neurofysilogi del 1 Flashcards
1
Q
endokrinasystemet s.1
A
hormonsystemet.
- långsam överföring av info ( ofta via blodet)
- effekt som varar en längre tid
2
Q
Nervsystemet s.1
A
- snabb överföring av info ( direkt koppling mellan nervceller, hög överföringshastighet)
- reagerar snabbt på stimuli
- effekter som varar en kortare tid
3
Q
Centrala nervsystenmet s. 1
A
hjärnan & ryggmärgen
4
Q
Perifera nervsystemet
A
( alla nerver utan hjärnar & ryggmärgen)
- kranialnerver 12 st ( hjärnnerver)
- spinalnerver ( ryggmärgsnerver)
5
Q
Vad utgörs nervvävnad av?
A
Neuron = nervcell Gliaceller= stödjeceller
6
Q
Beskriv hur en nervcell/ neuron är uppbyggd? ( 5 st)
A
- Cellkropp
- Dendriter ( utskott från cellkroppen) * möjliggör kommunikation mellan många andra nervceller
- Axon - nervfiber- här färdas nervimpulser
- Terminal- nervände ( axonände?)
- synaps- omkoppling från nervcell till annan cell ( neuron, muskel, eller körtelcell)
7
Q
Vem sänder nervsignalen?
A
Axonet
8
Q
Vem tar emor nervsignalen?
A
Dendriter
9
Q
hur många axon har en cell?
A
en
10
Q
Hur kopplas terminaler?
A
Terminaler kan koppla mellan olika dentriter på olika celler. vanligast på multipolär celler
11
Q
Vad finns det för ( 4) olika neuroner? ( andra delen av nervvävnad är gliaceller)
A
Multipolär
Bipolär
Pseudounipolär
Unipolär
12
Q
Multipolär (neuron)
A
många dentriter från kroppen
vanlig hos däggdjur
13
Q
bipolär (neuron)
A
dendriter går samman till gemensam bana innan de når cellkroppen. axonet går ut från andra sidan av cellkroppen
näthinnan och luktepitel
14
Q
pseudounipolär (neuron)
A
dendriter går samman till gemensam bana som är direkt sammanhängande med axonet. Cellkroppen fäster till axonet via kort gren
Sensoriska neuron i PNS ( känsel)
15
Q
unipolär (neuron)
A
som multipolär fast utan dendriter
Ovanlig hos däggdjur med vanlig hos insekter
16
Q
Vad gör gliaceller?
A
Stödjevävnad
17
Q
Vilka 4 gliaceller finns det?
A
Astrocyter
Oligodendrocyter
Schwannceller
microglia
18
Q
Astrocyter (gliacell)
A
CNS
Flest, stöd, blodhjärnbarriär, återupptag av transmittoren, kommunicerar med andra nervceller
19
Q
Oligodendrocyter (gliacell)
A
CNS
Myeliniserade
20
Q
Schwannceller (gliacell)
A
PNS
Myeliniserade
21
Q
Microglia (gliacell)
A
CNS
Makrofager- immunsystem
Immunskyddande effekt
22
Q
Vilka gliaceller är myeliniserade
A
Oligodendrocyter
Schwannceller
23
Q
Vad är myelinskidor?
A
Tätt packande membran som omsluter axonet
Vanlig hos däggdjur
Ranicers nod - viktig för fortledning av nervimpulserna
24
Q
Nervimpuls 3 steg
A
Nervimpuls = elektrisk impuls/aktionspotential
•Tillfällig ändring av spänningsskillnaden mellan axonetsin-och utsida
- Nervcellen har normalt en negativ vilopotential
- Stimuli (eller spontant) - > jonkanaler öppnas -> inflöde av positiv laddning = depolarisering (mindre negativ laddning inne i cellen)
3.Om når tröskelvärde -> utlöser en aktionspotential = ström av positivladdning = nervimpuls, som färdas i hög hastighet längs axonet
•Myeliniseradeaxon–snabb impulsfortledning (100 m/s)
•Omyeliniseradeaxon–långsam impulsfortledning (< 2 m/s)
25
Vad är synaps?
kontaktpunkt för kommunikation mellan nervcell och målcell
26
Beskriv kemisk Synaps
| 5 steg
1. Nervimpulsen färdas i axonet
2. Nervimpulsen når nervterminalen
3. Neurotransmittorutsöndras från det presynaptiska cellmembranet och diffunderar över den synaptiska klyftan
4. Neurotransmittornbinder till receptorer på det postsynaptiska membranet
5. Effekt
27
Neurotransmittorer–signalsubstanser synaps=?
Kemiska ämnen som utsöndras från nervterminal till synapsklyftan -> receptorer (”mottagarenheter”) på det postsynaptiska membranet aktiveras -> förändringar i det postsynaptiska membranets elektriska spänning -> effekt
28
Små (låg)molekylära neurotransmittorer ”Klassiska transmittorer” Består av?
* Ca 20 st
| * Aminosyror, biogena aminer, övriga
29
Neuropeptider Består av?
* Ca 100 st
| * Molekyler uppbyggda av ett varierande antal sammankopplade aminosyror
30
Små (låg)molekylära neurotransmittorer= ”Klassiska transmittorer” Hur " syntesiseras dom? och hur "synapser det"
* Syntetiseras i nervändsluten och packas i vesiklar(blåsor) -> Ca2+-beroende frisättning
* Verkar på specifika receptorer (mottagarenheter)
* Överbliven frisatt transmittor återanvänds; transportproteiner för tillbaka transmittorntill nervterminalen/tas upp av gliaceller, transmittorndiffunderar bort, eller bryts ned av enzymer
31
Neuropeptider Hur Syntesiseras dom? och hur "synapsar dom?"
* Syntetiseras i cellkroppen, transporteras till nervterminalen i vesiklar(blåsor) -> Ca2+-beroende frisättning
* Verkar på specifika receptorer (mottagarenheter)•Ingen återanvändning
* Överbliven frisatt peptid bryts ner av enzymer (peptidaser)
32
kolla s . 18 s. 31
s.18 s. 31
33
Aminosyror (klassiska transmittor) 2 olika "stimulerar och hämmar"
Inhibitoriska hämmar..
–Exitatoriska= stimulerande; Frisättning av transmittornleder till depolarisering (mer possetiv)
•Glutamat
–Inhibitoriska = hämmande; Frisättning av transmittornleder till hyperpolarisering (mer negativ)
•Gamma-aminosmörsyra(GABA)
•Glycin
34
Biogena aminer (klassiska transmittor) 5 st
Katekolaminer = adrenalin, noradrenalin, dopamin
Serotonin (5-TH)
histamin
35
3 smärthämmande hormoner (neuropeptider)
| endogena opioda peptider
endofiner
enkelfaliner
dynorfiner
36
4 receptorer
jonkanalskopplade
G- proteinkopplade
kinaskopplade
nukleära
37
vad är Motorändplatta?
* Där motorneuronen kommunicerar med målmuskelcellen
* Acetylkolin (i gruppen övriga, klassiska transmittorer) i motorneuron -> binder kolinergareceptorer på muskelcell -> depolarisering -> frisättning av Ca2+ -> muskelkontraktion
38
vad heter hjärnans 4 olika delar
Stora hjärnan
mellan hjärnan
hjärnstammen
lillhjärnan
39
Vad får vita hjärnsubstansen sin färg ifrån?
Myeliniseringen
40
storhjärnans lober 4 st
Pannlob
•Hjässlob
•Nacklob
•Tinninglob
41
Storhjärnsbarken ->
perception, medveten kontroll av rörelser samt andra kognitiva förmågor
•Upphöjningar av storhjärnsvävnanden(gyricerebri)
•Fåror mellan upphöjningarna (sulcicerebri)
•Veckningen av cortex cerebri(gyrioch sulci) ->ökar dess yta
42
Primära barkområden: 4 st
synbarken (bak), hörselbarken (sidorna), somatosensoriskoch motorisk bark (mitt på hjärnan)
43
Storhjärnshalvorna–
2 cerebrala hemisfärer
44
hjärnbalken ->
•Bred platta av myeliniseradefibrer (vit substans) som kopplar samman de två storhjärnshemisfärernas barkområden
45
Mellan hjärnan (7st)
```
Thalamus
Hypothalamus
Epifysen
Hypofysen
Striatum
Hippocampus
Amygdala
```
46
Thalamus ( mellan hjärnan)
Omkopplingsstation
Thalamus tar info från ett antal olika områden i hjärnan & vidarebefordrar den till hjärnbarken, och yttre skicktet av grått material där högre nivå hjärnfunktioner äger rum
47
Hypothalamus ( Mellan hjärnan)
ligger under thalamus
* homeostas = att hålla en stabil inre miljö. ex temp, blodtryck, hunger, törst och sömn, emotioner, känslor.
styr autonoma nervsystemet och endokrina systemet
48
Epifysen. tallkottkörteln ( mellan hjärnan)
Endokrina systemet
| sömncyklen, säsongsbunden brunst
49
hypofysen (mellan hjärnan)
Ventralt
endokrina systemet
utsöndrar hormoner som styr andra endokrina organ
50
striatum (mellan hjärnan)
* motivation , vanor
| * kontroll av frivilliga rörelser -> jämna och välkordinerade
51
Hippocampus, sjöhästen ( mellan hjärnan)
motivation
stess --hämmande-- funktion på hypotalamus- hypofys- binjure- axel ( hpa- axel)
inlärning, minne, spatiell (n rumslig) orientering
HPA-axeln består av hypotalamus, hypofysen och binjurarna. En kaskad av hormonella förändringar uppstår som leder till att kortisol utsöndras. När stressen går över stänger HPA-axeln av kortisolproduktionen och kroppen kan vila. Men vid konstant eller kronisk stress sätts HPA-axelns normala funktion ur spel.
52
Amygdala (mandelkärna) ( mellan hjärnan)
stress -- aktiverar-- hypotalamus- hypofys- binjure- axeln ( hpa- axeln)
emotionella nätverk
53
Hjärnstammen - huvudsyfte
förmedlar info mellan ryggmärgen och hjärnan
54
vad utgår från hjärnstammen?
flertalet kranialnerver.
| kranial nerv x ( den kringliggande nerven)
55
Kranial nerv x
den utgår från hjärnstammen. Den längsta, innerverar även organ i bröst-och bukhåla
56
Mitthjärnan ( hjärnstammen)
Sensorisk ( syn och hörsel) & motorisk funktion
57
Bryggan ( hjärnstammen)
kopplingscentral storhjärna - lillhjärna, central balans hörsel
58
Förlängda märgen ( nedre delen av hjärnstammen)
”Reptilhjärnan, äldsta delen”, kontrollerar cirkulation och respiration (andning) , digestion, sömn/vakenhet, hunger/törst
59
lillhjärnan 3 punkter
*Huvuduppgift är att kontrollera och justera kroppsrörelser och koordination
•Försöker göra skillnaden mellan önskade och faktiska rörelser så liten som möjligt
•Välutvecklad hos däggdjur och fågel
60
ryggmärg, vit och grå substans?
Vit substans ytterst och grå innerst
61
Ryggmärgen
* Förbinder hjärnan med det perifera nervsystemet
* Omkopplingscentral för reflexer ->sensorisk info från PNS till ryggmärgen -> omkopplas till motornerver som utför respons
* 3 axon: sensoriska, somatiska, autonoma
* Överkorsning i ryggmärgen ”pyramidbanekorsningen”, sensoriska dorsalt (bak), motoriska ventralt(fram)
62
Perifera skador på CNS
paralys och bortfall av sensoriska signaler
63
Centrala skador CNS
paralys och nedsatta sensoriska funktioner, medvetslöshet, nedsatt mental förmåga eller död
64
skydd för CNS 4 st
* Skelettet –skallben och ryggkotor
* Hjärnhinnor (meninges)
* Cerebrospinalvätska
* Blod-hjärn-barriär (BBB)
65
Hjärnhinnor 3 st ( finns fler i pp?)
Hårda, mellersta, mjuka
66
Vad är och gör cerebrospinalvätska
Hjärn-och ryggmärgsvätska
•Ger näring åt cellerna i CNS, transporterar substanser, stötdämpare, volymbuffert
•Produceras i ”choroidplexus”, finns i hjärnans ventriklar (hålrum) och i ryggmärgens subarachnoidealrum
67
Vad är och gör BBB blodhjärnsbarriären?
Barriären består av astrocyteroch hjärnkapillärer
•Hjärnans kapillärer och astrocytersläpper ej igenom stora molekyler -> barriär, skyddar hjärnan (neonatala djurs BBB mer genomsläpplig än vuxnas)
•Vattenlösliga substanser stoppas men fettlösliga och gaser (ex. anestesimedel(narkos)) överförs lätt
