Samtalets anatomi Flashcards

1
Q

Vad innehåller kroppsspråk?

A

Mimik (ansiktsmuskulatur)
Gester (övriga rörelseapparaten)
Teckenspråk (kombinerar båda)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Påverkar synen det vi hör?

A

Ja det gör den. Det kallas McGurk-effekten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är anatomi?

A

Det beskriver kroppens beståndsdelar och uppbyggnad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Referensplan och Rumslig Relation

Anterior (Ventral)?

A

Närmare framsida

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Referensplan och Rumslig Relation

Posterior (Dorsal)

A

Närmare baksidan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Referensplan och Rumslig Relation

Superior (kraniell)

A

Uppåt eller närmare huvudet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Referensplan och Rumslig Relation

Inferior (Kaudal)

A

Nedår eller närmare fötterna (svansen)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Referensplan och Rumslig Relation

Medial

A

Närmare medellinjen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Referensplan och Rumslig Relation

Lateral

A

Längre bort från medellinjen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Referensplan och Rumslig Relation

Proximal

A

Nära en regerenspunkt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Referensplan och Rumslig Relation

Distal

A

Längre bort från en referenspunkt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Referensplan och Rumslig Relation

Ytlig (superficiell)

A

Närmare ytan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Referensplan och Rumslig Relation

Djup

A

Längre från ytan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Referensplan och Rumslig Relation

Sagittal

A

Delar kroppen i en höger- och vänsterdel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Referensplan och Rumslig Relation

Frontal (coronal)

A

Delar kroppen i en anterior och posterior del

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Referensplan och Rumslig Relation

Transversal (Axial)

A

Delar kroppen i en superior och inferior del

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Position och Rörelse

Abduktion

A

Rörelse bort från medellinjen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Position och Rörelse

Adduktion

A

Rörelse mot medellinjen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Position och Rörelse

Lateral rotation

A

Rotation bort från medellinjen (utåt)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Position och Rörelse

Medial rotation

A

Rotation mot medellinjen (inåt)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Position och Rörelse

Flexion

A

Rörelse som minskar vinkel mellan två kroppsdelar
(När en led kan röra sig både framåt och bakåt är
flexion anterior rörelseriktning och extension
posterior rörelseriktning )

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Position och Rörelse

Extension

A

Rörelse som ökar vinkeln mellan två kroppsdelar
(När en led kan röra sig både framåt och bakåt är
flexion anterior rörelseriktning och extension
posterior rörelseriktning )

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Position och Rörelse

Protrusion

A

Anterior förskjutning från normalläge

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Position och Rörelse

Retrusion

A

Posterior förskjutning från normalläge

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
En anatomisk term för ett snitt som passerar framifrån till bak och delar kroppen i en höger- och en vänsterdel.
Sagittal
26
Ett anatomiskt snitt som delar människokroppen i två halvor. En främre och en bakre del
Frontal/Coronal
27
Vinkelrätt snitt som delar människan i en övre och en undre del
Transversal / Axial
28
namn (ofta beskrivande) | Färg
``` Subsantia nigra (svarta substansen) Nucleus ruber (röda kärnan) ```
29
namn (ofta beskrivande) | Form
Hibbocampus (sjöhäst), cartilago arytenoida (kannbrosk), malleus (hammaren)
30
namn (ofta beskrivande) | Lokalisation
``` Externus (yttre) Internus( inre) Lateralis (lateral) Medialis (medial) Centralis (central) Transversalis (Transversell) Anterior (främre) Posterior (bakre) Epi- (ovanpå,nära) Supra- (ovan) Sub- (under) Peri- (omrking) Endo- (inuti) ```
31
namn (ofta beskrivande) | Antal delar eller fästen (muskler)
Biceps, triceps, quadriceps (två-, tre- och fyrhövdad)
32
namn (ofta beskrivande) | Storlek
Maior (större), minor (mindre)
33
namn (ofta beskrivande) | Fästpunkter (muskler, membran och senor)
Styloglossus, cricothyroideus
34
namn (ofta beskrivande) | Verkan (muskler)
Constrictor pharyngeus superior, tensor tympani
35
namn (ofta beskrivande) | Upptäckare:
Broca, Wernicke, Herschl
36
Vilka organsystem engageras primärt i "ljudresan"?
- Nervsystemet - Rörelseapparaten (skelett och muskler) - Andningsapparaten
37
Vilka organsystem understödjer dessa?
Alla! Circulationsapparaten, Lymfatiska systemet, Immunförsvaret, Endokrina systemet, Matspjälkningssystemet, Utsöndringssystemet(njurar, urinvägar), Integumentsystemet (hud, hår, naglar) och fortplantningssystemet
38
Nervsystemet indelas i
``` Centrala nervsystemet (CNS): Hjärna och ryggmärg. Perifera nervsystemet (PNS): Förmedlar impulser mellan CNS och kroppens organ via kranialnerver och spinalnerver. ```
39
PNS (Perifera nervsystemet) indelas i:
``` Somatiska del (viljestyrd) Autonom del (icke viljestyrd) Eneriska nervsystemet (reglerar GI-kanalen oberoende av CNS) ```
40
Nervsystemet - översikt | Vad betyder Sensoriska?
Afferenta nerver leder nervimpulser till CNS
41
Nervsystemet - översikt | Vad betyder motoriska?
Efferenta nerver leder nervimpulser från CNS
42
Skelettet indelas i:
Axialskellet (kroppens centrala skelett, innefattande kotpelaren, revbenen, bröstbenet och skallen.) Extremitetsskelett (t.ex nyckelben, skulderblad och underarm.
43
Skelettets funktioner:
Stödjer kroppen, Skyddar vitala organ, mekanism för ledad rörelse (tillsammans med muskler), lagrar Kalcium (99%), Producerar blodkroppar (benmärg)
44
Skallen indelas i:
Huvudskål (neurokranium) (8 ben) | Ansiktsskelett (14 ben)
45
Relevant i skallen:
Överkäke (maxilla) Underkäke (Mandibel) Tinningben (temporalben)
46
Övriga ben av intresse( räknas ibland till skallen)
Hörselben (hammare, städ, och stigbygel) | Tungben (hyoidben)
47
Leder
Synovialled "äkta led"
48
Muskelvävnad indelas i
Skelettmuskulatur. (Tvärstrimmig. Viljestyrd (oftast) Glatt muskulatur. Icke tvärstrimmig. Autonom, ej viljestyrd. Hjärtmuskulatur. Modifierad tvärstrimmig. Autonom
49
Muskelns funktion
Kontraherar och förkortas, Rörelse kring led, Formförändring, Utöva kraft isometrisk aktivering, Propulsion av innehåll genom håliga organ.
50
I hur många risktagningar kan en muskel skapa kraft i?
Endast en! Motsatt rörelseriktning kräver aktivering av muskelns så kallade antagonist. t.ex biceps och triceps brachii.
51
Luftvägen indelas i:
Övre luftvägarna och nedre luftvägarna
52
Vad ingår i övre luftvägarna?
Näsa, bihålor, svalg till och med struphuvudet
53
Vad ingår i nedre luftvägarna?
Luftstrupe, bronker och lungor
54
Vad styrs luftflöden av?
respiratorisk muskulatur. (Diafragma, intercostaler, bukvägg och accessorisk muskulatur)
55
Circulationsapparaten (hjärta och blodkärl) indelas i
Systemkretsloppet (hela kroppen minus lungorna) | Lungkretsloppet (deltar i gasutbytet)
56
Vad för blodet från hjärtat?
Artärer
57
Vad för blodet till hjärtat?
vener
58
Funktioner i systemkretsloppet
Transport av: O2 och näring till kroppens celler CO2 och slaggprodukter från kroppens celler Hormoner och immunceller. -Reglerar vätskebalans mellan blodbana och extracellulär vävnad -Reparation vid kärlskada via koagulationen -Reglerar pH och saltbalanser (elektrolyter) -Reglerar kroppsvärme genom konstriktion och dilatation
59
Halsmandlarna (Tonsillerna) på latin
Tonsilla palatina
60
Polypen bakom näsan (Adenoiden) på latin
Tonsilla pharyngea
61
Tungbastonsillen på latin
Tonsilla lingualis
62
Hur kan förstorade tonsiller / adenoid påverka hörseln?
Förstorade tonsiller/adenoid leder till nedsatt ventilation av mellanöra --> vätska --> hörselnedsättning.
63
Öppen örontrumpet på latin
Tuba aperta | (hormonspegel vid graviditet kan påverka örontrumpeten
64
Kan man få hörselnedsättning vid inflammatorisk tarmsjukdom?
Det kan man men det är ovanligt.
65
Vad är vätskeretention?
Ansamling i cochlea med hörsepåverkan