Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Djurens fysiologi och anatomi > Neurofysiologi > Flashcards

Neurofysiologi Flashcards

1
Q

Hur sker cellkommunikation från olika platser i kroppen?

A

Via nerv- och hormonsystemet för att synkronisera och reglera olika fysiologiska processer samt bibehålla en inre balans.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad kallas hormonsystemet med ett annat namn?

A

Endokrina systemet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad kallas endokrina systemet med ett annat namn?

A

Hormonsystemet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad gör hormonsystemet?

A
  • Det har långsam informationsöverföring som ofta sker via blodet
  • Sköter hormonfrisättning
  • Effekter som varar längre
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur sker ofta informationsöverföringen i hormonsystemet?

A

Långsamt via blodet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är CNS?

A

Centrala nervsystemet, alltså hjärna och ryggmärg.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är PNS?

A

Perifera nervsystemet, alltså kranialnerver och spinalnerver.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad gör nervsystemet?

A

Det har snabb informationsöverföring via direkt kopplade neuron, snabb reaktion på stimuli, effekter som varar längre och uppdelas i CNS och PNS.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur uppdelas PNS?

A
  • Autonoma nervsystemet
  • Somatomotoriska nervsystemet
  • Sensoriska nervsystemet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad kontrollerar somatomotoriska nervsystemet?

A

Skelettmuskulatur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad består sensoriska nervsystemet av?

A

Afferenta sinnesreceptorer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är ett annat namn för nervceller?

A

Neuron

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är ett annat namn för neuron?

A

Nervceller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur är neuron uppbyggda?

A

De består av en cellkropp, dendriter, axon, terminal och synaps.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är dendriter?

A

Utskott från cellkroppen på neuron som möjliggör kommunikation med andra celler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är axon?

A

Nervfiber i neuron där nervimpulsen färdas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vilka olika sorters neuron finns det?

A
  • Multipolära
  • Bipolära
  • Pseudopolära
  • Unipolära
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hur ser multipolära neuron ut?

A

De har flera dendriter som går ut från cellkroppen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hur ser bipolära neuron ut?

A

Dendriterna går samman till en gemensam bana innan de når cellkroppen, och axonet går ut från andra sidan av cellkroppen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Hur ser pseudopolära neuron ut?

A

Dendriterna går samman till en gemensam bana som är direkt sammanhängande med taxonet och cellkroppen fäster till axonet via en kort gren.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hur ser unipolära neuron ut?

A

De ser ut som multipolära neuron, fast utan dendriter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad är ett annat namn för gliaceller?

A

Stödjeceller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad är ett annat namn för stödjeceller?

A

Gliaceller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad utgör 50 % av nervvävnadens volym?

A

Gliaceller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Hur stor del av nervvävnadens volym utgör gliaceller?

A

50 %

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vilka olika typer av gliaceller finns det?

A
  • Astrocyter
  • Oligodendrocyter
  • Schwannceller
  • Microglia
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad är astrocyter?

A

De finns i CNS och ger stöd, agerar som blodhjärnbarriär, återupptar transmittorer, kommunicerar med andra celler samt är de som det finns flest av.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad är oligodendrocyter?

A

De finns i CNS och är myeliniserade.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vad är schwannceller?

A

De finns i PNS och är myeliniserade.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vad är microglia?

A

De finns i CNS, är makrofager och viktiga för immunförsvaret.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vad innebär myelinisering?

A

Att cellerna bildar isolerande myelinskidor runt axon, alltså tätt packade lipidmembran. Det bildas då även en Ranviers nod som är viktig för snabb fortledning av nervimpulser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vad är Ranviers nod?

A

Den bildas vid myelinisering och är viktig för snabb fortledning av nervimpulser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Vilka typer av gliaceller är myeliniserade?

A
  • Oligodendrocyter

- Schwannceller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Vad är en nervimpuls?

A

En tillfällig ändring av spänningsskillnaden mellan axonets in- och utsida.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Förklara vad som sker vid en nervimpuls.

A
  • Neuron har normalt negativ vilopotential, och är alltså mer negativ på ut- än insidan.
  • Stimuli eller spontanitet gör att jonkanaler öppnas så att det ser ett inflöde av positivt laddade joner, vilket orsakar depolarisering då det blir mindre negativ laddning i cellen.
  • Om det når ett tröskelvärde så utlöses en aktionspotential, alltså en ström av positiv laddning, och alltså en nervimpuls som färdas i hög hastighet längs axonet.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Vad är synaps?

A

En kontaktpunkt för kommunikation mellan nervcell och målcell som innebär att nervimpulsen färdas i axonet, når nervterminalen, en neurotransmittor utsöndras från det presynaptiska cellmembranet, diffunderar över synaptiska klyftan och binder till receptorer på det postsynaptiska membranet så att det blir en effekt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Vad är neurotransmittorer?

A

Signalsubstanser av kemiska ämnen som utsöndras från nervterminaler till synapsklyftan och aktiverar receptorer på det postsynaptiska membranet, vilket orsakar förändringar i elektriska spänningen för att skapa en effekt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Vad är klassiska transmittorer?

A

De syntetiseras i nervändsluten, packas i vesiklar vars frisättning beror på kalciumjoner, verkar på specifika receptorer och överbliven frisatt transmittor återanvänds.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Hur återanvänds överbliven frisatt klassisk transmittor?

A

Genom att transportproteiner för tillbaka transmittorn till nervterminalen där den upptas av gliaceller, diffunderar bort eller bryts ner av enzymer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Ge exempel på klassiska transmittorer.

A
  • Aminosyror
  • Biogena aminer
  • Acetylkolin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Vad innebär exitatoriska aminosyror?

A

Att de är stimulerande och frisättning av transmittorn leder till depolarisering.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Vad innebär inhibitoriska aminosyror?

A

Att de är hämmande och frisättning av transmittorn leder till hypoerpolarisering.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Ge exempel på biogena aminer.

A
  • Katekolaminer (adrenalin, noradrenalin, dopamin)

- Monoaminer (serotonin/5-HT, noradrenalin, dopamin, histamin)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Vad är neuropeptider?

A

De syntetiseras i cellkroppen av ett varierande antal aminosyror, transporteras till nervterminalen i vesiklar vars frisättning beror på kalciumjoner, verkar på specifika receptorer och har ingen återanvändning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Ge exempel på neuropeptider.

A
  • Substans P

- Endogena opoida peptider

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Ge exempel på endogena opoida peptider.

A
  • Endorfiner
  • Enkefaliner
  • Dynorfiner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Vad är endorfiner kopplat till?

A

Kroppseget morfin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Vad är enkefaliner kopplat till?

A

Belöning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Vad är dynorfiner kopplat till?

A

Motivation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Vad är sker i motorändplatta?

A

Det är där motorneuron kommunicerar med en målmuskelcell.
Acetylkolin i motorneuron binder kolinerga receptorer på muskelcellen vilket orsakar depolarisering, frisättning av kalciumjoner och muskelkontraktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Vad kan perifera skador på CNS få för konsekvenser?

A
  • Paralys

- Bortfall av sensoriska signaler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Vad kan centrala skador på CNS få för konsekvenser?

A
  • Paralys
  • Nedsatt sensorisk funktion
  • Nedsatt mental förmåga
  • Medvetslöshet
  • Död
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Vilka skydd har CNS?

A
  • Skelettet (skallben och ryggkotor)
  • Hjärnhinnor (meninges)
  • Cerebrospinalvätska
  • Blodhjärnbarriären
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Vad är ANS?

A

Autonoma nervsystemet är icke viljestyrt, för inre organ (glatt/hjärta/körtlar), fungerar snabbt, intensivt och kräver liten stimulering samt består av sympatiska och parasympatiska nervsystemet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Hur uppdelas ANS?

A
  • Sympatiska nervsysteet

- Parasympatiska nervsystemet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Hur sker reglering av ANS?

A

Hypotalamus är överordnat och reglering sker genom tex TON, reflexer och storhjärnan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Vad har hypotalamus, limbiska systemet och ANS gemensamt?

A

De är konservativa och ganska lika hos olika djurslag.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Vad är limbiska systemet?

A

Den delen av hjärnan som styr känslor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Vilka transmittorsubstanser har sympatiska nervsystemet?

A
  • Adrenalin
  • Noradrenalin
  • Dopamin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

När aktiveras sympatiska nervsystemet?

A

Vid ansträngning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

Vilka effekter har sympatiska nervsystemet?

A
  • Fight/Flight/Fright
  • E-reaktioner (emergency/exercise/embarrassment)
  • Temperaturreglering
  • Lokala reflexer
  • Omfördelning av blodflödet
  • Dilaterade bronker
  • Stimulerad binjuremärg
  • Dilaterade pupiller
  • Ökad hjärtverksamhet
  • Ökad respiration
  • Ökad blodglukoshalt.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

När aktiveras parasympatiska nervsystemet?

A

Vid vila.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

Vilka effekter har parasympatiska nervsystemet?

A
  • SLUD-reaktioner (salivering, lacrimation, urinering, defekation)
  • Tarmperistaltik och näringsupptag
  • Tömning av tarm och urinblåsa
  • Minskad hjärtfrekvens och slagkraft
  • Pupillkontraktion
  • Körtelsekretion
  • Kontraktion av bronkmuskulaturen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

Vilka transmittorsubstanser har parasympatiska nervsystemet?

A
  • Acetylkolin

- Oxytocin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

Vad innebär dual innervering?

A

De flesta organ har både sympatisk och parasympatisk innervering, vilket innebär att ena systemet stimulerar och det andra hämmar samma organ.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

Vad har bara sympatisk innervering?

A
  • Svettkörtlar
  • Hårfolliklar
  • Blodkärl
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q

Vad har bara parasympatisk innervering?

A

Lacrimalkörtlar, alltså tårkörtlar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
68
Q

Vad är ganglion?

A

Det är en ansamling av nervcellskroppar utanför CNS där preganglionära neuron synapsar med postganglionära neuron

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
69
Q

Var har postganglionära neuron sin cellkropp?

A

I ganglion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
70
Q

Vilka typer av ganglion har det sympatiska nervsystemet?

A
  • Sympatiska gränssträngen
  • Prevertebrala ganglion
  • Binjuremärgen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
71
Q

Vad är reflexer?

A

En mekanism som automatiskt reglerar en kroppsfunktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
72
Q

Vad gör somatiska reflexer?

A

Reglerar skelettmuskulatur.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
73
Q

Ge exempel på somatiska reflexer.

A
  • Sträckreflex
  • Senreflex
  • Withdrawal
  • Klireflex
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
74
Q

Vad gör autonoma reflexer?

A

Reglerar organ.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
75
Q

Ge exempel på autonoma reflexer.

A
  • Kardiovaskulära (blodtryck)

- Gastrointestinala (saliv)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
76
Q

Vad är reflexbåge?

A

Det innebär att sinnesceller skickar information via sensoriska nervfiber till koordinerade centret i ryggmärgen och hjärnan som är kopplat till motoriska och autonoma neuron som kan påverka muskler och körtlar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
77
Q

Ge exempel på katekolaminer.

A
  • Adrenalin

- Noradrenalin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
78
Q

Vad gör noradrenalin?

A

Det är en generell vasokonstriktor som ökar medelblodtrycket.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
79
Q

Vad gör adrenalin?

A

Det har en större effekt på hjärtat samt en större metabolisk effekt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
80
Q

Vad kan för lite noradrenalin leda till?

A

Depression

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
81
Q

Vad är katekolaminer?

A

De produceras i binjuremärgen, har samma effekt som det sympatiska nervsystemet men varar längre samt når till alla celler, och reglering sker då frisättningen av adrenalin och noradrenalin från binjuremärgen stimuleras av sympatiska nervsystemet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
82
Q

Vad har kolinerga (Ach) transmittorer?

A
  • Alla preganglionära sympatiska och parasympatiska neuron
  • Alla postganglionära parasympatiska neuron
  • Några postganglionära sympatiska neuron
83
Q

Vilka receptorer har kolinerga transmittorer (Ach)?

A
  • Nikotinacetylcholinreceptorn

- Muskarinacetylcholinreceptorn

84
Q

Vad har adrenerga transmittorer (Na)?

A

Många postganglionära sympatiska neuron.

85
Q

Vilka receptorer har adrenerga transmittorer (Na), och vad gör de?

A
  • Alpha1 har blodkärlskontraktion
  • Beta1 har ökad hjärtfrekvens och kontraktionskraft
  • Beta2 har bronkdilation
86
Q

Vad är sympatiska postganglionära neuron?

A

De är omyeliniserade, långa och kan kopplas 1:20 (divergens).

87
Q

Vad är parasympatiska postganglionära neuron?

A

De är omyeliniserade, korta och kopplas oftast 1:1.

88
Q

Vad är sympatiska preganglionära neuron?

A

De har thorakalt eller lumbalt ursprung, är mestadels myeliniserade samt korta och kan synapsa med flera postganglionära neuron för att stimulera flera olika organ samtidigt genom divergens.

89
Q

Vad är parasympatiska preganglionära neuron?

A

De har kranialt eller sakralt ursprung, är mestades myeliniserade samt långa och synapsar nästan ända framme vid målorganet så det blir lokal effekt.

90
Q

Vad heter hjärnan på latin?

A

Encephalon

91
Q

Vad heter enephalon på svenska?

A

Hjärnan

92
Q

Storhjärnan

A

Cerebrum

93
Q

Cerebrum

A

Storhjärnan

94
Q

Mellanhjärnan

A

Diencephalon

95
Q

Diencephalon

A

Mellanhjärnan

96
Q

Hjärnstammen

A

Truncus encephali

97
Q

Truncus encephali

A

Hjärnstammen

98
Q

Lillhjärnan

A

Cerebellum

99
Q

Cerebellum

A

Lillhjärnan

100
Q

Grå substans

A

Substantia grisea

101
Q

Substantia grisea

A

Grå substans

102
Q

Vit substans

A

Substantia alba

103
Q

Substantia alba

A

Vit substans

104
Q

Var sitter grå substans i hjärnan?

A

Ytterst

105
Q

Var sitter vit substans i hjärnan?

A

Innerst

106
Q

Vad består grå substans av?

A

Nervcellskroppar

107
Q

Vad består vit substans av?

A

Nervfibrer och axoner.

108
Q

Pannlob

A

Lobus frontalis (rosa)

109
Q

Lobus frontalis

A

Pannlob (rosa)

110
Q

Hjässlob

A

Lobus parietalis (blå)

111
Q

Lobus parietalis

A

Hjässlob (blå)

112
Q

Nacklob

A

Lobus occipitalis (lila)

113
Q

Lobus occipitalis

A

Nacklob (lila)

114
Q

Tinninglob

A

Lobus temporalis (gul)

115
Q

Lobus temporalis

A

Tinninglob (gul)

116
Q

Luktlob

A

Lobus piriformis (grön)

117
Q

Lobus piriformis

A

Luktlob (grön)

118
Q

Vad är storhjärnshalvorna?

A

2 cerebrala hemisfärer där höger hjärnhalva styr vänster kroppshalva, och tvärtom.

119
Q

Vad består storhjärnan av?

A
  • Pannlob/Lobus frontalis
  • Hjässlob/Lobus parietalis
  • Nacklob/Lobus occipitalis
  • Tinninglob/Lobus temporalis
  • Luktlob/Lobus piriformis
120
Q

Storhjärnsbarken

A

Cortex cerebri

121
Q

Cortex cerebri

A

Storhjärnsbarken

122
Q

Vad är storhjärnsbarken?

A

Den styr medveten kontroll av rörelser samt andra kognitiva förmågor. Den har upphöjningar av storhjärnsvävnaden samt
fåror mellan upphöjningarna vars veckningar gör att ytan ökar.

123
Q

Upphöjningar i storhjärnsbarken

A

Gyri cerebri

124
Q

Gyri cerebri

A

Upphöjningar i storhjärnsbarken

125
Q

Fåror i storhjärnsbarken

A

Sulci cerebri

126
Q

Sulci cerebri

A

Fåror i storhjärnsbarken

127
Q

Vilka är primära barkområden, och var sitter de?

A
  • Synbarken, bak på hjärnan.
  • Hörselbarken, på sidorna av hjärnan.
  • Somatosensorisk och motorisk bark, mitt på hjärnan.
128
Q

Hjärnbalken

A

Corpus callosum

129
Q

Corpus callosum

A

Hjärnbalken

130
Q

Vad är hjärnbalken

A

En bred platta av myeliniserade fibrer (vit substans) som kopplar samman storhjärnshemisfärernas barkområden.

131
Q

Vad finns i mellanhjärnan/diencephalon?

A
  • Hypotalamus
  • Epifysen
  • Hypofysen
  • Striatum
  • Hippocampus
  • Amygdala
132
Q

Vad gör hypotalamus?

A

Styr om autonoma eller endokrina systemet aktiveras.

133
Q

Vad är talamus?

A

Omkopplingsstation

134
Q

Vad är epifysen?

A

Tallkottkörteln

135
Q

Vad gör striatum?

A

Styr motivation och vanor samt kontrollerar frivilliga rörelser så att de är jämna och välkoordinerade.

136
Q

Vad gör hippocampus?

A

Kontrollerar motivation, inlärning, minne, stress samt hämmas HPA-axeln.

137
Q

Vad gör amygdala?

A

Mandelkärnan styr emotion och stress samt aktiverar HPA-axeln.

138
Q

Vad gör hjärnstammen?

A

Den förmedlar information mellan ryggmärgen och hjärnan samt är där flertalet kranialnerver utgår från.

139
Q

Mitthjärnan

A

Mesencephalon

140
Q

Mesencephalon

A

Mitthjärnan

141
Q

Vad består hjärnstammen av?

A
  • Mitthjärnan
  • Bryggan
  • Förlängda märgen
142
Q

Bryggan

A

Pons

143
Q

Pons

A

Bryggan

144
Q

Förlängda märgen

A

Medulla oblongata

145
Q

Medulla oblongata

A

Förlängda märgen

146
Q

Vad har mitthjärnan/mesencephalon för funktion?

A

Sensorisk och motorisk.

147
Q

Vad gör bryggan/pons?

A

Det är kopplingscentral för storhjärna och lillhjärna samt styr balans och hörsel.

148
Q

Vad gör förlängda märgen?

A

Den kontrollerar cirkulation, respiration, digestion, sömn, vakenhet, hunger och törst.

149
Q

Vad gör lillhjärnan/cerebellum?

A

Den har som huvuduppgift att kontrollera och justera kroppsrörelser och koordination genom att göra skillnaden mellan önskade och faktiska rörelser liten.

150
Q

Var har ryggmärgen vit substans?

A

Ytterst

151
Q

Var har ryggmärgen grå substans?

A

Innerst

152
Q

Centralkanalen

A

Canalis centralis

153
Q

Canalis centralis

A

Centralkanalen

154
Q

Vad finns i ryggmärgen?

A
  • Vit substans ytterst
  • Grå substans innerst
  • Centralkanalen
  • Dorsalhorn
  • Ventralhorn
  • Dorsalrot
  • Ventralrot
155
Q

Dorsalhorn

A

Cornu dorsale

156
Q

Cornu dorsale

A

Dorsalhorn

157
Q

Ventralhorn

A

Cornu ventrale

158
Q

Cornu ventrale

A

Ventralhorn

159
Q

Dorsalrot

A

Radix dorsale

160
Q

Radix dorsale

A

Dorsalrot

161
Q

Ventralrot

A

Radix ventrale

162
Q

Radix ventrale

A

Ventralrot

163
Q

Vad gör ryggmärgen?

A

Den förbinder hjärnan med PNS och är en omkopplingscentral för reflexer då sensorisk information från PNS till ryggmärgen omkopplas till motornerver som utför respons.

164
Q

Vilka typer av axon finns det i ryggmärgen?

A
  • Sensoriska
  • Somatiska
  • Autonoma
165
Q

Vilka axon finns i överkorsningen i ryggmärgen, och hur sitter de?

A
  • Sensoriska dorsalt

- Motoriska ventralt

166
Q

Vilka typer av hjärnhinnor finns det?

A
  • Hårda hjärnhinnan/Dura mater
  • Mellersta hjärnhinnan/Arachnoidea
  • Mjuka hjärnhinnan/Pia mater
167
Q

Hårda hjärnhinnan

A

Dura mater

168
Q

Dura mater

A

Hårda hjärnhinnan

169
Q

Mellersta hjärnhinnan

A

Arachnoidea

170
Q

Arachnoidea

A

Mellersta hjärnhinnan

171
Q

Mjuka hjärnhinnan

A

Pia mater

172
Q

Pia mater

A

Mjuka hjärnhinnan

173
Q

Finns hjärnhinnor i ryggmärgen?

A

Ja

174
Q

Vad är epiduralrummet?

A

Det är utanför hårda hjärnhinnan/dura mater i kotkanalen och där epiduralbedövning läggs.

175
Q

Vad är subarachnoidalrummet?

A

Det är mellan arachnoidea och mjuka hjärnhinnan/pia mater samt fyllt med cerebrospinalvätska.

176
Q

Vad är cerebrospinalvätska/liqour cerebrospinalis?

A

Det är hjärn- och ryggmärgsvätska som ger näring åt celler i CNS, substanstransport, stötdämpare, volymbuffert samt produceras kontinuerligt i choroid plexus i hjärnans ventriklar och subarachnoidealrummet.

177
Q

Cerebrospinalvätska

A

Liqour cerebrospinalis

178
Q

Liqour cerebrospinalis

A

Cerebrospinalvätska

179
Q

Vad är blodhjärnbarriären?

A

Den består av astrocyter och hjärnkapillärer som sitter tätt vilket hindrar stora molekyler att passera, men inte fettlösliga ämnen och gaser.

180
Q

Vad karaktäriserar vakenhet?

A
  • EEG-aktivitet med hög frekvens och låg amplitud.
  • EMG- och EOG-aktivitet, aktivitet i olika transmittorsystem.
  • Aktivitet i retikulära aktiverande systemet (hjärnstammen-talamus-hypotalamus).
181
Q

Vad är Electro-encefalogram (EEG)?

A

Den elektriska aktiviteten i storhjärnsbarken som vanligen mäts.

182
Q

Vad är Electro-myogram (EMG)?

A

Muskelaktiviteten i skelettmuskulaturen som vanligen mäts och är frånvarande vid REM-sömn..

183
Q

Vad är Electro-oculogram (EOG)?

A

Det mäter muskelaktiviteten som styr horisontella ögonrörelser.

184
Q

Vad är suprachiasmatiska kärnan?

A

En liten kärna i hypotalamus i anslutning till synnervskorsningen som påverkas av aktivitet i ljuskänsliga neuron i näthinnan samt styr tallkottkörtelns utsöndring av melatonin som ökar när ljusnivån minskar. Den signallerar även till cirkadiska rytmer som är aktiva under vakenhet.

185
Q

När på dygnet är glukokortikoidnivåerna som höst för dagaktiva respektive nattaktiva djur?

A

På morgonen för dagaktiva djur, och tvärtom för nattaktiva.

186
Q

Hur definieras sömn?

A

Som ett snabbt reversibelt stadium innebärande sänkt beredskap att reagera på förändringar i omgivningen.

187
Q

Vilka typer av sömn finns det?

A
  • Lätt sömn
  • Djup sömn
  • REM-sömn
188
Q

Vad innebär lätt sömn?

A

EEG-aktivitet med minskande frekvens och ökande amplitud samt EMG.

189
Q

Vad innebär djup sömn?

A

EEG-aktivitet med minskande frekvens och ökande amplitud samt EMG.

190
Q

Vad innebär REM-sömn?

A

EEG-aktivitet med hög frekvens, låg amplitud och EMG utan muskelaktivitet.

191
Q

Hur växlar sömnbehovet under utvecklingen?

A
  • Unga individer behöver mer
  • Vuxna individer behöver mindre
  • Äldre individer behöver mer
192
Q

Sover rovdjur mer än bytesdjur?

A

Ja

193
Q

Vad sker i det glymfatiska systemet?

A

Gliaceller kontrollerar extracellulära volymen mellan neuron, sväller under vakenhet, medieras av bla noradrenalin och krymper under sömn.
När de krymper ökar flödet av cerebrospinalvätska runt blodkärlen vilket dränerar slaggprodukter.

194
Q

Vad är inlärning?

A

Det sätt med vilket beteendet modifieras utifrån erfarenheter.

195
Q

Vad är minne?

A

Processerna med vilka inlärda beteenden samt info lagras och kan återanvändas i hjärnan, och hippocampus är centralt för att info överförs från arbets- till långtidsminnet.

196
Q

Vad är explicit minne?

A

Episodiskt minne för fakta och händelser; alltså vad, var och när.

197
Q

Vad är implicit minne?

A

Proceduriskt minne för färdigheter; alltså muskelminne.

198
Q

Vad är korttidsminne?

A

Elektrisk aktivitet i bestämda celler som varar i sekunder.

199
Q

Vad är arbetsminne?

A

Delar från både kort- och långtidsminnet som fattar beslut, löser problem samt uppnår mål med begänsad kapacitet, och varar i minuter.

200
Q

Vad är långtidsminne?

A

Fysiska eller kemiska förändringar i neuron med stor kapacitet och en proteinsyntes som gör att nya synapser kan bildas och forma nya minnen som kan vara i timmar eller år.
Stark emotion eller motivation ger större sannolikhet för lagring i långtidsminnet.

201
Q

Vad är amnesi?

A

Det kan uppstå om minnet drabbas av problem.

202
Q

Vilka typer av amnesi finns det?

A
  • Retrograd

- Anterograd

203
Q

Vad är retrograd amnesi?

A

Minnesförlust av saker som har skett, och kan orsakas av syrebrist eller hjärnskakning.

204
Q

Vad är anterograd amnesi?

A

Oförmåga att minnas nya saker då övergången mellan kort- och långtidsminnet inte fungerar, och det är vanligt vid skador i tinningloben, hippocampus eller limbiska systemet.

Djurens fysiologi och anatomi (16 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions