Andningssystemet Flashcards
Beskriv de övre och nedre luftvägarnas anatomi och ange vad de olika delarna har för funktion. Var sker gasutbytet?
Övre:
- Näshålan: här filtreras luften av näshåren, närmuslorna producerar slem där bakterier och virus kan fastna, det finns även blodkärl som väremer luften vi andas in, och luften är som den är fuktig samt att näshålan i sig är fuktig och fuktar därmed luften.
- Munhåla: Gör samma sak som näshålan men sämre pga att de inte har närhår. Användbar när vi behöver ha mer luft eller är täppt i näsan.
- Svalg: där näshålan och munhålan möts.
Nedre:
- Struphuvud: har epiglottis som fungerar som locket som sorterar mat och luft. Struphuvudet har även stemband och hostreflex.
- Luftstrupe: Har brosk som håller luftstrupens form, har glatt muskulatur, har flimmerhår, slem och fungerar som ett skydd mot bakterier. De är luftens transportväg.
- Luftrör/bronker: Har höger och vänster huvudbronk som blir till bronkeoler som blir till aveoler.
Gasutbytet:
Sker i aveolerna = längst ner i lungblåsor. Det är blåsor.
Vad har flimmerhåren och slemmet i luftvägarna för funktion?
Flimmerhåren rör sig med slemmet för att kunna fånga bakterier, virus och andra ämnen som vi inte vill få ner i lungorna. Vi får upp det till svalget så vi kan svälja eller spotta ut det.
Hur transporteras syre och koldioxid i blodet?
Syre:
- Transporteras huvudsakligen av röda blodkroppar. Röda blodkroppar är fyllda med hemoglobin som är ett protein som binder syre effektivt. När blodet passerar genom lungorna binder syret till järnet i hemoglobinet och bildar oxyhemoglobin. Det syresatta blodet transporteras sedan genom cirkulationssystemet till kroppens vävnader där syret frigörs för att användas i cellernas metabolism.
Koldioxid:
- Produceras som en biprodukt i cellandningen. I kapillärerna sker utbyte av ämnen och koldioxid förs från cellerna till blodet. I blodet reagerar koldioxid med vatten och bildar kolsyra. CO2+H20->H2CO3
Kolsyran är instabil och dissocieras snabbt till bikarbonat och vätejoner. H2CO3->HCO3+H. Bikarbonetet fungerar som en buffert för blodet och transporteras till lungorna när bikarbonatet omvandlas tillbaka till koldioxid som sedan andas ut
Andningsreglering sker både medvetet och omedvetet. Beskriv hur den omedvetna andningsregleringen styrs.
Omedvetna:
- Säkerställer att vi får tillräckligt med syre utan att vi behöver tänka på det.
- Det styrs främst av medulla som är en del av hjärnstammen.
- Kemosreceptorer spelar en stor roll i den omedvetna andningsregleringen. Det finns 2 typer:
1) Centrala kemoreceptorer - belägna i medulla
- Dem registrerar förändringar i koldioxid och vätejoner i cerebrospinalvätskan. När koldioxidhalten ökar i blodet diffunderar koldioxid över blodhjärnbarriären in i cerebrospinalvätska och omvandlas till kolsyra som pga instabilitet dissocieras till bikarbonat och vätejoner. Den ökade koncentrationen av vätejoner gör CSF surare-> signalerar till kemoreceptorerna att öka andningsfrekvensen så att överflödigt koldioxid kan göras av med.
2) Perifera kemoreceptorer - finns i blodkärl och främst aorta.
- Dem är känsliga för förändringar i syre och koldioxid i blodet samt för vätejoner. När syrenivåerna sjunker eller koldioxidhalterna stiger aktiveras de perifera kemoreceptorerna och skickar signal till hjärnstammen att öka andningsfrekvensen.