Neuroanatomi Flashcards

1
Q

Nervsystemets övergripande funktion

A

Sensorisk input
Integrera information
Motorisk output

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Sensorisk input

A

Samlar information om förändringar inne i kroppen och utanför
Både medvetet och omedvetet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Integrera information

A

Tolkar och bearbetar sensorisk input, beslutar om handling/reaktion
Både medvetet och omedvetet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Motorisk output

A

Svar på integrerad information
aktiverar muskler eller körtlar
Både viljestyrd och icke viljestyrd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Centrala nervsystemet (CNS)

A

Integrerar, reagerar, kontrollerar och beslutar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Perifera nervsystemet (PNS)

A

Förmedlar nervimpulser mellan CNS och kroppens organ

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

PNS indelas i:

A
Somatisk del: skelettmuskulatur
Autonom del (ANS): hjärtmuskel, glatt muskulatur och körtlar
Enteriska nervsystemet: glatt muskulatur i GI-kanalen (oberoende av CNS)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

ANS indelas i:

A

sympatiska delen: aktiverande, mobiliseras kroppens system vid akuta situationer “fight or flight”
Parasympatiska delen: sparar energi, faciliterar icke-akuta situationer “ rest and digest”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Impulsriktning

Röst=motoriskt aktivitet=efferenta nervbanor

A
  1. börjar i centrala nervsystemet
  2. fortleds från CNS via perifera nervsystemet
  3. resulterar i muskelaktivering med förflyttning av kroppsdel
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Impulsriktning

Hörsel = sensorisk aktivitet = afferenta nervbanor

A
  1. registreras av receptor (hår cell), omvandlas till elektrisk impuls
  2. fortleds till CNS via perifera nervsystemet
  3. Resulterar i tolkning/ upplevelse / sensation –> reaktion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Storhjärnan på latin

A

Cerebrum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur många hemisfären har Storhjärnan (cerebrum)?

A

två stycken hemisfärer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Mellan hjärnan på latin och dess olika delar

A

Diencephalon (thalamus, epi- och hyoithalamus)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Lillhjärnan på latin

A

Cerebellum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hjärnstammen på latin

A

Truncus encephali

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hjärnstammen tre olika delar

A

Mitthjärnan- mesencephalon
Hjärnbryggan- pons
Förlängda märgen- medulla oblongata

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Storhjärnsbarken latin

A

Cortex cerebri

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Djupare vit vävnad

A

Myelin=axon

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Basala ganglier

A

Djupa kärnor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Limbiska systemet

A

Funkyionellt system

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Cortex består av grå vävnad vad kallas det?

A

Nervcelleskroppar
(Hjärnans ytligaste skikt
- Veckat i vindlingar (gyri) och fåror (sulci), används som
landmärken och i nomenklatur
- Fem lober, fyra har namn efter ovanliggande skallben
- Femte loben Insula ligger på djupet i sulcus lateralis och
täcks av delar av frontal- pariteal- och temporalloben)

22
Q

Cortex cerebri

A

Självmedvetande, varseblivning av sinnesintryck,
beslutsfattande, minne, viljestyrd muskelverksamhet
(kommunikation)

23
Q

Cortex cerebri

Två hemisfärer

A
  • Varje sida tar i huvudsak hand om motorik och
    sensorik på motsatt kroppssida (kontralateralt)
  • Strukturellt relativt symmetriskt men funktionellt
    förekommer lateralisering (specialisering) ex språk /
    kommunikation
  • Skiljs åt av djup fåra (fissur), kommunicerar via
    hjärnbalken corpus callosum
24
Q

Funktionell organisation
cortex cerebri
Indelas i:

A
  • motorisk del (rosarött)
  • sensorisk del (allt annat)
  • associationsområden
  • bearbetar, integrerar
  • allt som inte är primär
    • Förenkling! Inget
    funktionellt område
    agerar ensamt
    • Medveten handling
    engagerar ofta stora delar
    av cortex
25
Q

Beslutet att tala fattas i?

A

Prefrontalcortex (associationsområde)

26
Q

via Brocas area?

A

• Traditionellt sett som område för språkproduktion (motoriskt
språkcentrum) –faktisk motorik omdiskuterat
• Funktionell portvakt, släpper igenom färdig impuls till motorcortex?
–>aktiv i förberedelse, planering
• Även viktig för språkförståelse (traditionellt tillskrivet Wernickes)
• Lateralisering –>högerhänta: 95% har Broca i vänster hemisfär,
vänsterhänta: 70-75% i vänster hemisfär!
• Lesion: Brocas (expressiv) afasi = svårt att producera tal, trögt,
stötvis.

27
Q

primära motorcortex

A

• Lokaliserat i gyrus precentralis i båda hemisfärerna röd
• Initierar viljestyrd muskelaktivitet via stora neuron (pyramidceller)
• Korsar i förlängda märgen på väg till spinalnerverna –>styr kontralateral
sida (undantag: muskler i ansikte och svalg –bilateral innervering)
• Hela kroppen är representerad med specifik lokalisering = somatotopi
• Åskådliggörs med motor homunculus: större cortexområde –>större
antal engagerade pyramidceller –>bättre motorisk kontroll
• Premotor- och supplementära motorcortex (båda = ass) orange
- koordinerar rörelse som involverar flera/större muskelgrupper
- kontrollerar inlärda, repetitiva rörelsemönster (ex spela instrument)

28
Q

Basala ganglier - djupa kärnor

A

Från motorcortex skickas ett preliminärt utkast
(av planerad rörelse) till basala ganglierna för
bearbetning / modifiering
• nucleus lentiformis = putamen + globus pallidus
• nucleus caudatus (+ putamen –>striatum)
• funktionellt ingår även
- subthalamiska kärnan (diencefalon)
- substantia nigra (hjärnstammen)
—>producerar dopamin

29
Q

Basala ganglier - djupa kärnor

A

• Systemet reglerar:
- relation agonist / antagonist dvs spänning i
rätt muskel
- igångsättning och avslut av rörelse
- icke ändamålsenlig rörelse, onödiga rörelser
• Modifierad nervimpuls återvänder till
motorcortex via thalamus
• Lesion: för mycket eller för lite rörelse - ex
Huntingtons och Parkinsons sjukdom.

30
Q

Cerebellum - lillhjärnan

A

Tar emot impulser från:
• Motorcortex om planerad rörelseaktivitet
• Innerörats balansorgan om huvudets position och rörelse
• Proprioceptorer från hela kroppen via ryggmärgen om kroppens
position och rörelse
• Sammanställer och vidarebefordrar impuls via thalamus tillbaka till
motorkortex –>resulterar i jämna, graciösa, välkoordinerade
rörelser
• Cerebellum tar även hand om motorisk inlärning, automatisering
samt muskeltonus
• Lesion: klumpiga, ryckiga, osäkra rörelser. Förlorad muskeltonus.

31
Q

Motoriska system

Var sker planeringen?

A

Associationscortex

32
Q

Motoriska system

Var sker programmiringen?

A

Cerebellum, Basalaganglier–> premotorcortex

33
Q

Motoriska system

Var sker utförandet?

A

Motorcortex, cerebellum

34
Q

Motoriska system

Var sker kontroll?

A

Somatosensorisk information

35
Q

Pyramidbanan

A

• Efter modifiering i basala ganglier och lillhjärna avges
slutlig nervimpuls från en pyramidcell i motorcortex =
övre motorneuron
• Myeliniserade axon sammanstrålar (corona radiata)
och går via
• Capsula interna tjock fiberbunt ”motorväg”
• synaps antingen med motorkärnor i hjärnstammen till
kranialnerver = nedre motorneuron (PNS)
• eller i ryggmärgens framhorn till spinalnerver = nedre
motorneuron (PNS)
• Fibrerna till ryggmärgen korsar i förlängda märgen

36
Q

Förlängda märgen –inte bara nervbanekorsning

Viktiga centra för autonoma funktioner (reflexer)

A
  • Hjärtfrekvens
  • Blodtryck
  • Andning
  • Kräkning
  • Hosta
  • Nysning
  • Hicka
  • Impulser förmedlas i samtliga fall utom blodtryck av kranialnerver med närliggande kärnor
37
Q

Kranialnerverna (ansikte och svalg)

A

• 12 par kranialnerver, III-XII ursprung i hjärnstam
• Ofta blandad funktion (sensorisk, motorisk, somatisk, autonom)
• För kommunikation: V, VII, VIII, IX, X, (XI), XII
• Båda hemisfärerna projicerar till både hö och vä hjärnstamskärna –>
dubbelsidig innervering
- undantag: nervfibrerna som styr nedre ansiktshalvan (n VII)
har endast kontralateral innervering
• Facialispares: lesion n VII (central alt perifer) –>hängande ansiktshalva
- AUD innerverar även m Stapedius –>obehag vid hög ljudnivå
- LOG påverkad läppfunktion –>svårt att behålla mat i munnen

38
Q

Kranialnerverna 12 par

A

I Olfactorius lukt
II Opticus syn
III Oculomotorius
IV Trochlearis ögonmuskler
VI Abducens
V Trigeminus sensorik: ansikte, bihålor, tänder, tunga
motorik: käkmuskler
VII Facialis sensorik: smak
motorik: ansiktsmuskler, stapedius
VIII Vestibulocochlearis hörsel och balans
IX Glossopharyngeus sensorik: bakre munhåla, svalg, smak
motorik: övre svalg
X Vagus sensorik: svalg, larynx, mag-tarmkanal och nedre luftvägar
motorik: gom- och svalg, larynx, mag-tarmkanal, hjärta och nedre LV
XI Accesorius nack- och halsmuskler
XII Hypoglossus tungmuskler

39
Q

Effektoraktivering

A

• Slutligen aktiveras respektive muskelgrupper inom de
tre områden som är nödvändiga för språkproduktion
1. Andningsapparaten - kraftkälla
2. Röstapparaten - vibrationskälla
3. Artikulationsapparaten - resonanskälla
• Resulterar i periodiska regelbundna skillnader i
lufttryck = LJUD!

40
Q

Impulsriktning

Röst = motorisk aktivitet = efferenta nervbanor

A
  1. Börjar i centrala nervsystemet
  2. Fortleds från CNS via perifera nervsystemet
  3. Resulterar i muskelaktivering med
    förflyttning av kroppsdel
41
Q

Impulsriktning

Hörsel = sensorisk aktivitet = afferenta nervbanor

A
  1. Registreras av receptor (hårcell), omvandlas
    till elektrisk impuls
  2. Fortleds till CNS via perifera nervsystemet
  3. Resulterar i tolkning / upplevelse /
    sensation –>reaktion
42
Q

Sensorik

A

• Uppgift: att samla information om kroppen och vår omvärld
• Från huden ”känsel”: smärta, beröring, tryck, temperatur, vibration
• Receptor aktiveras –>känselnerver går till ryggmärgen (alt
hjärnstammen) –>synaps –>fortsätter till thalamus synaps till
• Primära sensoriska cortex i gyrus postcentralis
• Sensoriska associationscortex integrerar olika modaliteter
• Somatosensorisk homunculus - mängden cortex engagerat till olika
regioner återspeglar regionens känslighet
• Representerar kontralateral kroppshalva (banorna korsar)

43
Q

Sensorik Ljud 1

A

• Specialiserad sensorik = syn, hörsel, lukt,
smak, balans
• Ljud uppfattas av hårceller i innerörat
• Nervimpuls via n VIII omkoppling vid flera
hjärnstamskärnor samt i thalamus till…
• primära hörselcortex - tonotop registrering
(Heschl’sgyrus)

44
Q

Sensorik Ljud 2

A

• Flera associationsområden engageras vänster sida:
- Wernickes area - ”sensoriskt språkcentrum”
(förståelse) exakt roll omdiskuterat
- Gyrus angularis - förståelse av skrift (visuella
ord), interagerar med Wernicke
• Lateraliserad språkfunktion:
- Grammatik, vokabulär och bokstavlig betydelse = vänster sida
- Kroppsspråk, språkmelodi, emotionellt innehåll =
höger sida
• Lesion: Wernickes afasi (impressiv) = opåverkad
produktion ”fluent aphasia” med påverkat innehåll. Långa meningar med svårtolkad betydelse.

45
Q

Diencephalon: Thalamus

A

• Thalamus - porten till cortex –omkopplingsstationen
• Ansamling cellkroppar ”kärnor” (grå vävnad)
• Nästan alla kroppens afferenta impulser omkopplas –>sorteras och integreras –>skickas vidare till lämplig cortex
- somatosensorik (beröring, tryck, smärta etc)
- hörsel (mediala knäkroppen) och syn
- emotion
- visceral (autonom) funktion
- motorik (från basala ganglier och cerebellum)

46
Q

Diencephalon: Hypothalamus och epithalamus

A

Hypothalamus:
• sambandscentral för autonoma nervsystemet och
endokrina systemet - strävar efter konstant inre miljö
• reglerar primära livsfunktioner: hunger, törst, sömn och
vakenhet, kroppstemperatur
• omfattar även fysiska emotionella uttryck (del av limbiska)
inklusive sexualdrift
Epithalamus:
• del i sömreglering (producerar melatonin = sömnhormon)
• del i hjärnans skydd (producerar cerebrospinalvätska)

47
Q

Hjärnans och ryggmärgens skydd

A

• Hud, skallben och ryggrad
CNS omges av tre skyddande bindvävshinnor
• Hårda hjärnhinnan Dura mater
• Spindelvävshinnan Arachnoidea
• Mjuka hjärnhinnan Pia mater
• Mellan hjärnhinnorna finns specifika utrymmen för venös
cirkulation samt separat cirkulerande cerebrospinalvätska
(likvor)
• Ca 150 ml likvor cirkulerar i hjärnans ventriklar,
subarachnoidalrum och ryggmärg
- mekaniskt skydd (samt viktavlastande)
- transport av näringsämnen och slaggprodukter

48
Q

Kort om två funktionella system

Limbiska systemet ”reptilhjärnan”

A
  • hjärnans äldsta delar
  • tar hand om känslor (emotion)
  • belöningscentra
  • Hippocampus –viktig för minnesfunktion
  • Amygdala –bedömning hotfullt eller inte ”fight or flight”
  • omfattande kopplingar till övriga hjärnan
49
Q

Retikulära aktiveringssystemet (RAS)

A

• neuronalt nätverk i hjärnstammen
• reglerar vakenhetsgrad samt sömncykel
• filtrerar inkommande signaler –>cortex och RAS tillsammans
ignorerar ca 99% av all sensorisk stimuli –förhindrar overload

50
Q

Kort om hjärnans blodförsörjning

A

• Hög energiomsättning riklig blodtillförsel
• Två parade huvudartärer
- inre carotisartären (främre cirkulationen)
–>försörjer bl a Broca, Wernicke, ansiktets
motorcortex och primära hörselcortex
via a cerebri media
- vertebralisartären (bakre circulationen)
–>örsörjer bl a inneröra och hjärnstam via
a basilaris
• Hjärnartärkransen circulus arteriosus cerebri (”Willisii”)
förbinder –>kan ta över blodförsörjning vid skada