Neuroanatomi Flashcards
1
Q
Nervsystemets övergripande funktion
A
Sensorisk input
Integrera information
Motorisk output
2
Q
Sensorisk input
A
Samlar information om förändringar inne i kroppen och utanför
Både medvetet och omedvetet
3
Q
Integrera information
A
Tolkar och bearbetar sensorisk input, beslutar om handling/reaktion
Både medvetet och omedvetet
4
Q
Motorisk output
A
Svar på integrerad information
aktiverar muskler eller körtlar
Både viljestyrd och icke viljestyrd
5
Q
Centrala nervsystemet (CNS)
A
Integrerar, reagerar, kontrollerar och beslutar.
6
Q
Perifera nervsystemet (PNS)
A
Förmedlar nervimpulser mellan CNS och kroppens organ
7
Q
PNS indelas i:
A
Somatisk del: skelettmuskulatur Autonom del (ANS): hjärtmuskel, glatt muskulatur och körtlar Enteriska nervsystemet: glatt muskulatur i GI-kanalen (oberoende av CNS)
8
Q
ANS indelas i:
A
sympatiska delen: aktiverande, mobiliseras kroppens system vid akuta situationer “fight or flight”
Parasympatiska delen: sparar energi, faciliterar icke-akuta situationer “ rest and digest”
9
Q
Impulsriktning
Röst=motoriskt aktivitet=efferenta nervbanor
A
- börjar i centrala nervsystemet
- fortleds från CNS via perifera nervsystemet
- resulterar i muskelaktivering med förflyttning av kroppsdel
10
Q
Impulsriktning
Hörsel = sensorisk aktivitet = afferenta nervbanor
A
- registreras av receptor (hår cell), omvandlas till elektrisk impuls
- fortleds till CNS via perifera nervsystemet
- Resulterar i tolkning/ upplevelse / sensation –> reaktion
11
Q
Storhjärnan på latin
A
Cerebrum
12
Q
Hur många hemisfären har Storhjärnan (cerebrum)?
A
två stycken hemisfärer
13
Q
Mellan hjärnan på latin och dess olika delar
A
Diencephalon (thalamus, epi- och hyoithalamus)
14
Q
Lillhjärnan på latin
A
Cerebellum
15
Q
Hjärnstammen på latin
A
Truncus encephali
16
Q
Hjärnstammen tre olika delar
A
Mitthjärnan- mesencephalon
Hjärnbryggan- pons
Förlängda märgen- medulla oblongata
17
Q
Storhjärnsbarken latin
A
Cortex cerebri
18
Q
Djupare vit vävnad
A
Myelin=axon
19
Q
Basala ganglier
A
Djupa kärnor
20
Q
Limbiska systemet
A
Funkyionellt system
21
Q
Cortex består av grå vävnad vad kallas det?
A
Nervcelleskroppar
(Hjärnans ytligaste skikt
- Veckat i vindlingar (gyri) och fåror (sulci), används som
landmärken och i nomenklatur
- Fem lober, fyra har namn efter ovanliggande skallben
- Femte loben Insula ligger på djupet i sulcus lateralis och
täcks av delar av frontal- pariteal- och temporalloben)
22
Q
Cortex cerebri
A
Självmedvetande, varseblivning av sinnesintryck,
beslutsfattande, minne, viljestyrd muskelverksamhet
(kommunikation)
23
Q
Cortex cerebri
Två hemisfärer
A
- Varje sida tar i huvudsak hand om motorik och
sensorik på motsatt kroppssida (kontralateralt) - Strukturellt relativt symmetriskt men funktionellt
förekommer lateralisering (specialisering) ex språk /
kommunikation - Skiljs åt av djup fåra (fissur), kommunicerar via
hjärnbalken corpus callosum
24
Q
Funktionell organisation
cortex cerebri
Indelas i:
A
- motorisk del (rosarött)
- sensorisk del (allt annat)
- associationsområden
- bearbetar, integrerar
- allt som inte är primär
• Förenkling! Inget
funktionellt område
agerar ensamt
• Medveten handling
engagerar ofta stora delar
av cortex
25
Beslutet att tala fattas i?
Prefrontalcortex (associationsområde)
26
via Brocas area?
• Traditionellt sett som område för språkproduktion (motoriskt
språkcentrum) –faktisk motorik omdiskuterat
• Funktionell portvakt, släpper igenom färdig impuls till motorcortex?
-->aktiv i förberedelse, planering
• Även viktig för språkförståelse (traditionellt tillskrivet Wernickes)
• Lateralisering -->högerhänta: 95% har Broca i vänster hemisfär,
vänsterhänta: 70-75% i vänster hemisfär!
• Lesion: Brocas (expressiv) afasi = svårt att producera tal, trögt,
stötvis.
27
primära motorcortex
• Lokaliserat i gyrus precentralis i båda hemisfärerna röd
• Initierar viljestyrd muskelaktivitet via stora neuron (pyramidceller)
• Korsar i förlängda märgen på väg till spinalnerverna -->styr kontralateral
sida (undantag: muskler i ansikte och svalg –bilateral innervering)
• Hela kroppen är representerad med specifik lokalisering = somatotopi
• Åskådliggörs med motor homunculus: större cortexområde -->större
antal engagerade pyramidceller -->bättre motorisk kontroll
• Premotor- och supplementära motorcortex (båda = ass) orange
- koordinerar rörelse som involverar flera/större muskelgrupper
- kontrollerar inlärda, repetitiva rörelsemönster (ex spela instrument)
28
Basala ganglier - djupa kärnor
Från motorcortex skickas ett preliminärt utkast
(av planerad rörelse) till basala ganglierna för
bearbetning / modifiering
• nucleus lentiformis = putamen + globus pallidus
• nucleus caudatus (+ putamen -->striatum)
• funktionellt ingår även
- subthalamiska kärnan (diencefalon)
- substantia nigra (hjärnstammen)
--->producerar dopamin
29
Basala ganglier - djupa kärnor
• Systemet reglerar:
- relation agonist / antagonist dvs spänning i
rätt muskel
- igångsättning och avslut av rörelse
- icke ändamålsenlig rörelse, onödiga rörelser
• Modifierad nervimpuls återvänder till
motorcortex via thalamus
• Lesion: för mycket eller för lite rörelse - ex
Huntingtons och Parkinsons sjukdom.
30
Cerebellum - lillhjärnan
Tar emot impulser från:
• Motorcortex om planerad rörelseaktivitet
• Innerörats balansorgan om huvudets position och rörelse
• Proprioceptorer från hela kroppen via ryggmärgen om kroppens
position och rörelse
• Sammanställer och vidarebefordrar impuls via thalamus tillbaka till
motorkortex -->resulterar i jämna, graciösa, välkoordinerade
rörelser
• Cerebellum tar även hand om motorisk inlärning, automatisering
samt muskeltonus
• Lesion: klumpiga, ryckiga, osäkra rörelser. Förlorad muskeltonus.
31
Motoriska system
| Var sker planeringen?
Associationscortex
32
Motoriska system
| Var sker programmiringen?
Cerebellum, Basalaganglier--> premotorcortex
33
Motoriska system
| Var sker utförandet?
Motorcortex, cerebellum
34
Motoriska system
| Var sker kontroll?
Somatosensorisk information
35
Pyramidbanan
• Efter modifiering i basala ganglier och lillhjärna avges
slutlig nervimpuls från en pyramidcell i motorcortex =
övre motorneuron
• Myeliniserade axon sammanstrålar (corona radiata)
och går via
• Capsula interna tjock fiberbunt ”motorväg”
• synaps antingen med motorkärnor i hjärnstammen till
kranialnerver = nedre motorneuron (PNS)
• eller i ryggmärgens framhorn till spinalnerver = nedre
motorneuron (PNS)
• Fibrerna till ryggmärgen korsar i förlängda märgen
36
Förlängda märgen –inte bara nervbanekorsning
| Viktiga centra för autonoma funktioner (reflexer)
* Hjärtfrekvens
* Blodtryck
* Andning
* Kräkning
* Hosta
* Nysning
* Hicka
* Impulser förmedlas i samtliga fall utom blodtryck av kranialnerver med närliggande kärnor
37
Kranialnerverna (ansikte och svalg)
• 12 par kranialnerver, III-XII ursprung i hjärnstam
• Ofta blandad funktion (sensorisk, motorisk, somatisk, autonom)
• För kommunikation: V, VII, VIII, IX, X, (XI), XII
• Båda hemisfärerna projicerar till både hö och vä hjärnstamskärna -->
dubbelsidig innervering
- undantag: nervfibrerna som styr nedre ansiktshalvan (n VII)
har endast kontralateral innervering
• Facialispares: lesion n VII (central alt perifer) -->hängande ansiktshalva
- AUD innerverar även m Stapedius -->obehag vid hög ljudnivå
- LOG påverkad läppfunktion -->svårt att behålla mat i munnen
38
Kranialnerverna 12 par
I Olfactorius lukt
II Opticus syn
III Oculomotorius
IV Trochlearis ögonmuskler
VI Abducens
V Trigeminus sensorik: ansikte, bihålor, tänder, tunga
motorik: käkmuskler
VII Facialis sensorik: smak
motorik: ansiktsmuskler, stapedius
VIII Vestibulocochlearis hörsel och balans
IX Glossopharyngeus sensorik: bakre munhåla, svalg, smak
motorik: övre svalg
X Vagus sensorik: svalg, larynx, mag-tarmkanal och nedre luftvägar
motorik: gom- och svalg, larynx, mag-tarmkanal, hjärta och nedre LV
XI Accesorius nack- och halsmuskler
XII Hypoglossus tungmuskler
39
Effektoraktivering
• Slutligen aktiveras respektive muskelgrupper inom de
tre områden som är nödvändiga för språkproduktion
1. Andningsapparaten - kraftkälla
2. Röstapparaten - vibrationskälla
3. Artikulationsapparaten - resonanskälla
• Resulterar i periodiska regelbundna skillnader i
lufttryck = LJUD!
40
Impulsriktning
| Röst = motorisk aktivitet = efferenta nervbanor
1. Börjar i centrala nervsystemet
2. Fortleds från CNS via perifera nervsystemet
3. Resulterar i muskelaktivering med
förflyttning av kroppsdel
41
Impulsriktning
| Hörsel = sensorisk aktivitet = afferenta nervbanor
1. Registreras av receptor (hårcell), omvandlas
till elektrisk impuls
2. Fortleds till CNS via perifera nervsystemet
3. Resulterar i tolkning / upplevelse /
sensation -->reaktion
42
Sensorik
• Uppgift: att samla information om kroppen och vår omvärld
• Från huden ”känsel”: smärta, beröring, tryck, temperatur, vibration
• Receptor aktiveras -->känselnerver går till ryggmärgen (alt
hjärnstammen) -->synaps -->fortsätter till thalamus synaps till
• Primära sensoriska cortex i gyrus postcentralis
• Sensoriska associationscortex integrerar olika modaliteter
• Somatosensorisk homunculus - mängden cortex engagerat till olika
regioner återspeglar regionens känslighet
• Representerar kontralateral kroppshalva (banorna korsar)
43
Sensorik Ljud 1
• Specialiserad sensorik = syn, hörsel, lukt,
smak, balans
• Ljud uppfattas av hårceller i innerörat
• Nervimpuls via n VIII omkoppling vid flera
hjärnstamskärnor samt i thalamus till...
• primära hörselcortex - tonotop registrering
(Heschl’sgyrus)
44
Sensorik Ljud 2
• Flera associationsområden engageras vänster sida:
- Wernickes area - ”sensoriskt språkcentrum”
(förståelse) exakt roll omdiskuterat
- Gyrus angularis - förståelse av skrift (visuella
ord), interagerar med Wernicke
• Lateraliserad språkfunktion:
- Grammatik, vokabulär och bokstavlig betydelse = vänster sida
- Kroppsspråk, språkmelodi, emotionellt innehåll =
höger sida
• Lesion: Wernickes afasi (impressiv) = opåverkad
produktion ”fluent aphasia” med påverkat innehåll. Långa meningar med svårtolkad betydelse.
45
Diencephalon: Thalamus
• Thalamus - porten till cortex –omkopplingsstationen
• Ansamling cellkroppar ”kärnor” (grå vävnad)
• Nästan alla kroppens afferenta impulser omkopplas -->sorteras och integreras -->skickas vidare till lämplig cortex
- somatosensorik (beröring, tryck, smärta etc)
- hörsel (mediala knäkroppen) och syn
- emotion
- visceral (autonom) funktion
- motorik (från basala ganglier och cerebellum)
46
Diencephalon: Hypothalamus och epithalamus
Hypothalamus:
• sambandscentral för autonoma nervsystemet och
endokrina systemet - strävar efter konstant inre miljö
• reglerar primära livsfunktioner: hunger, törst, sömn och
vakenhet, kroppstemperatur
• omfattar även fysiska emotionella uttryck (del av limbiska)
inklusive sexualdrift
Epithalamus:
• del i sömreglering (producerar melatonin = sömnhormon)
• del i hjärnans skydd (producerar cerebrospinalvätska)
47
Hjärnans och ryggmärgens skydd
• Hud, skallben och ryggrad
CNS omges av tre skyddande bindvävshinnor
• Hårda hjärnhinnan Dura mater
• Spindelvävshinnan Arachnoidea
• Mjuka hjärnhinnan Pia mater
• Mellan hjärnhinnorna finns specifika utrymmen för venös
cirkulation samt separat cirkulerande cerebrospinalvätska
(likvor)
• Ca 150 ml likvor cirkulerar i hjärnans ventriklar,
subarachnoidalrum och ryggmärg
- mekaniskt skydd (samt viktavlastande)
- transport av näringsämnen och slaggprodukter
48
Kort om två funktionella system
| Limbiska systemet ”reptilhjärnan”
* hjärnans äldsta delar
* tar hand om känslor (emotion)
* belöningscentra
* Hippocampus –viktig för minnesfunktion
* Amygdala –bedömning hotfullt eller inte ”fight or flight”
* omfattande kopplingar till övriga hjärnan
49
Retikulära aktiveringssystemet (RAS)
• neuronalt nätverk i hjärnstammen
• reglerar vakenhetsgrad samt sömncykel
• filtrerar inkommande signaler -->cortex och RAS tillsammans
ignorerar ca 99% av all sensorisk stimuli –förhindrar overload
50
Kort om hjärnans blodförsörjning
• Hög energiomsättning riklig blodtillförsel
• Två parade huvudartärer
- inre carotisartären (främre cirkulationen)
-->försörjer bl a Broca, Wernicke, ansiktets
motorcortex och primära hörselcortex
via a cerebri media
- vertebralisartären (bakre circulationen)
-->örsörjer bl a inneröra och hjärnstam via
a basilaris
• Hjärnartärkransen circulus arteriosus cerebri (”Willisii”)
förbinder -->kan ta över blodförsörjning vid skada
