cirkulationen del 2 Flashcards

You may prefer our related Brainscape-certified flashcards:
1
Q

Hjärtmuskulaturen latin

A

myokardiet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

hjärtmuskel celler latin

A

myocyter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

är hjärtmuskelceller grenade

A

ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

2 typer av hjärtmuskelceller

A

kontraktila (sammandragande) celler 99%

Autorytmiska (ger signal att musklerna ska dras samman) 1% elektriska signaler Retledningssystemet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Retledningssystemet består av 4 st

A
  • Sinusknutan: snabbaste signalen, bestämmer hjärtfrekvensen
  • Av knutan: här stannar det lite kort, tömmas från förmak till kammare, mellan p och q
  • hisska bunten: går ut i septumväggen
  • Purkinjefiber: ut i alla muskelceller , från båda kammrarna
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka bokstäver är det i EKG

A

P RSQ T

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Placering av elektroner

A

Vfram Gul Vbak grön

Hfram Röd Hbak svart

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

EKG registrering 3 punkter

A

Registrering av spänningsskillnader mellan två elektroder
Kroppsvätskor goda ledare
många celler stimuleras samtidigt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Retledningssystemet och EKG registrering

bokstäverna depolarisering och repolarisering

A

Sinusknutan skickar signal till båda förmakarna
P vågen= förmakens depolarisering
sen en liten paus
QRS komlex = kammrarnas depolarisering
T våg = kammrarna repolariseras ( går tillbaka till 0)

repolasering av förmak syns inte på EKG, sker också under QRS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är repolarisering?

A

återställnig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

myofilamentens sammansättning

A

mysinfilament och aktinfilament

Binder till varandra vid kontraktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad kan tropin vara för markör i blodet

A

En markör för muskelskada. man mäter det i blodprov, ska vara lågt i blodet eftersom det “bara” ska finnas i hjärtat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

varför är kalcium så viktigt för muskelkontraktionen

A
  • Kalcium är viktig för muskelkontraktionen
    Myosin och aktinfilamenten finns i muskeln
    När kalcium frisätts och sätter sig på troponiner, så troponiner vrida sig på aktinfilamentet och då frisätts bindningsplatser så att myosinet kan binda på aktinfilamentet och en muskelkontraktion kan ske.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Systole

Diastole

A

Kontraktionsfas (kammare) ( pumpar ut blod)

Relaxtionsfas (kammare) fyller på med blod

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är det som gör att man hör hjärttonerna

A

klaffarna som stängs

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Av knutan på EKG

A

mellan p & q

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

stängning av av klaffar ( mitralis/ bicuspidalis, tricuspidalis

A

Stängning Q

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Stängning av fickklaff/ semiunarklaffar Aorta , pulmonalis

A

Stängning Slutet av T

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hjärttoner hörs mellan 1 & 2 -

A

systole

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Inga hjärttoner hörs mellan 2 & 1 -

A

diastole

21
Q

hjärtfrekvensen styrs av

A

sinusknutan

22
Q

hjärtfrekvensen påverkas av 2 st

A
  • Autonoma nervsystemet - sympatiska och parasympatiska

* Adrenalin

23
Q

Påverkan av hjärtfrekvensen 5 st

A
  • Djurslag (“vikt i förhållande till kroppsyta”)
  • Ålder
  • Djurets kondition
  • Aktivitets grad (Aktiv/vila)
  • Stressnivå (sympatikuspåslag)
24
Q

EDV end diastolik volym

A

den volym som finns i hjärtats vänstra kammare precis innan kontraktionen

25
Q

Starlings lag

A

sambandet mellan slagvolym och EDV

26
Q

Vad ökar ventrycket 3 st

A

Venklaffar
Musklerna trycker ihop venerna
Andningen- Diafragman trycks bak & det blir ett tryck på organen och det blir ett tryck på venerna

27
Q

ventrikeln minska och det blir ett tryck i aortan och större artärer som vidgar kärlen och blodet åker framåt

A

ventrikeln minska och det blir ett tryck i aortan och större artärer som vidgar kärlen och blodet åker framåt

28
Q

Övertryck

A

Systoliskt blodtryck

29
Q

undertryck

A

diastoliskt blodtryck

30
Q

hur mäter man blodtryck

A
  • Genom en kuff på svansen (eller på frambenet på hund och katt) om man gör manuellt så avlyssnar man med stetoskop och när man börjar höra är det systolisk och när det slutar diastolisk.
    När man hör det så är det turbulent flöde, när man inte hör det är det laminärt.
31
Q

Blodtrycket beroende av: 6 st

A
  • CO
  • Blodvolym
  • motstånd i blodets kärl, totala perifera resistensen (TPR)
  • artärens elasticitet (mest hos människor, gamla människa)
  • fysisk aktivitet ( om man tränat)
    . emotionell status (stress)
32
Q

Vad är baroreceptorer?

A
  • Baroreceptorerna är tryckkänsliga. sitter i kärlväggen och kan skicka signaler i hjärna om det finns blodtrycks ändringar. finns bla. i aortan och försöker hålla blodvolymen på en jämn nivå.
33
Q

Vad häder vid ett sympatikuspåslag?

A
  • Vid ett sympatikuspåslag aktiveras binjuren och det bildas katekolaminer- adrenalin och noradrenalin. Sympatikuspåslag kan även påverka direkt på hjärta och blodkärl och det är framför allt arteriolerna. Det gör att hjärtfrekvensen ökar och även slagvolymen som leder till ökat CO (hjärtvolym per minut), vilket leder till ett högre blodtryck.
34
Q

hur kan binjuren påverka cirkultionen?

A
  • Den kan frigöra katekolaminer, adrenalin och noradrenalin som får hjärtfrekvensen och slagvolymen att öka i hjärtat och blodtrycket öka i blodkärlen
35
Q

Hur brukar blodtrycket hos hundar vara i kliniska situationer

A
  • Blodtryck och hjärtfrekvens inom referensvärden, men stora individuella skillnader
  • Betydande ökning av stresshormoner i urin efter undersökning
  • blodtryck och hjärtfrekvens lägre när ägaren var närvaradne
36
Q

Kapillären anpassade till ämnesomsättningen

A
  • kapillärer som är öppna

* Hög ämnesomsättning i hjärta, skelettmuskel, körtlar- tätare kapillärnätverk

37
Q

Diagram vener , kapillärer, vener blir jämt

A

I venerna blir flödet jämt,

alla kapillärer har som störst yta och har långsamt flöde för att optimera utbytet

38
Q

Diffution mellan celler och blodet

A
  • utbyte av enskilda ämnen
  • natrium, klor & glukos.
  • gradient mellan blod och vävnadsvätska
  • syre och näring åker in i cellen och koldioxid och avfallsprodukter åker ut
39
Q

Vätsketransport mellan kapillärer och vävnad

A

Flitration och absorption

Överskottet åker till lymfan

40
Q

Finns det klaffar i lymfsystemet

A

ja

41
Q

Vad är viktigt att göra i det lymfatiska systemet

A

röra på sig, för att vätskan ska åka iväg

42
Q

Anpassning till arbete 5 st

A
Sympatikus stimuleras
parasympatiskus; minskad aktivitet
ökad skelettmuskelpump
ökad andningspumu ( fler djupa andetag)
Omfördelning av blodet
43
Q

omfördelning av blodflöde via arbete 6 organ

A
Skelettmuskulatur 10 x högre
Hjärta: 3 x högre
Huden: 2 x högre
Njuren: ca minskar till hälften
Mag och tarmkanal: ca minskar till hälften
Hjärnan: samma
44
Q

fostret: moderkakaan fungerar som

A

lungor
njurar
mag och tarmkanal

45
Q

Hur tar sig syrerikt blod sig från navelsträngen

A

Bakre hålvenen -> HF -> formamen ovale -> VF -> VK -> aortan

Främre hålvenen -> HF -> HK -> lungartären -> ductus arteriosus -> aorta

46
Q

Vad är foramen ovale

A

öppning mellan förmakaren

47
Q

Vad händer när ungen föds

A

Moderkakans cirkulation upphör
Lungorna expanderas
Stängning av foramen ovale & ductus arteriosus

48
Q

vad är ödem

A
  • Västkansamlingar i vävnaden som gör att det blir svullet.