Njurarna och urinvägarna

Question 1

Vad har njuren för funktioner

Answer 1

• Filtrering av blodet: filtrerar bort avfallsprodukter och överflödiga ämnen från blodet som sedan utsöndras med urinet
• Reglering av vätske- och saltbalans genom att justera hur mycket vatten och salter som utsöndras eller sparas.
• Hormonproduktion: som stimulerar benmärgen att producera röda blodkroppar.

Question 2

Beskriv översikligt hur nefronet ser ut med en enkel figur och föklara hur bildningen av urin går till: i svaret sja de 3 stegen: filtration, reabsorption och sekretion

Answer 2

• Njurartär: Förblodet till njuren och vidare till glomerulus för filtrering
• Glomerulus = små kapillärer där blodet filtreras. Här pressas vätska och små molekyler ut ur blodet medan större partiklar som blodceller och proteiner stannar kvar.
• Bowmans kapsel: omgivande kapsel runt glomerulus som samlar upp den filtrerande vätskan som kallas primärurin
• Tubuli är ett långt rörsystem som består av olika delar där viktiga ämnen som vatten, joner och näringsämnen återabsorberas tillbaka till blodet.
• Samlingsrör: förenar sig med flera nefron och samlar upp den slutliga urinen som ska transportera till urinblåsan.
• Njurven för tillbaka det renade blodet från njuren till cirkulationen.

1. Filtrationen sker i glomerulus där blodtrycket pressar vatten och små molekyler genom ett filter in i bowmans kapsel. Vätskan = primärurin
2. Sekretionen sker i tubuli där vatten och nyttiga ämnen som glukos och natrium ska återabsorberas tillbaka till blodet. Endast de ämnen som kroppen inte behöver lämnas kvar i urinet.
3. Sekretionen sker främst i tubuli där den slutliga vätskan som kallas sekundärurin ska lämna kroppen. Här sker aktiv transport mellan nefronet och blodet där överflödiga ämnen kan ta sig igenom väggarna. Sekundärurinet leds genom samlingsrören till urinledare och vidare till urinblåsan

Question 3

Beskriv kortfattat njurens roll i regleringen av blodvolymen (extracellulärvätskan) med hjälp av hormonerna ADH och aldosteron.

Answer 3

Njuren spelar en central roll för att reglera blodvolymen (extracellulärvätskan) genom att justera mängden vatten och salter i kroppen. I processen är ADH och aldosteron viktiga hormon.

ADH: Utsöndras från hypofysen när kroppen behöver spara vatten, tex vid vätskebrist.
ADH ökar vattenupptaget i njurarnas samlingsrör genom att göra dem mer genomsläppliga för vatten. Vatten kan normalt inte passera genom väggarna i samlingsröret så ADH kan aktivera akvaporiner som möjliggör detta. Det leder till att mer vatten behålls i kroppen och blodvolymen ökar medan urinen blir mer koncentrerad.

Aldosteron: bildas i binjuren och frisätts när blodtrycket är lågt eller när kroppen har låga natriumnivåer. När aldosteron utsöndrats från binjurarna transporteras det med blodet och når njurarna där det påverkar specifika celler i nefronets tubuli (som är sista delen av rörsystemet). När aldosteron når njurens tubuliceller binder det till specifika receptorer som aktiverar en serie processer inne i celler som leder till ett ökat återupptag av natrium och vatten, samt utsöndring av kalium. Specifika natriumkanaler öppnas -> natriumjoner kan komma in i celler via cellmembranet från urinen. När natrium återförs till blodet drar det automatiskt med sig vatten pga osmos. På så sätt leder aldosteron till att både natrium och vatten tas upp igen -> ökar blodvolymen och därmed kan bidra till att höja blodtrycket.

Question 4

Beskriv kortfattat hur blåstömningen går till. Vilken funktion har de parasympatiska respektive sympatiska nervcellerna till urinblåsan?

Answer 4

1. När urinblåsan fylls med urin sträcks dess väggar ut vilket aktiverar sensoriska nervceller.
2. Nervcellerna skickar aktionspotentialer till ryggmärgen och vidare till hjärnan vilket gör oss medvetna om att vi är kissnödiga.
3. När vi bestämmer oss för att tömma blåsan skickar hjärnan signaler till ryggmärgen som i sin tur aktiverar parasympatiska nervbanor till urinblåsan.
4. De parasympatiska nervcellerna får blåsmuskeln att kontrahera vilket skapar ett tryck som förbereder urinen att lämna blåsan.
5. Den inre slutarmuskeln är icke viljestyrd och kontrolleras automatiskt. Den slappnar av när det parasympatiska systemet aktiverar blåstömningen.
6. Den yttre slutarmuskeln är viljestyrd och kontrolleras med viljan. Genom att slappna av denna muskel startar själva urinflödet.

Parasympatiska nervceller: aktiveras när vi vill tömma blåsan vilket gör att blåsmuskeln kontraherar och den inre slutarmuskeln slappnar av.

Sympatiska nervceller verkar när vi inte ska kissa vilket håller blåsan avslappnad och den inre slutarmuskeln kontraherad. Detta gör att vi inte är redo att tömma blåsan vilket förhindrar oönskad tömning.