över tid.

Question 14

behandling akut konfusion

Answer 14

screeninginstrument C.A.M (confusion assessment method). Omvårdnad med lugn miljö. Underlätta tidsuppfattning. Säkerställa god sömn och normalisering av dygnsrytm. Se över kost och vätskeintag. Läkemedelsöversyn. Vak. Se över hjälpmedel som hörapparat, glasögon mm. Läkemedel används i undantagsfall för att lindra symtom.

Question 15

etiologi yrsel och fallbenägenhet

Answer 15

ålder, syn och hörselnedsättning, balanssvårigheter och muskelsvaghet, sjukdom, läkemedel, hemmamiljö.

Question 16

patofysiologi yrsel och fallbenägenhet

Answer 16

nedsatt funktion i balansorganet. Sinnesceller i vestibularis minskar, nedsatt syn, påverkad proprioception, nedsatt muskelfunktion och ledrörlighet.

Question 17

symtom yrsel och fallbenägenhet

Answer 17

ostadighet, snedsteg, upplevt gungande. Inte akut rotatorisk utan mer sjösjukliknande.

Question 18

behandling yrsel och fallbenägenhet

Answer 18

fysisk träning och näringsrik kost. Behandling av osteoporos. Gånghjälpmedel och anpassning i hemmet. Åtgärder på samhällsnivå som ex snöröjning.

Question 19

etiologi syn och hörselproblem

Answer 19

åldrande.

Question 20

patofysiologi syn och hörselproblem

Answer 20

försämrad synskärpa mörkerseende och perifert seende, grå och grönstarr. Åldrandet innebär förlust av nervceller i hörselnerven, sker bilateralt, svårighet att höra höga frekvenser. Ökad förekomst av tinnitus.

Question 21

symtom syn och hörselproblem

Answer 21

läsglasögon. Svårt att se i mörker, urskilja färger och ökad risk för bländning. Svårighet att urskilja tal, kan misstolkas som kognitiv nedsättning.

Question 22

behandling syn och hörselproblem

Answer 22

glasögon, hörapparat.

Question 23

etiologi sömn och sömnsvårigheter

Answer 23

nokturi, känslighet för yttre stimuli, icke aktiv vardag.

Question 24

patofysiologi sömn och sömnsvårigheter

Answer 24

äldre har ett normalt sömnbehov men ofta svårt att somna. Kortare uppvak under natten pga störningar, nokturi, smärta, mm. Leder till mindre djupsömn. Vanligt med fragmentiserad sömn då man vaknar flera gånger under natten och ofta sover även på dagen.

Question 25

symtom sömn och sömnsvårigheter

Answer 25

trötthet och behov av att sova på dagen, medveten om uppvak under natten.

Question 26

behandling sömn och sömnsvårigheter

Answer 26

meningsfull vardag, kost, aktivitet, lugn sömnmiljö, optimera behandling av sjukdomar som påverkat sömnen, undvika vila på dagen. Eventuell kort läkemedelsbehandling.

Question 27

etiologi psykisk ohälsa

Answer 27

del av det biologiska, sociala och psykologiska åldrandet.

Question 28

patofysiologi psykisk ohälsa

Answer 28

beror på inre och yttre faktorer.
- inre: förändrade koncentrationer av signalsubstanser i hjärnan, hjärnskada/sjukdom, läkemedelsbiverkning, försämrad förmåga att upprätthålla homeostas.
- yttre: förlust av närstående, minskad social kontakt, förlorad förmåga och sviktande ADL, försämrad ekonomi, flytt, bristande sjukvårdskontakt.

Question 29

symtom psykisk ohälsa

Answer 29

oro, ångest, nedstämdhet. Inaktivitet och bristande intresse, personlighetsförändringar, kognitiv svikt.

Question 30

behandling psykisk ohälsa

Answer 30

meningsfull vardag, samtalsterapi, fysioterapi, antidepressiva. MADRAS bedömningsinstrument.

Question 31

etiologi dehydrering

Answer 31

försämrad njurfunktion, diarré, diuretika behandling.

Question 32

patofysiologi dehydrering

Answer 32

Patofysiologi: minskad förmåga att koncentrera urin pga nedsatt njurfunktion leder till en ökad urinmängd och därmed risk för uttorkning elektrolytrubbningar och njursvikt om patienten inte kan dricka mer än den kissar ut.

Question 33

symtom dehydrering

Answer 33

Symtom: minskad urinmängd, förstoppning, illamående, kräkningar, sänkt blodtryck. Efter ett tag uppstår störningar i den mentala funktionen

Question 34

behandling dehydrering

Answer 34

vätska och näring.

Question 35

multisjuklighet

Answer 35

Socialstyrelsen definierar multisjuklighet hos äldre som
- ålder över 75
- 3 eller fler sjukdomar i olika organsystem
- 3 eller fler inläggningar på sjukhus per år

Question 36

skörhet

Answer 36

progriderande åldersrelaterad försämring av olika kroppsfunktioner som resulterar i minskade reserver

Question 37

fenotypmodellen skörhet

Answer 37

Socialstyrelsen anser att man bör uppfylla 3 av 5 kriterier.
- ofrivillig viktförlust
- svaghet
- orkeslöshet eller utmattning
- långsam gånghastighet
- låg fysisk aktivitet

Question 38

deficitmodellen skörhet

Answer 38

utgår ifrån ett stort antal markörer hos en person och skapar ett skörhetsindex.

Question 39

CFS skörhet

Answer 39

clinical frailty scale utifrån deficitmodellen. Riskbedömningsinstrument för att identifiera sköra äldre.
1–3 ADL självständig
4–5 ADL visst stöd
6–8 ADL mycket stöd
9 ADL terminalt sjuk

Question 40

mekanismer bakom multisjuklighet

Question 41

utredning och behandling multisjuklighet och skörhet

Answer 41

CGA: comprehensive geriatric assessment. Innefattar omvårdnad, medicin, psykosociala och funktionsmässiga bedömningar. Bygger på multidisciplinära team. Kräver regelbundna uppföljningar och teammöten.

o Anamnes – tidigare funktionsnivå, socialt nätverk, boendesituation, andra vårdkontakter eller stödinsatser, kognitiv svikt eller konfusion? Läkemedel?
o Status – kommunikationsförmåga, kognitiv förmåga, psykisk status, smärta, somatisk status, P-ADL, riskbedömning.
Samverkan i team inom och över organisationsgränser. Tydligt mål och syfte med behandlingen. Tät uppföljning och omprövning av behandling.

Samverkan i team med geriatrisk kompetens. Systematiskt omhändertagande med fokus på symtom och funktionsnivå.

Question 42

WHO definition palliativ vård

Answer 42

Palliativ vård syftar till att:
o Främja livskvalité
o Lindra smärta och andra plågsamma symtom
o Bekräfta livet och betraktar döendet som en normal process, döden ska varken påskyndas eller fördröjas
o Bemöt fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov
o Stödja patienten att leva så aktivt som möjligt fram till döden
o Stödja familjen/närstående under sjukdomsförloppet och efter dödsfallet
o Arbeta teambaserat

Question 43

grunderna i palliativ vård

Answer 43

Teamarbete: samarbete med ett multiprofessionellt team. Teamet bör innehålla flera professioner så att patientens samtliga behov kan tillgodoses.

Kommunikation och relation: främja patientens livskvalitet. Det innebär god kommunikation och goda relationer inom och mellan teamet men också i förhållande till patienten och de närstående.

Symtomlindring: i samråd med patienten förebygga och lindra symtom samtidigt som integritet och autonomi beaktas. Innefattar fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov.

Närståendestöd: bör ges under sjukdomstiden och efter dödsfallet. De närstående ska kunna känna sig delaktiga i vården och få information och stöd utefter sina behov och förutsättningar.

Question 44

hur patienter med palliativt vårdbehov identifieras

Answer 44

SPICT: supportive and palliative care indicators tool.

NVP: nationell vårdplan.

Performance status: (WHO, EOCG) nedsatt funktionsnivå.

CFS: skörhetsskattning.
o Avancerad sjukdom och instabila tilltagande komplexa symtom
o Svarar sämre på behandlingar
o Försämrad nutritionsstatus, tilltagande viktnedgång, aptitlöshet
o Upprepade akuta inläggningar
o Serumalbumin <25g/l
o Stigande CRP utan pågående infektion
o Påtaglig oro, ångest, stress hos patienten eller närstående
o Skulle du bli förvånad om den här patienten dör inom de närmsta dagarna/veckorna/månaderna?

Question 45

tidig fas palliativ vård

Answer 45

börjar när en avancerad sjukdom inte kan botas. Målet med behandling blir livsförlängning och god livskvalitet. Symtomlindrande behandling i kombination med aktiv behandling. Inte särskilt omfattande vård. Beroende på diagnos kan denna fas vara allt ifrån månader till år.

Question 46

sen fas palliativ vård samt livets slutskede

Answer 46

syftet med behandling är god livskvalitet men inte livsförlängning. Symtomlindring. Begränsad behandling. Ofta veckor till månader. Övergång mot palliativ vård i livets slutskede.

Livets slutskede: en värdig och god död. Vanligast 1–2 dagar upp emot en vecka.

Question 47

palliativ vård äldre

Answer 47

Mindre socialt nätverk

Äldre närstående som också kan ha egna hälsoproblem – tas mindre på allvar

Mindre fysisk förmåga/reservkapacitet sen innan

Vanligt med flera sjukdomar samtidigt ex. diabetes, demens, multisjuklighet

Kan falla mellan stolarna pga bristande insikt i sitt eget sjukdomsförlopp.

Långsamt förlopp

Kan vara svårt att identifiera när tidpunkten för döden är nära

Question 48

palliativ vård yngre

Answer 48

Större socialt närverk – mer stöd

Påverkar ofta flera personer: barn, föräldrar, syskon, vänner, kollegor, föreningsliv mm.

Större fysisk förmåga sen innan

Starkare kropp med mindre sjukdomar innan

Lättare att ta sig fram i sjukvårdssystemet

Aggressivare förlopp

Smärtskattas, får brytpunktssamtal, eller bedöms avseende munhälsa i större utsträckning