Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Djurens fysiologi och anatomi > Cirkulation > Flashcards

Cirkulation Flashcards

1
Q

Vilka funktioner har hjärt- och kärlsystemet?

A
  • Transport av näring, syre, avfallsprodukter och hormoner
  • Temperaturreglering
  • Immunförsvar
  • Balans i pH, joner och vätskevolym
  • Upprätthålla blodtryck och blodflöde.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad består blodet av?

A
  • Plasma
  • Röda blodkroppar
  • Vita blodkroppar
  • Blodplättar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad heter vätskefasen i blodet?

A

Plasma

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är serum?

A

När blod koagulerar och centrifugeras för att skilja blodkroppar och få en vätskefas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur görs provtagning av blod?

A
  • EDTA
  • Heparinrör
  • Serumrör
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur görs provtagning för plasma?

A

Med EDTA eller heparinrör som innehåller antikoagulationsstimulerande medel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur görs provtagning för serum?

A

Med serumrör.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är anemi?

A

Blodbrist, alltså en brist på röda blodkroppar och nedsatt kapacitet att transportera syre, vilket kan bero på blödning, järnbrist, benmärgsskada, njursjukdom och inflammation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad kan anemi bero på?

A
  • Blödning
  • Järnbrist
  • Benmärgsskada
  • Njursjukdom
  • Inflammation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är ett annat namn för blodbrist?

A

Anemi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Röda blodkroppar

A

Erytrocyter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Erytrocyter

A

Röda blodkroppar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur lång livslängd har röda blodkroppar?

A

Ca 120 dagar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Leukocyter

A

Vita blodkroppar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vita blodkroppar

A

Leukocyter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Trombocyter

A

Blodplättar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Blodplättar

A

Trombocyter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad består röda blodkroppar till 35 % av?

A

Hemoglobin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hur stor andel hemoglobin består röda blodkroppar av?

A

35 %

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Hur är hemoglobin uppbyggt?

A

Det har 4 globin med en hemgrupp var med ett järn var.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Till vad binder syre i de röda blodkropparna?

A

Järnet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad binder järnet i de röda blodkropparna?

A

Syre

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad gör hemoglobin i blodet?

A
  • Färgar det rött

- Binder syre (till järnet)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Var produceras röda blodkroppar?

A

I benmärgen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Hur produceras röda blodkroppar?

A

De utgår från en stamcell som omvandlas i flera led där cellkärnan försvinner genom att de fylls på med hemoglobin vilket kräver protein, järn, koppar och B-vitamin.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad krävs för att hemoglobin ska bildas?

A
  • Protein
  • Järn
  • Koppar
  • B-vitamin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad innebär mycket reticulocyter i kroppen?

A

Stor nyproduktion av röda blodkroppar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Hur kan man se om det är stor nyproduktion av röda blodkroppar?

A

Om det finns mycket reticulocyter i kroppen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Hur regleras nyproduktion av röda blodkroppar?

A

Med hormonet erytropoietin som produceras i njuren och påverkar benmärgens produktion utifrån ökad eller minskad syretransport i kroppen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vad produceras erytropoietin?

A

I njuren.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vad gör erytropoietin?

A

Det påverkar benmärgens produktion utifrån ökad eller minskad syretransport i kroppen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vad är hematokrit?

A

Andelen röda blodkroppar i förhållande till den totala blodvolymen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Vad är ett ord för andelen röda blodkroppar i förhållande till den totala blodvolymen?

A

Hematokrit

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Vad gör mjälten för cirkulationen?

A

Den lagrar röda blodkroppar och frisätter dem vid ansträngning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Vad lagras i och frisätts från mjälten till cirkulationen?

A

Röda blodkroppar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Var lagras och frisätts röda blodkroppar?

A

I mjälten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Vad kan trögflytande blod bero på?

A

Ökad hematokrit.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Var finns vita blodkroppar?

A

Främst ute i vävnaderna, och dyker bara därför upp i små mängder i prover.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Varför dyker vita blodkroppar endast upp i små mängder i prover?

A

För att de främst är ute i vävnaderna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Var och hur produceras vita blodkroppar?

A

I benmärgen från en stamcell.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Vilka typer av vita blodkroppar finns det?

A
  • Lymphocyter
  • Monocyter
  • Granulocyter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Vad är vita blodkroppar viktigt för?

A

Immunförsvaret

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Vad är hemostas?

A

Att förhindra eller minska blödning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Vad är blodplättar viktigt för?

A

Hemostas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Hur sker hemostas?

A
  1. Blodkärlet drar ihop sig vid en skada.
  2. Blodplättarna “pluggar igen” skadan.
  3. Koagulationskaskaden bildar lager med många ämnen och alltså stopp för blödningen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Vad kan skilja mellan olika delar av kärlsystemet?

A
  • Elasticitet
  • Mängd glatt muskulatur
  • Uppgift
  • Tryck
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Vilka olika kärl finns det?

A
  • Artärer
  • Arterioler
  • Vener
  • Kapillärer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Vad är artärer?

A

De har glatt muskulatur och stor elastisk kapacitet för att kontinuerligt kunna pumpa blodflödet även i vila, med klaffar som pressar blodet framåt i en utvidgningsprocess.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Vad är arterioler?

A

De har glatt muskulatur, är mindre och styr blodflödet till respektive organ genom att dra ihop sig när viss muskulatur inte har ett behov vid vila.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Vad är kapillärer?

A

De har tunna väggar som ger stor yta samt ett lågt och jämnt blodtryck för att utbytet ska ske. De reglerar även blodflödet till organ genom att öppnas och stängas anpassat efter ämnesomsättningen (arbete).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Vad är vener?

A

De har elastisk vävnad, lägre tryck, sitter ytligt samt mindre glatt muskulatur och är därmed inte lika tjocka som artärer/arterioler. Storleken och de tunnare kärlväggarna gör att det finns mer blod än i artärer, vilket fungerar som en reserv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Vilket kärl tar man oftast blodprov i?

A

Vener

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Varför tar man oftast blodprov i vener?

A

För att de sitter ytligt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Vad kan venerna göra vid blodförlust?

A

Kontrahera så att blodreserven i dem kan användas, och vätska kan diffundera tillbaka ut i venerna från lymfkärlen för att bilda mer blod.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Vad är lilla kretsloppet?

A

Det går från höger kammare upp till lungorna för att hämta syre och tillbaka till vänster förmak.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Vad är stora kretsloppet?

A

Det går från vänster kammare ut till hela kroppen och sedan tillbaka till höger förmak.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Varför har vänster kammare en tjockare muskelvägg än höger kammare?

A

Eftersom den jobbar med ett högre tryck.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Vilken av hjärtats kammare har en tjockare muskelvägg då den jobbar med ett högre tryck?

A

Vänster kammare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Har lilla kretsloppet och stora kretsloppet lika stor volym per tidsenhet?

A

Ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Vad är hjärtminutvolym?

A

Blodvolymen per tidsenhet som pumpas från hjärtats kammare, Cardiac Output.

61
Q

Vad är Cardiac Output?

A

Blodvolymen per tidsenhet som pumpas från hjärtats kammare, hjärtminutvolym.

62
Q

Vad kallas blodvolymen per tidsenhet som pumpas från hjärtats kammare?

A

Hjärtminutvolym eller Cardiac Output.

63
Q

Vad är ett annat namn för hjärtsäcken?

A

Perikardiet

64
Q

Vad är ett annat namn för perikardiet?

A

Hjärtsäcken

65
Q

Vad gör hjärtsäcken/perikardiet?

A

Det har en vätskefas mellan 2 skikt som gör att friktionen minskar när hjärtat dras samman samt skyddar hjärtat för slag utifrån. Det finns också ett bindvävsskikt mellan förmak och kammare som fungerar som isolator.

66
Q

Vad innebär laminärt blodflöde?

A

Att det är tyst.

67
Q

Vad innebär turbulent blodflöde?

A

Att det kan höras.

68
Q

Vilket blodflöde är tyst?

A

Laminärt

69
Q

Vilket blodflöde kan höras?

A

Turbulent

70
Q

Hur många klaffar finns det i hjärtat?

A

4

71
Q

Hur fungerar klaffar?

A

Mekaniskt med tryckförändringar, då de öppnas när tryck blir högre på förmakssidan än på kammarsidan, och blodet passerar från förmak till kammare.

72
Q

Vilken klaff kan läcka hos gamla hundar och ge blåsljud?

A

Mitralis

73
Q

Vad kan vara speciellt med mitralis hos gamla hundar?

A

Den kan läcka och ge ett blåsljud.

74
Q

Vilken klaff kan läcka hos hästar?

A

Aortaklaffen

75
Q

Vad går segelklaffar emellan?

A

Förmak och kammare.

76
Q

Vilka klaffar går mellan förmak och kammare?

A

Segelklaffar

77
Q

Vad går fickklaffar emellan?

A

Kammare och stora blodkärl.

78
Q

Vilka klaffar går mellan kammare och stora blodkärl?

A

Fickklaffar

79
Q

Vilka är segelklaffarna?

A
  • Valva tricuspidalis

- Valva bicuspidalis

80
Q

Vad är valva tricuspidalis och valva biscuspidalis?

A

Segelklaffar

81
Q

Vilka är fickklaffarna?

A
  • Valva trunci pulmonalis

- Valva aortae

82
Q

Vad är valva trunci pulmonalis och valva aortae?

A

Fickklaffar

83
Q

Valva trunci pulmonalis

A

Lungartärens fickklaff

84
Q

Lungartärens fickklaff

A

Valva trunci pulmonalis

85
Q

Valva aortae

A

Aortas fickklaff

86
Q

Aortas fickklaff

A

Valva aortae

87
Q

Myokardiet

A

Hjärtmuskeln

88
Q

Hjärtmuskeln

A

Myokardiet

89
Q

Vad är hjärtmuskulaturen/myokardiet?

A

Det har hjärtmuskelceller/myocyter som är grenade och korta så att elektriska signaler kan skickas snabbt mellan celler och hjärtat dras ihop jämnt.

90
Q

Hjärtmuskelceller

A

Myocyter

91
Q

Myocyter

A

Hjärtmuskelceller

92
Q

Vilka typer av myocyter finns det?

A
  • Kontraktila

- Autorytmiska

93
Q

Vilka myocyter finns det mest av?

A

Kontraktila (99 %)

94
Q

Vilka myocyter finns det i retledningssystemet?

A

Autorytmiska

95
Q

Var finns dautorytmiska myocyter?

A

I retledningssystemet.

96
Q

Vad bestämmer hjärtfrekvensen?

A

Sinusknutan, som påverkas av ANS samt adrenalin.

97
Q

Vad innebär retledningssystemet?

A

Sinusknutan bestämmer hjärtfrekvensen genom att skicka en snabb signal genom båda förmaken via muskelcellerna som stannar upp i AV-knutan för att blodet ska hinna tömmas från förmak ner till kammare och går sedan vidare ner genom hisska bunten (septum) och ut till alla purkinjefibrer så att muskler i båda kamrarna blir aktiverade och drar ihop sig samtidigt.

98
Q

Vad är EKG?

A

Det kan fånga upp elektriska signaler via registrering av spänningsskillnader mellan elektroder. Kroppsvätskor är goda ledare, många celler stimuleras samtidigt och depolariseringen är aktiveringen av vävnaden som ska leda fram till muskelkontraktionen (PQRST-våg).

99
Q

Hur ser normalt EKG ut?

A
  • (PQRST)
100
Q

Hur kan muskelkontraktion ske?

A

Eftersom myosin- och aktinfilament ligger överlappade.
När kalciumjoner frisätts och binder till troponin på aktinfilament så frigörs bindningsplatser där myosin kan fästa och filamenten dras sedan mot varandra så att det blir kontraktion.

101
Q

Systole

A

Kontraktionsfas (Q-T)

102
Q

Kontraktionsfas (Q-T)

A

Systole

103
Q

Diastole

A

Relaxationsfas (T-P)

104
Q

Relaxationsfas (T-P)

A

Diastole

105
Q

Hur skapas hjärtcykeln?

A

Skapas av tryck- och volymförändringar då förmak och kammare kontraheras efter varandra. P-vågen är förmakens depolarisering då de kontraherar. Pausen mellan P och Q är då signalen stannar till i AV-knutan så att blodet hinner ner i kamrarna. QRS är kamrarnas depolarisering och ger större utslag på EKG eftersom en större muskelmassa stimuleras.

106
Q

När är första hjärttonen?

A

Vid Q när AV-klaffarna stängs.

107
Q

När är andra hjärttonen?

A

Vid slutet av T när kamrarna repolariseras.

108
Q

Vilken hjärtton är vid Q när AV-klaffarna stängs?

A

Första

109
Q

Vilken hjärtton är vid slutet av T när kamrarna repolariseras?

A

Andra

110
Q

Vad är det som ger hjärttonerna som hörs?

A

Klaffarnas stängning.

111
Q

Vad är starlings lag?

A

Sambandet mellan SV och EDV, alltså hur stor volym det är i kammaren i slutet av diastolen när den är som mest fylld. Hjärtmuskelceller reagerar då på hur mycket de sträcks ut och slagvolymen anpassas genom att tex skicka ut mer med varje hjärtslag.

112
Q

Vad står SV för?

A

Slagvolym, den pumpade volymen per kontraktion.

113
Q

Vad står HR för?

A

Hjärtfrekvensen, antal slag per minut.

114
Q

Vad står EDV för?

A

End-diastolisk volym

115
Q

Vad är CO beroende av?

A

Hjärtfrekvensen HR samt slagvolymen SV, därav CO = HR x SV.

116
Q

Vad är HR hos häst i vila?

A

28-44

117
Q

Vad är HR hos hund i vila?

A

70-120

118
Q

Vad är HR hos katt i vila?

A

120-140

119
Q

Vilket djur har HR 28-44 i vila?

A

Häst

120
Q

Vilket djur har HR 70-120 i vila?

A

Hund

121
Q

Vilket djur har HR 120-140 i vila?

A

Katt

122
Q

Vad kan göra att HR varierar?

A
  • Ålder
  • Vikt förhållet till kroppsyta
  • Kondition
  • Aktivitetsgrad
  • Stress
123
Q

Vad gör sympatikuspåslag för cirkulationen?

A

HR och SV ökar vilket tillsammans ökar CO. Även binjuren stimuleras att frisätta katekolaminer som får HR och SV att öka i hjärtat samt blodtrycket att öka i blodkärlen.

124
Q

Ge exempel på katekolaminer.

A
  • Adrenalin

- Noradrenalin

125
Q

Vad gör katekolaminer för cirkulationen?

A

De får HR och SV att öka, och därmed även CO, samt blodtrycket att öka i blodkärlen.

126
Q

Varför behövs skelettpumpen och andningsrörelser i cirkulationen?

A

För att blodet ska kunna komma tillbaka till hjärtat i venerna som har lågt tryck. Det hjälper till genom att trycka på venerna vid
inandning och skjutsa blodet upp till kammaren, med klaffar som gör att blodet inte kan rinna tillbaka åt fel håll. Stillastående kan därför leda till dålig återfyllnad och avsvimmande.

127
Q

Vad beror blodtryck på?

A
  • CO
  • Blodvolymen
  • Motståndet i kroppens kärl alltså totala perifera resistensen TPR
  • Artärernas elasticitet
  • Fysiskt aktivitet
  • Emotionell status.
128
Q

Vad står TPR för?

A

Totala perifera resistensen, alltså motståndet i kroppens blodkärl.

129
Q

Vad innebär systoliskt blodtryck?

A

Det är ett övertryck precis när kammaren drar ihop sig.

130
Q

Vad innebär diastoliskt blodtryck?

A

Det är ett undetryck i kärlen under diastolens avslappning.

131
Q

Vad kallas övertrycket precis när kammaren drar ihop sig?

A

Systoliskt blodtryck

132
Q

Vad kallas undertrycket i kärlen under diastolens avslappning?

A

Diastoliskt blodtryck

133
Q

Hur kan man mäta det systoliska trycket?

A

Med en kuff genom att först applicera ett högre tryck. När kuffen sedan har samma tryck som det systoliska så är blodflödet turbulent och kan höras, och när kuffen har samma tryck som det diastoliska så hörs det inte längre.

134
Q

Vad är baroreceptorer?

A

De sitter i kärlväggarna, känner av blodtrycket och skickar signaler till hjärnan om det sker snabba blotrycksförändringar.

135
Q

Hur regleras blodtryck och hjärtfrekvens?

A

-

136
Q

Vad är white coat effect?

A

Situationsberoende hypertension som respons på stress i klinisk miljö, vilket försvårar diagnos, utvärdering av behandlingssvar och kan leda till onödig behandling.

137
Q

Hur sker utbytet?

A

Bla via diffusion, då ett ämne går från en högre till en lägre koncentration. Kapillärerna har mer syre och näring än cellen, som går via vävnadsvätskan för utjämning. Cellerna har mer avfallsprodukter än kapillärerna, som går ut i blodet och transporteras.

138
Q

Vad är lymfa?

A

Vätska från kärlen går också in i kapillärerna där en del av den trycks ut i vävnaden som en reserv, men överflödet kallas för lymfa och upptas av lymfkärlen mellan kapillärerna. Lymfkärlen har också klaffar så att lymfan går i rätt riktning, och det är därför viktigt att röra på musklerna för att vätskan ska transporteras.

139
Q

Vad är ödem?

A

Svullnad från vätska som kommit ut i vävnaden vilket kan ske vid stillastående.

140
Q

Var går cranial vena cava?

A

Från huvudet

141
Q

Var går caudal vena cava?

A

Från extremiteter

142
Q

Hur sker cirkulationen?

A

Syrefattigt blod kommer in i höger förmak, går via valva tricuspidalis till höger kammare och därifrån via valva trunci pulmonalis vidare till lungartären och ut till lungornas avioler. Från aviolerna går sedan syrerikt blod via lungvenen till vänster förmak och genom valva bicuspidalis in till vänster kammare där valva aortae går till aorta och ut i kroppen. Aorta förgrenar sig till artärer som övergår till arterioler som blir till kapillärer där gasutbytet sker. De går vidare till venoler och därefter vener med venklaffar som för syrefattigt blod tillbaka till höger förmak.

143
Q

Hur sker cirkulation hos foster?

A

Mha moderkakan som lungor, njurar, mag- och tarmkanal. Syrerikt blod från navelsträgen går upp via bakre hålvenen och kommer in i höger förmak som har en öppning (foramen ovale) till vänster förmak, vidare ner till vänster kammare och sedan aorta. Syrefattigt blod kommer från huvudet och frambenen ner via främre hålvenen till höger förmak, vidare till höger kammare och sedan lungartären där det finns en förbindelse (ductus arteriosus) till aorta.

144
Q

Vad heter öppningen mellan höger förmak och vänster förmak hos foster?

A

Foramen ovale

145
Q

Var sitter foramen ovale hos foster?

A

Mellan höger förmak och vänster förmak.

146
Q

Hur förändras fostrets cirkulation vid födseln?

A

Vid födseln upphör moderkakans cirkulation då lungorna expanderar, foramen ovale och ductus arteriosus stängs av det ökade trycket och växer sedan igen.

147
Q

Vad heter förbindelsen mellan lungartären och aorta hos foster?

A

Ductus arteriosus

148
Q

Var sitter ductus arteriosus hos foster?

A

Mellan lungartären och aorta.

Djurens fysiologi och anatomi (16 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions