Samtalets anatomi Flashcards

1
Q

Vad innehåller kroppsspråk?

A

Mimik (ansiktsmuskulatur)
Gester (övriga rörelseapparaten)
Teckenspråk (kombinerar båda)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Påverkar synen det vi hör?

A

Ja det gör den. Det kallas McGurk-effekten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är anatomi?

A

Det beskriver kroppens beståndsdelar och uppbyggnad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Referensplan och Rumslig Relation

Anterior (Ventral)?

A

Närmare framsida

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Referensplan och Rumslig Relation

Posterior (Dorsal)

A

Närmare baksidan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Referensplan och Rumslig Relation

Superior (kraniell)

A

Uppåt eller närmare huvudet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Referensplan och Rumslig Relation

Inferior (Kaudal)

A

Nedår eller närmare fötterna (svansen)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Referensplan och Rumslig Relation

Medial

A

Närmare medellinjen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Referensplan och Rumslig Relation

Lateral

A

Längre bort från medellinjen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Referensplan och Rumslig Relation

Proximal

A

Nära en regerenspunkt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Referensplan och Rumslig Relation

Distal

A

Längre bort från en referenspunkt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Referensplan och Rumslig Relation

Ytlig (superficiell)

A

Närmare ytan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Referensplan och Rumslig Relation

Djup

A

Längre från ytan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Referensplan och Rumslig Relation

Sagittal

A

Delar kroppen i en höger- och vänsterdel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Referensplan och Rumslig Relation

Frontal (coronal)

A

Delar kroppen i en anterior och posterior del

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Referensplan och Rumslig Relation

Transversal (Axial)

A

Delar kroppen i en superior och inferior del

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Position och Rörelse

Abduktion

A

Rörelse bort från medellinjen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Position och Rörelse

Adduktion

A

Rörelse mot medellinjen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Position och Rörelse

Lateral rotation

A

Rotation bort från medellinjen (utåt)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Position och Rörelse

Medial rotation

A

Rotation mot medellinjen (inåt)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Position och Rörelse

Flexion

A

Rörelse som minskar vinkel mellan två kroppsdelar
(När en led kan röra sig både framåt och bakåt är
flexion anterior rörelseriktning och extension
posterior rörelseriktning )

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Position och Rörelse

Extension

A

Rörelse som ökar vinkeln mellan två kroppsdelar
(När en led kan röra sig både framåt och bakåt är
flexion anterior rörelseriktning och extension
posterior rörelseriktning )

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Position och Rörelse

Protrusion

A

Anterior förskjutning från normalläge

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Position och Rörelse

Retrusion

A

Posterior förskjutning från normalläge

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

En anatomisk term för ett snitt som passerar framifrån till bak och delar kroppen i en höger- och en vänsterdel.

A

Sagittal

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Ett anatomiskt snitt som delar människokroppen i två halvor. En främre och en bakre del

A

Frontal/Coronal

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vinkelrätt snitt som delar människan i en övre och en undre del

A

Transversal / Axial

28
Q

namn (ofta beskrivande)

Färg

A
Subsantia nigra (svarta substansen)
Nucleus ruber (röda kärnan)
29
Q

namn (ofta beskrivande)

Form

A

Hibbocampus (sjöhäst),
cartilago arytenoida (kannbrosk),
malleus (hammaren)

30
Q

namn (ofta beskrivande)

Lokalisation

A
Externus (yttre)
Internus( inre)
Lateralis (lateral)
Medialis (medial)
Centralis (central)
Transversalis (Transversell)
Anterior (främre)
Posterior (bakre)
Epi- (ovanpå,nära)
Supra- (ovan)
Sub- (under)
Peri- (omrking)
Endo- (inuti)
31
Q

namn (ofta beskrivande)

Antal delar eller fästen (muskler)

A

Biceps, triceps, quadriceps (två-, tre- och fyrhövdad)

32
Q

namn (ofta beskrivande)

Storlek

A

Maior (större), minor (mindre)

33
Q

namn (ofta beskrivande)

Fästpunkter (muskler, membran och senor)

A

Styloglossus, cricothyroideus

34
Q

namn (ofta beskrivande)

Verkan (muskler)

A

Constrictor pharyngeus superior, tensor tympani

35
Q

namn (ofta beskrivande)

Upptäckare:

A

Broca, Wernicke, Herschl

36
Q

Vilka organsystem engageras primärt i “ljudresan”?

A
  • Nervsystemet
  • Rörelseapparaten (skelett och muskler)
  • Andningsapparaten
37
Q

Vilka organsystem understödjer dessa?

A

Alla!
Circulationsapparaten, Lymfatiska systemet, Immunförsvaret, Endokrina systemet, Matspjälkningssystemet, Utsöndringssystemet(njurar, urinvägar), Integumentsystemet (hud, hår, naglar) och fortplantningssystemet

38
Q

Nervsystemet indelas i

A
Centrala nervsystemet (CNS): Hjärna och ryggmärg.
Perifera nervsystemet (PNS): Förmedlar impulser mellan CNS och kroppens organ via kranialnerver och spinalnerver.
39
Q

PNS (Perifera nervsystemet) indelas i:

A
Somatiska del (viljestyrd)
Autonom del (icke viljestyrd)
Eneriska nervsystemet (reglerar GI-kanalen oberoende av CNS)
40
Q

Nervsystemet - översikt

Vad betyder Sensoriska?

A

Afferenta nerver leder nervimpulser till CNS

41
Q

Nervsystemet - översikt

Vad betyder motoriska?

A

Efferenta nerver leder nervimpulser från CNS

42
Q

Skelettet indelas i:

A

Axialskellet (kroppens centrala skelett, innefattande kotpelaren, revbenen, bröstbenet och skallen.)
Extremitetsskelett (t.ex nyckelben, skulderblad och underarm.

43
Q

Skelettets funktioner:

A

Stödjer kroppen, Skyddar vitala organ, mekanism för ledad rörelse (tillsammans med muskler), lagrar Kalcium (99%), Producerar blodkroppar (benmärg)

44
Q

Skallen indelas i:

A

Huvudskål (neurokranium) (8 ben)

Ansiktsskelett (14 ben)

45
Q

Relevant i skallen:

A

Överkäke (maxilla)
Underkäke (Mandibel)
Tinningben (temporalben)

46
Q

Övriga ben av intresse( räknas ibland till skallen)

A

Hörselben (hammare, städ, och stigbygel)

Tungben (hyoidben)

47
Q

Leder

A

Synovialled “äkta led”

48
Q

Muskelvävnad indelas i

A

Skelettmuskulatur. (Tvärstrimmig. Viljestyrd (oftast)
Glatt muskulatur. Icke tvärstrimmig. Autonom, ej viljestyrd.
Hjärtmuskulatur. Modifierad tvärstrimmig. Autonom

49
Q

Muskelns funktion

A

Kontraherar och förkortas, Rörelse kring led, Formförändring, Utöva kraft isometrisk aktivering, Propulsion av innehåll genom håliga organ.

50
Q

I hur många risktagningar kan en muskel skapa kraft i?

A

Endast en! Motsatt rörelseriktning kräver aktivering av muskelns så kallade antagonist. t.ex biceps och triceps brachii.

51
Q

Luftvägen indelas i:

A

Övre luftvägarna och nedre luftvägarna

52
Q

Vad ingår i övre luftvägarna?

A

Näsa, bihålor, svalg till och med struphuvudet

53
Q

Vad ingår i nedre luftvägarna?

A

Luftstrupe, bronker och lungor

54
Q

Vad styrs luftflöden av?

A

respiratorisk muskulatur. (Diafragma, intercostaler, bukvägg och accessorisk muskulatur)

55
Q

Circulationsapparaten (hjärta och blodkärl) indelas i

A

Systemkretsloppet (hela kroppen minus lungorna)

Lungkretsloppet (deltar i gasutbytet)

56
Q

Vad för blodet från hjärtat?

A

Artärer

57
Q

Vad för blodet till hjärtat?

A

vener

58
Q

Funktioner i systemkretsloppet

A

Transport av:
O2 och näring till kroppens celler
CO2 och slaggprodukter från kroppens celler
Hormoner och immunceller.
-Reglerar vätskebalans mellan blodbana och extracellulär vävnad
-Reparation vid kärlskada via koagulationen
-Reglerar pH och saltbalanser (elektrolyter)
-Reglerar kroppsvärme genom konstriktion och dilatation

59
Q

Halsmandlarna (Tonsillerna) på latin

A

Tonsilla palatina

60
Q

Polypen bakom näsan (Adenoiden) på latin

A

Tonsilla pharyngea

61
Q

Tungbastonsillen på latin

A

Tonsilla lingualis

62
Q

Hur kan förstorade tonsiller / adenoid påverka hörseln?

A

Förstorade tonsiller/adenoid leder till nedsatt ventilation av mellanöra –> vätska –> hörselnedsättning.

63
Q

Öppen örontrumpet på latin

A

Tuba aperta

(hormonspegel vid graviditet kan påverka örontrumpeten

64
Q

Kan man få hörselnedsättning vid inflammatorisk tarmsjukdom?

A

Det kan man men det är ovanligt.

65
Q

Vad är vätskeretention?

A

Ansamling i cochlea med hörsepåverkan