Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Skelett latin > neurofysilogi del 1 > Flashcards

neurofysilogi del 1 Flashcards

You may prefer our related Brainscape-certified flashcards:
Latin flashcards
1
Q

endokrinasystemet s.1

A

hormonsystemet.

  • långsam överföring av info ( ofta via blodet)
  • effekt som varar en längre tid
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Nervsystemet s.1

A
  • snabb överföring av info ( direkt koppling mellan nervceller, hög överföringshastighet)
  • reagerar snabbt på stimuli
  • effekter som varar en kortare tid
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Centrala nervsystenmet s. 1

A

hjärnan & ryggmärgen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Perifera nervsystemet

A

( alla nerver utan hjärnar & ryggmärgen)

  • kranialnerver 12 st ( hjärnnerver)
  • spinalnerver ( ryggmärgsnerver)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad utgörs nervvävnad av?

A 
Neuron = nervcell
Gliaceller= stödjeceller
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Beskriv hur en nervcell/ neuron är uppbyggd? ( 5 st)

A
  • Cellkropp
  • Dendriter ( utskott från cellkroppen) * möjliggör kommunikation mellan många andra nervceller
  • Axon - nervfiber- här färdas nervimpulser
  • Terminal- nervände ( axonände?)
  • synaps- omkoppling från nervcell till annan cell ( neuron, muskel, eller körtelcell)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vem sänder nervsignalen?

A

Axonet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vem tar emor nervsignalen?

A

Dendriter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

hur många axon har en cell?

A

en

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur kopplas terminaler?

A

Terminaler kan koppla mellan olika dentriter på olika celler. vanligast på multipolär celler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad finns det för ( 4) olika neuroner? ( andra delen av nervvävnad är gliaceller)

A

Multipolär
Bipolär
Pseudounipolär
Unipolär

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Multipolär (neuron)

A

många dentriter från kroppen

vanlig hos däggdjur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

bipolär (neuron)

A

dendriter går samman till gemensam bana innan de når cellkroppen. axonet går ut från andra sidan av cellkroppen
näthinnan och luktepitel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

pseudounipolär (neuron)

A

dendriter går samman till gemensam bana som är direkt sammanhängande med axonet. Cellkroppen fäster till axonet via kort gren
Sensoriska neuron i PNS ( känsel)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

unipolär (neuron)

A

som multipolär fast utan dendriter

Ovanlig hos däggdjur med vanlig hos insekter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad gör gliaceller?

A

Stödjevävnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vilka 4 gliaceller finns det?

A

Astrocyter
Oligodendrocyter
Schwannceller
microglia

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Astrocyter (gliacell)

A

CNS

Flest, stöd, blodhjärnbarriär, återupptag av transmittoren, kommunicerar med andra nervceller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Oligodendrocyter (gliacell)

A

CNS

Myeliniserade

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Schwannceller (gliacell)

A

PNS

Myeliniserade

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Microglia (gliacell)

A

CNS
Makrofager- immunsystem
Immunskyddande effekt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vilka gliaceller är myeliniserade

A

Oligodendrocyter

Schwannceller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad är myelinskidor?

A

Tätt packande membran som omsluter axonet
Vanlig hos däggdjur
Ranicers nod - viktig för fortledning av nervimpulserna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Nervimpuls 3 steg

A

Nervimpuls = elektrisk impuls/aktionspotential
•Tillfällig ändring av spänningsskillnaden mellan axonetsin-och utsida

  1. Nervcellen har normalt en negativ vilopotential
  2. Stimuli (eller spontant) - > jonkanaler öppnas -> inflöde av positiv laddning = depolarisering (mindre negativ laddning inne i cellen)

3.Om når tröskelvärde -> utlöser en aktionspotential = ström av positivladdning = nervimpuls, som färdas i hög hastighet längs axonet
•Myeliniseradeaxon–snabb impulsfortledning (100 m/s)
•Omyeliniseradeaxon–långsam impulsfortledning (< 2 m/s)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad är synaps?

A

kontaktpunkt för kommunikation mellan nervcell och målcell

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Beskriv kemisk Synaps

5 steg

A
  1. Nervimpulsen färdas i axonet
  2. Nervimpulsen når nervterminalen
  3. Neurotransmittorutsöndras från det presynaptiska cellmembranet och diffunderar över den synaptiska klyftan
  4. Neurotransmittornbinder till receptorer på det postsynaptiska membranet
  5. Effekt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Neurotransmittorer–signalsubstanser synaps=?

A

Kemiska ämnen som utsöndras från nervterminal till synapsklyftan -> receptorer (”mottagarenheter”) på det postsynaptiska membranet aktiveras -> förändringar i det postsynaptiska membranets elektriska spänning -> effekt

28
Q

Små (låg)molekylära neurotransmittorer ”Klassiska transmittorer” Består av?

A
  • Ca 20 st

* Aminosyror, biogena aminer, övriga

29
Q

Neuropeptider Består av?

A
  • Ca 100 st

* Molekyler uppbyggda av ett varierande antal sammankopplade aminosyror

30
Q

Små (låg)molekylära neurotransmittorer= ”Klassiska transmittorer” Hur “ syntesiseras dom? och hur “synapser det”

A
  • Syntetiseras i nervändsluten och packas i vesiklar(blåsor) -> Ca2+-beroende frisättning
  • Verkar på specifika receptorer (mottagarenheter)
  • Överbliven frisatt transmittor återanvänds; transportproteiner för tillbaka transmittorntill nervterminalen/tas upp av gliaceller, transmittorndiffunderar bort, eller bryts ned av enzymer
31
Q

Neuropeptider Hur Syntesiseras dom? och hur “synapsar dom?”

A
  • Syntetiseras i cellkroppen, transporteras till nervterminalen i vesiklar(blåsor) -> Ca2+-beroende frisättning
  • Verkar på specifika receptorer (mottagarenheter)•Ingen återanvändning
  • Överbliven frisatt peptid bryts ner av enzymer (peptidaser)
32
Q

kolla s . 18 s. 31

A

s.18 s. 31

33
Q

Aminosyror (klassiska transmittor) 2 olika “stimulerar och hämmar”

A

Inhibitoriska hämmar..
–Exitatoriska= stimulerande; Frisättning av transmittornleder till depolarisering (mer possetiv)
•Glutamat
–Inhibitoriska = hämmande; Frisättning av transmittornleder till hyperpolarisering (mer negativ)
•Gamma-aminosmörsyra(GABA)
•Glycin

34
Q

Biogena aminer (klassiska transmittor) 5 st

A

Katekolaminer = adrenalin, noradrenalin, dopamin
Serotonin (5-TH)
histamin

35
Q

3 smärthämmande hormoner (neuropeptider)

endogena opioda peptider

A

endofiner
enkelfaliner
dynorfiner

36
Q

4 receptorer

A

jonkanalskopplade
G- proteinkopplade
kinaskopplade
nukleära

37
Q

vad är Motorändplatta?

A
  • Där motorneuronen kommunicerar med målmuskelcellen
  • Acetylkolin (i gruppen övriga, klassiska transmittorer) i motorneuron -> binder kolinergareceptorer på muskelcell -> depolarisering -> frisättning av Ca2+ -> muskelkontraktion
38
Q

vad heter hjärnans 4 olika delar

A

Stora hjärnan
mellan hjärnan
hjärnstammen
lillhjärnan

39
Q

Vad får vita hjärnsubstansen sin färg ifrån?

A

Myeliniseringen

40
Q

storhjärnans lober 4 st

A

Pannlob
•Hjässlob
•Nacklob
•Tinninglob

41
Q

Storhjärnsbarken ->

A

perception, medveten kontroll av rörelser samt andra kognitiva förmågor
•Upphöjningar av storhjärnsvävnanden(gyricerebri)
•Fåror mellan upphöjningarna (sulcicerebri)
•Veckningen av cortex cerebri(gyrioch sulci) ->ökar dess yta

42
Q

Primära barkområden: 4 st

A

synbarken (bak), hörselbarken (sidorna), somatosensoriskoch motorisk bark (mitt på hjärnan)

43
Q

Storhjärnshalvorna–

A

2 cerebrala hemisfärer

44
Q

hjärnbalken ->

A

•Bred platta av myeliniseradefibrer (vit substans) som kopplar samman de två storhjärnshemisfärernas barkområden

45
Q

Mellan hjärnan (7st)

A 
Thalamus
Hypothalamus
Epifysen
Hypofysen
Striatum
Hippocampus
Amygdala
46
Q

Thalamus ( mellan hjärnan)

A

Omkopplingsstation
Thalamus tar info från ett antal olika områden i hjärnan & vidarebefordrar den till hjärnbarken, och yttre skicktet av grått material där högre nivå hjärnfunktioner äger rum

47
Q

Hypothalamus ( Mellan hjärnan)

A

ligger under thalamus
* homeostas = att hålla en stabil inre miljö. ex temp, blodtryck, hunger, törst och sömn, emotioner, känslor.
styr autonoma nervsystemet och endokrina systemet

48
Q

Epifysen. tallkottkörteln ( mellan hjärnan)

A

Endokrina systemet

sömncyklen, säsongsbunden brunst

49
Q

hypofysen (mellan hjärnan)

A

Ventralt
endokrina systemet
utsöndrar hormoner som styr andra endokrina organ

50
Q

striatum (mellan hjärnan)

A
  • motivation , vanor

* kontroll av frivilliga rörelser -> jämna och välkordinerade

51
Q

Hippocampus, sjöhästen ( mellan hjärnan)

A

motivation
stess –hämmande– funktion på hypotalamus- hypofys- binjure- axel ( hpa- axel)
inlärning, minne, spatiell (n rumslig) orientering

HPA-axeln består av hypotalamus, hypofysen och binjurarna. En kaskad av hormonella förändringar uppstår som leder till att kortisol utsöndras. När stressen går över stänger HPA-axeln av kortisolproduktionen och kroppen kan vila. Men vid konstant eller kronisk stress sätts HPA-axelns normala funktion ur spel.

52
Q

Amygdala (mandelkärna) ( mellan hjärnan)

A

stress – aktiverar– hypotalamus- hypofys- binjure- axeln ( hpa- axeln)
emotionella nätverk

53
Q

Hjärnstammen - huvudsyfte

A

förmedlar info mellan ryggmärgen och hjärnan

54
Q

vad utgår från hjärnstammen?

A

flertalet kranialnerver.

kranial nerv x ( den kringliggande nerven)

55
Q

Kranial nerv x

A

den utgår från hjärnstammen. Den längsta, innerverar även organ i bröst-och bukhåla

56
Q

Mitthjärnan ( hjärnstammen)

A

Sensorisk ( syn och hörsel) & motorisk funktion

57
Q

Bryggan ( hjärnstammen)

A

kopplingscentral storhjärna - lillhjärna, central balans hörsel

58
Q

Förlängda märgen ( nedre delen av hjärnstammen)

A

”Reptilhjärnan, äldsta delen”, kontrollerar cirkulation och respiration (andning) , digestion, sömn/vakenhet, hunger/törst

59
Q

lillhjärnan 3 punkter

A

*Huvuduppgift är att kontrollera och justera kroppsrörelser och koordination
•Försöker göra skillnaden mellan önskade och faktiska rörelser så liten som möjligt
•Välutvecklad hos däggdjur och fågel

60
Q

ryggmärg, vit och grå substans?

A

Vit substans ytterst och grå innerst

61
Q

Ryggmärgen

A
  • Förbinder hjärnan med det perifera nervsystemet
  • Omkopplingscentral för reflexer ->sensorisk info från PNS till ryggmärgen -> omkopplas till motornerver som utför respons
  • 3 axon: sensoriska, somatiska, autonoma
  • Överkorsning i ryggmärgen ”pyramidbanekorsningen”, sensoriska dorsalt (bak), motoriska ventralt(fram)
62
Q

Perifera skador på CNS

A

paralys och bortfall av sensoriska signaler

63
Q

Centrala skador CNS

A

paralys och nedsatta sensoriska funktioner, medvetslöshet, nedsatt mental förmåga eller död

64
Q

skydd för CNS 4 st

A
  • Skelettet –skallben och ryggkotor
  • Hjärnhinnor (meninges)
  • Cerebrospinalvätska
  • Blod-hjärn-barriär (BBB)
65
Q

Hjärnhinnor 3 st ( finns fler i pp?)

A

Hårda, mellersta, mjuka

66
Q

Vad är och gör cerebrospinalvätska

A

Hjärn-och ryggmärgsvätska
•Ger näring åt cellerna i CNS, transporterar substanser, stötdämpare, volymbuffert
•Produceras i ”choroidplexus”, finns i hjärnans ventriklar (hålrum) och i ryggmärgens subarachnoidealrum

67
Q

Vad är och gör BBB blodhjärnsbarriären?

A

Barriären består av astrocyteroch hjärnkapillärer
•Hjärnans kapillärer och astrocytersläpper ej igenom stora molekyler -> barriär, skyddar hjärnan (neonatala djurs BBB mer genomsläpplig än vuxnas)
•Vattenlösliga substanser stoppas men fettlösliga och gaser (ex. anestesimedel(narkos)) överförs lätt

Skelett latin (43 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions