Geriatrik Flashcards

1
Q

kronologiskt åldrande

A

mindre gamla 60-75
mycket gamla 75+
allra äldsta 85+
säger ingenting om personens funktion men innebär ökad risk för sjukdom och ohälsa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

socialt åldrande

A

hur individer i olika åldrar fungerar inom de olika systemen i samhället. hur roller och positioner förändras med åldrandet. fokus på hur samhället ser åldrande och hur äldre behandlas i systemet. negativa livshändelser, mindre social kontakt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

psykologiskt åldrande

A

fokus på minnen, förmågor, inlärning, personlighet och förmåga till samspel med omgivningen. generellt svårare med inlärningen och det tar längre tid att lära sig ju äldre och sjukare man blir. kognitiva funktioner försämras långsammare. försämrat arbetsminne och episodminne, det semantiska minnet bibehålls.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

biologiskt åldrande

A

biologisk oåterkallelig process oberoende av kronologisk ålder. långsam progressiv process som kännetecknas av ackumulering av skador i celler, vävnader och organ. leder till försämring av vitala funktioner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

åldersförändring hjärta och blodkärl

A

hjärtats pumpförmåga minskar, minskad HMV, minskad maxpuls.

reducerad förmåga att bilda röda blodkroppar ger ökad risk för anemi.

ateroskleros -> risk för hjärtinfarkt och angina.

stela kärl -> högre blodtryck -> ökad risk för stroke och hjärtsvikt.

sämre funktion i baroreceptorerna -> sämre automatisk blodtrycksreglering -> yrsel och fallrisk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

åldersförändring lungor och luftvägar

A

ökad stelhet i bröstkorgen och kyfos -> mindre plats för lungexpansion -> andningssvårigheter.

minskad elasticitet (lågt återfjädringstryck) -> svårt för lungorna att dra ihop sig.

VC minskar med 25%.

förtjockning i alveoler leder till minskat gasutbyte.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

åldersförändringar njurar och urinblåsa

A

Reducerad perfusion -> minskad elimination av läkemedel -> förlängd halveringstid -> ökad risk för överdosering och förgiftning.

GFR och antalet nefroner har minskat med 50% vid 80 års ålder.

Minskad förmåga att koncentrera urin -> ökad urinmängd -> nokturi, risk för uttorkning elektrolytrubbningar och njursvikt.

Urinblåsans volym minskar med åldern, reflexen för tömning av blåsan minskar -> kraftigare trängningar.

Muskulaturen kring blåsan försämras -> svårigheter att tömma blåsan -> ökad risk för resurin.
Försvagad bäckenbottenmuskulatur hos kvinnor -> urininkontinens.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

åldersförändringar magtarmkanalen

A

Minskad salivproduktion med dålig kvalité på salivet -> muntorrhet -> försämrad munstatus. Kan även ge dysfagi pga sämre sväljförmåga.

Minskad elasticitet i magsäcken -> mindre föda ryms -> tidigare mättnadskänsla -> viktnedgång.

Tunnare slemhinnor och minskad bikarbonat produktion -> sämre skydd mot saltsyra -> risk för magsår, surare pH i magsäcken. Minskat skydd mot biverkningar av läkemedel som illamående och sura uppstötningar.

Minskad törst pga ex minskad aktivitet -> ökad förstoppningsrisk.
Minskad peristaltik pga långsammare tarmmobilitet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

åldersförändringar hud och slemhinnor

A

Minskad perfusion -> risk för sår och försämrad läkning.

Mindre svettkörtlar -> ökad värmekänslighet.

Mindre talgkörtlar -> torr och sprucken hud -> infektionsrisk med sämre läkning.

Skörare slemhinnor -> infektionsrisk i mun och könsorgan.

Minskat underhudsfett -> minskad hållfasthet och elasticitet.

Sämre UV skydd -> risk för hudcancer.

Minskad förmåga att bilda D-vitamin -> osteoporos.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

åldersförändringar rörelseapparaten och skelettmuskulatur

A

Minskad muskelmassa och nervkopplingar, främst skelettmuskulatur som bryts ned-> sämre balans och reaktionsförmåga, svaghet och viktminskning -> fallrisk och frakturer.

Ökad mängd fettvävnad i förhållande till muskelmassa -> fettlösliga läkemedel får större distributionsvolym vilket ger en längre halveringstid.

Nedbrytning av benmassa, en accelererande nedbrytning ju äldre man blir, kvinnor är extra utsatta, även minskat upptag av D-vitamin och Kalcium -> ökad risk för osteoporos och frakturer.

Nedsatt rörlighet pga funktionsnedsättning i muskler och leder -> minskad belastning på skelettet -> osteoporos -> frakturer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

etiologi akut konfusion

A

vanligt hos äldre pga ökad känslighet och nedsatt reservkapacitet. När händelser/krav/stimuli överstiger personens kapacitet. Vanligt vid akut sjukdom och sjukhusvård i ny miljö.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

patofysiologi akut konfusion

A

förvirring/delirium/hjärnsvikt. Hastigt uppkommen kognitiv svikt som i regel uppstår som reaktion på sjukdom eller annat tillstånd. Snabbt insjuknande och fluktuerande förlopp. Allvarligt tillstånd förknippat med hög dödlighet och långa vårdtider.
- Hyperaktiv: visar öppet symtom som oro/aggressivitet.
- Hypoaktiv: tyst patient som sluter sig inom, lätt att missa vilket kan leda till stora konsekvenser.
- Blandform.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

symtom akut konfusion

A

störd sömn/vakenhetscykel. Känslomässig labilitet. Vanföreställningar, hallucinationer. Desorganiserad tankeverksamhet och fragmenterat tal. Fluktuerande över tid.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

behandling akut konfusion

A

screeninginstrument C.A.M (confusion assessment method). Omvårdnad med lugn miljö. Underlätta tidsuppfattning. Säkerställa god sömn och normalisering av dygnsrytm. Se över kost och vätskeintag. Läkemedelsöversyn. Vak. Se över hjälpmedel som hörapparat, glasögon mm. Läkemedel används i undantagsfall för att lindra symtom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

etiologi yrsel och fallbenägenhet

A

ålder, syn och hörselnedsättning, balanssvårigheter och muskelsvaghet, sjukdom, läkemedel, hemmamiljö.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

patofysiologi yrsel och fallbenägenhet

A

nedsatt funktion i balansorganet. Sinnesceller i vestibularis minskar, nedsatt syn, påverkad proprioception, nedsatt muskelfunktion och ledrörlighet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

symtom yrsel och fallbenägenhet

A

ostadighet, snedsteg, upplevt gungande. Inte akut rotatorisk utan mer sjösjukliknande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

behandling yrsel och fallbenägenhet

A

fysisk träning och näringsrik kost. Behandling av osteoporos. Gånghjälpmedel och anpassning i hemmet. Åtgärder på samhällsnivå som ex snöröjning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

etiologi syn och hörselproblem

A

åldrande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

patofysiologi syn och hörselproblem

A

försämrad synskärpa mörkerseende och perifert seende, grå och grönstarr. Åldrandet innebär förlust av nervceller i hörselnerven, sker bilateralt, svårighet att höra höga frekvenser. Ökad förekomst av tinnitus.

21
Q

symtom syn och hörselproblem

A

läsglasögon. Svårt att se i mörker, urskilja färger och ökad risk för bländning. Svårighet att urskilja tal, kan misstolkas som kognitiv nedsättning.

22
Q

behandling syn och hörselproblem

A

glasögon, hörapparat.

23
Q

etiologi sömn och sömnsvårigheter

A

nokturi, känslighet för yttre stimuli, icke aktiv vardag.

24
Q

patofysiologi sömn och sömnsvårigheter

A

äldre har ett normalt sömnbehov men ofta svårt att somna. Kortare uppvak under natten pga störningar, nokturi, smärta, mm. Leder till mindre djupsömn. Vanligt med fragmentiserad sömn då man vaknar flera gånger under natten och ofta sover även på dagen.

25
Q

symtom sömn och sömnsvårigheter

A

trötthet och behov av att sova på dagen, medveten om uppvak under natten.

26
Q

behandling sömn och sömnsvårigheter

A

meningsfull vardag, kost, aktivitet, lugn sömnmiljö, optimera behandling av sjukdomar som påverkat sömnen, undvika vila på dagen. Eventuell kort läkemedelsbehandling.

27
Q

etiologi psykisk ohälsa

A

del av det biologiska, sociala och psykologiska åldrandet.

28
Q

patofysiologi psykisk ohälsa

A

beror på inre och yttre faktorer.
- inre: förändrade koncentrationer av signalsubstanser i hjärnan, hjärnskada/sjukdom, läkemedelsbiverkning, försämrad förmåga att upprätthålla homeostas.
- yttre: förlust av närstående, minskad social kontakt, förlorad förmåga och sviktande ADL, försämrad ekonomi, flytt, bristande sjukvårdskontakt.

29
Q

symtom psykisk ohälsa

A

oro, ångest, nedstämdhet. Inaktivitet och bristande intresse, personlighetsförändringar, kognitiv svikt.

30
Q

behandling psykisk ohälsa

A

meningsfull vardag, samtalsterapi, fysioterapi, antidepressiva. MADRAS bedömningsinstrument.

31
Q

etiologi dehydrering

A

försämrad njurfunktion, diarré, diuretika behandling.

32
Q

patofysiologi dehydrering

A

Patofysiologi: minskad förmåga att koncentrera urin pga nedsatt njurfunktion leder till en ökad urinmängd och därmed risk för uttorkning elektrolytrubbningar och njursvikt om patienten inte kan dricka mer än den kissar ut.

33
Q

symtom dehydrering

A

Symtom: minskad urinmängd, förstoppning, illamående, kräkningar, sänkt blodtryck. Efter ett tag uppstår störningar i den mentala funktionen

34
Q

behandling dehydrering

A

vätska och näring.

35
Q

multisjuklighet

A

Socialstyrelsen definierar multisjuklighet hos äldre som
- ålder över 75
- 3 eller fler sjukdomar i olika organsystem
- 3 eller fler inläggningar på sjukhus per år

36
Q

skörhet

A

progriderande åldersrelaterad försämring av olika kroppsfunktioner som resulterar i minskade reserver

37
Q

fenotypmodellen skörhet

A

Socialstyrelsen anser att man bör uppfylla 3 av 5 kriterier.
- ofrivillig viktförlust
- svaghet
- orkeslöshet eller utmattning
- långsam gånghastighet
- låg fysisk aktivitet

38
Q

deficitmodellen skörhet

A

utgår ifrån ett stort antal markörer hos en person och skapar ett skörhetsindex.

39
Q

CFS skörhet

A

clinical frailty scale utifrån deficitmodellen. Riskbedömningsinstrument för att identifiera sköra äldre.
1–3 ADL självständig
4–5 ADL visst stöd
6–8 ADL mycket stöd
9 ADL terminalt sjuk

40
Q

mekanismer bakom multisjuklighet

A
41
Q

utredning och behandling multisjuklighet och skörhet

A

CGA: comprehensive geriatric assessment. Innefattar omvårdnad, medicin, psykosociala och funktionsmässiga bedömningar. Bygger på multidisciplinära team. Kräver regelbundna uppföljningar och teammöten.

o Anamnes – tidigare funktionsnivå, socialt nätverk, boendesituation, andra vårdkontakter eller stödinsatser, kognitiv svikt eller konfusion? Läkemedel?
o Status – kommunikationsförmåga, kognitiv förmåga, psykisk status, smärta, somatisk status, P-ADL, riskbedömning.
Samverkan i team inom och över organisationsgränser. Tydligt mål och syfte med behandlingen. Tät uppföljning och omprövning av behandling.

Samverkan i team med geriatrisk kompetens. Systematiskt omhändertagande med fokus på symtom och funktionsnivå.

42
Q

WHO definition palliativ vård

A

Palliativ vård syftar till att:
o Främja livskvalité
o Lindra smärta och andra plågsamma symtom
o Bekräfta livet och betraktar döendet som en normal process, döden ska varken påskyndas eller fördröjas
o Bemöt fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov
o Stödja patienten att leva så aktivt som möjligt fram till döden
o Stödja familjen/närstående under sjukdomsförloppet och efter dödsfallet
o Arbeta teambaserat

43
Q

grunderna i palliativ vård

A

Teamarbete: samarbete med ett multiprofessionellt team. Teamet bör innehålla flera professioner så att patientens samtliga behov kan tillgodoses.

Kommunikation och relation: främja patientens livskvalitet. Det innebär god kommunikation och goda relationer inom och mellan teamet men också i förhållande till patienten och de närstående.

Symtomlindring: i samråd med patienten förebygga och lindra symtom samtidigt som integritet och autonomi beaktas. Innefattar fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov.

Närståendestöd: bör ges under sjukdomstiden och efter dödsfallet. De närstående ska kunna känna sig delaktiga i vården och få information och stöd utefter sina behov och förutsättningar.

44
Q

hur patienter med palliativt vårdbehov identifieras

A

SPICT: supportive and palliative care indicators tool.

NVP: nationell vårdplan.

Performance status: (WHO, EOCG) nedsatt funktionsnivå.

CFS: skörhetsskattning.
o Avancerad sjukdom och instabila tilltagande komplexa symtom
o Svarar sämre på behandlingar
o Försämrad nutritionsstatus, tilltagande viktnedgång, aptitlöshet
o Upprepade akuta inläggningar
o Serumalbumin <25g/l
o Stigande CRP utan pågående infektion
o Påtaglig oro, ångest, stress hos patienten eller närstående
o Skulle du bli förvånad om den här patienten dör inom de närmsta dagarna/veckorna/månaderna?

45
Q

tidig fas palliativ vård

A

börjar när en avancerad sjukdom inte kan botas. Målet med behandling blir livsförlängning och god livskvalitet. Symtomlindrande behandling i kombination med aktiv behandling. Inte särskilt omfattande vård. Beroende på diagnos kan denna fas vara allt ifrån månader till år.

46
Q

sen fas palliativ vård samt livets slutskede

A

syftet med behandling är god livskvalitet men inte livsförlängning. Symtomlindring. Begränsad behandling. Ofta veckor till månader. Övergång mot palliativ vård i livets slutskede.

Livets slutskede: en värdig och god död. Vanligast 1–2 dagar upp emot en vecka.

47
Q

palliativ vård äldre

A

Mindre socialt nätverk

Äldre närstående som också kan ha egna hälsoproblem – tas mindre på allvar

Mindre fysisk förmåga/reservkapacitet sen innan

Vanligt med flera sjukdomar samtidigt ex. diabetes, demens, multisjuklighet

Kan falla mellan stolarna pga bristande insikt i sitt eget sjukdomsförlopp.

Långsamt förlopp

Kan vara svårt att identifiera när tidpunkten för döden är nära

48
Q

palliativ vård yngre

A

Större socialt närverk – mer stöd

Påverkar ofta flera personer: barn, föräldrar, syskon, vänner, kollegor, föreningsliv mm.

Större fysisk förmåga sen innan

Starkare kropp med mindre sjukdomar innan

Lättare att ta sig fram i sjukvårdssystemet

Aggressivare förlopp

Smärtskattas, får brytpunktssamtal, eller bedöms avseende munhälsa i större utsträckning