Cirkulation Flashcards

You may prefer our related Brainscape-certified flashcards:
1
Q

Hjärt och kärlsystemets funktioner (6st)

A
  • transport av näring och syre
  • transport av avfallsprodukter
  • transport av hormoner
  • teperaturreglering & immunförsvar
  • balans i PH, joner & vätske volym
  • upprätthålla blodtryck och blodtillförsel
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Blodets sammansattning 3 st

A

Plasma
Vita blodkroppar & blodplättar
Röda blodkroppar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Varför är olika delar av kärlsystemet så olika avseende elasticitet och mängd glatt muskulatur?

A

I artärerna är elasticiteten av stor betydelse då det är det som ser till att blir en kontinuerligt flöde av blod ut i kroppen även under diastole när kärlväggarna återgår till sin ursprungliga form. I arteriolerna är glatt muskulatur väldigt viktig i regleringen av blodflöde till organen samt i regleringen av blodtrycket. I venerna är glatt muskulatur viktig för venernas funktion att kunna utgöra reservoar för blod.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad gör blodplättar

A

Förhindrar blödning, är med vid koagulation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

• Vilken väsentlig funktion har venerna t.ex. vid fysiskt arbete eller blödning?

A
  • Det är en blodreservoar. Vila ⅔ av blodvolymen i venerna.
    Venerna har inte lita tjocka väggar som artärerna och arteriolerna, pga att dom inte har lika mycket glatt muskulatur, samt att de är lite större än artärerna. Storlek + att de har tunna kärlväggar= mer blod i venerna än i artärerna. Ven är en blodreservoar.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad innehåller plasma?

A

Vatten, salter, protein, koagulations faktorer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är skillnaden mellan serum och plasma

A

Plasma: är en vätskefas som är svag gulaktig i färgen, består av vatten, salter, koaguleringsfaktorer, proteiner. ( har inga blodkroppar kvar.)
Serum: = plasma minus koaguleringsfaktorer
Serum har man centrifugerat och tagit bort koaguleringsproteiner.
Serumvätska är vanligt vid analys.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är hematokrit?

A
  • andelen röda blodkroppar i förhållande till den totala blodvolymen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Rödblodkropp latin

A

Erytrocyt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vit blodkropp latin

A

Leukocyt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Blodplättar

A

Trombocyter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

vad består blodet av?

A
  • Erytrocyt- röd blodkropp
  • Leukocyt- vit blodkropp
  • Trombocyter- blodplättar
  • vatten, koagulering, proteiner, salter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Mjälten 4 st

A
  • Den deltar i kroppens försvar mot infektioner.
  • Den bryter ned gamla eller skadade röda blodkroppar.
  • Den fungerar som ett förråd för röda blodkroppar.
  • Den bildar blodkroppar under fosterstadiet.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

vad har hemoglobin för funktion?

A
  • Det ger blodet sin röda färg

- Det binder syre, med järn som hjälp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Var produceras röda och vita blodkroppar hos en vuxen individ?

A

I benmärgen från en stamcell

Röda ex i revben, kotor, bäckenet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Livslängd Erytrocyter ( röd blodkropp)

A

120 dagar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad heter omogen röd blodkropp

A

Reticulocyte

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är mycket reticulocyte ett tecken på?

A

Mycket nybildning av blod

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Är erytrocyter mogna?

A

Ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Blir cellkärnan mindre och mindre från stamcellen till Erytrocyter

A

Ja

21
Q

Vart kommer frigörningen av erytrocytprotein ifrån

Och vad stur erytrocytproteinerna

A

njure

Det styr hur många röda blodkroppar som ska produceras i kroppen

22
Q

vem är det som reglerar erytrocytpruduktionen?

A

Ex höga höjder

Erytrocytproteiner från njurarna

23
Q

möjliga orsaker till anemi, blodbrist

A

Blödning i ex buken
Benmärgsskada ex tumör
Njursjukdom
Inflammation

24
Q

Varför är järn (Fe) i kosten så viktigt för däggdjur?

A
  • Järn tillverkas inte i kroppen utan måste tas upp via kosten
  • Järn binder syret till hemoglobinet och hjälper även till att producera röda blodkroppar.
25
Q

Vad finns det för olika typer av vita blodkroppar?

A
  • lymphocyte T & B
  • monocyt
  • neutrophil
  • basophil
  • eosinophil
  • blodplätt (innan megakaryocyt)
26
Q

På vilket sätt stoppas en blödning hos däggdjur?

A
  • Det blir en sammandragning av skadade blodkärl
  • Det blir en formation av en plugg av blodplättar
  • Det börjar koagulera
    Detta leder till hemostas= en mekanism för att förhindra/ minska blödning
27
Q

3 provrör

A

EDTA
Heparinrör
Serumrör

28
Q

EDTA rör

A

Binder till kalcium som gör att blodet inte koagulerar

29
Q

Heparinrör

A

innehåller antithrombin, som är en viktig koagulationshämmande substans

30
Q

Serumrör

A

Låter blodet koagulera, sen centrifugeras och så används det som inte koagulerat

31
Q

Vad ser klaffarna till

A

att blodet bara kan gå åt ett håll -> i rätt riktning

32
Q

Vad är CO på svenska

A

hjärtminutvolym

33
Q

Vad är CO

A

Hjärtfrekvens x slagvolym

34
Q

typer av blodkärl 4 st

A

Artär
Arteriol
kapillär
Ven

35
Q

Vart tar man blodprov från

A

ven

36
Q

Blodets flöde 2 st

A

Laminärt (vanligast)

Turbulent flöde ( virvelbildning) detta kan man höra. i hjärtat ex blåsljud, läckande klaff

37
Q

Vad påverkar hur klaffarna öppnas/ stängs

A

Trycket

Hårt tryck öppnas Lågt tryck stängs

38
Q

Vad kallas skiktet bland klaffarna

A

bindvävsskick ( stabiliseras, isolator)

39
Q

När aortan stängs uppnas tricuspidalis och bicuspidalis

A

När aortan stängs uppnas tricuspidalis och bicuspidalis

40
Q

Hjärtsäcken består av

A

Yttre och inre hjärtsäcken med en perikardhåla. Där är det en tunn vätska som minskar friktionen

41
Q

Hjärtsäcken latin

A

Perikardiet

42
Q

Hjärtats placering i bröstkorgen

A

3 till 6 revbenet

43
Q

vart lyssnar man på hjärtat

A

Vänster sida:
pulmonalis, aorta, mitralis/ bicuspidalis
Höger sida:
Tricuspidalis

44
Q

Varför är olika delar av kärlsystemet så olika avseende elasticitet och mängd glatt muskulatur?

A

I artärerna är elasticiteten av stor betydelse då det är det som ser till att blir en kontinuerligt flöde av blod ut i kroppen även under diastole när kärlväggarna återgår till sin ursprungliga form. I arteriolerna är glatt muskulatur väldigt viktig i regleringen av blodflöde till organen samt i regleringen av blodtrycket. I venerna är glatt muskulatur viktig för venernas funktion att kunna utgöra reservoar för blod.

45
Q

vad gör dom röda blodkropparna

A

transporterar syre

46
Q

Hur kan ett kontinuerligt blodflöde ut till vävnaderna upprätthållas även under diastole?

A
  • Artärer har glatt muskulatur och stor elastisk kapacitet för att kunna pumpas även i vila, Artärerna har högt tryck och har inga klaffar. Venerna har klaffar.
    klaffar som pressar blodet framåt i en utvidgningsprocess
47
Q

• Vilken väsentlig funktion har venerna t.ex. vid fysiskt arbete eller blödning?

A
  • Det är en blodreservoar. Vila ⅔ av blodvolymen i venerna.
    Venerna har inte lita tjocka väggar som artärerna och arteriolerna, pga att dom inte har lika mycket glatt muskulatur, samt att de är lite större än artärerna. Storlek + att de har tunna kärlväggar= mer blod i venerna än i artärerna. Ven är en blodreservoar.
48
Q

Vad gör vita blodkroppar

A

immunförsvar

49
Q

Hur uppkommer och transporteras lymfan, vad är dess funktion och var hamnar den slutligen?

A
  • Övertryck i kapillärerna och går ut i vävnaden och sen tas den upp av lymfan ( tar upp överflödig vätska och släpper ut det till venerna vid behov)