Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Fysiologi > Nervsystemet > Flashcards

Nervsystemet Flashcards

1
Q

Centrala nervsystemet

A

består av hjärnan (encephalon) och ryggmärgen (medulla spinalis). Det tar emot sensoriska data, bearbetar datan samt samordnar ett svar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Perifera nervsystemet

A

omfattar alla delar av nervsystemet som inte hör till hjärna eller ryggmärg. PNS skickar signaler till CNS (afferenta nerver) eller till musklar (efferenta/motoriska nerver)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

somatiska nervsystemet

A

de delar som svarar för medvetna upplevelser och aktioner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

autonoma nervsystemet

A

reglerar de inre organ, vilkas aktivitet man i regel inte kan uppleva medvetet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

soma

A

är nervcellskroppen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

dendrit

A

bildar synaptiska förbindelser med andra nerver. Dendriten tar emot information från andra nervceller och skickar det till cellkroppen som i sin tur skickar iväg en elektrisk impuls genom axonet till andra nervceller.

mottargdel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

axon

A

ett utskott från nervceller varifrån elektriska signaler sänds vidare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

synaptiska terminaler

A

kontaktar en annan nervcells dendriter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

pseudounipolärt neuron

A

är den dominanta typen i PNS. Dendriter och axon är kontinuerlig. Har ett perifert axon (dendrit sida) och ett distalt axon

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

mulitpolärt neuron

A

har två eller fler dendriter och ett axon. Vanligaste formen i CNS.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

gliaceller

A

finns i CNS och PNS. De samverkar på olika sätt med nervcellerna för att nervsystemet ska fungera optimalt.

astrocyter, oligodendrocyter och mikrogliaceller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Astrocyter

A

vanligaste gliaceller och utföra en länk mellan blodbannan och neuronen. Funktioner:

1) reparation av skadad nervvävnad
2) reglera Na, K, och CO2 i interstitet
3) bidrar till bildandet av blod-hjärnbarriären

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Oligodendrocyter

A

är en typ av gliaceller som bildar och underhåller myelin runt axon i CNS vilket ökar aktionspotentialens fortledningshästighet i axonet. Isolering från extracellulärt vätske

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Mikrogliaceller

A

är små celler som har fagocyterande funktion och deltar i hjärnans mikrobiologiska försvar. De resnar bort främmande agens, döda celler och cellrester.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

satellitceller

A

är gliaceller i PNS:s ganglier där de samverkar med nervceller. Reglerar miljön omkring neuron liksom astrocyter i CNS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

schwannska celler

A

omsluter motoriska och sensoriska axon och bildar myelin runt dessa i PNS.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

vilomembranpotentialen

A

är spänningsskillnaden mellan cellens insida och utsida. Insidan är negativ. Nervceller är ungefär -70mV

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

graderad potential

A

är förändringar i membranpotentialen som varierar i storlek men når inte tröskeln för “allt eller inget”. De kan vara depolarisation eller hyperpolarisition och har inga refraktärperiod. Hur stor ändring beror på stimulus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

aktionpotential

A

är en stor förändring till membranpotentialen från -70mV till +30mV. Aktionpotential har en depolorisation tröskel innan det börjar. Det är ett “allt eller inget” förlopp. Det finns en refraktärperiod efter förloppet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

depolorisation

A

är en ändring i membranpotential från -70mV till mindre negativa värde eller positiva värde

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

repolarisation

A

är fasen vilket membranpotentialen återvänder till vilapotential.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

hyperpolarisation

A

är en ökning i negativitet över vilapotentialen (-70mV)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

absolut refraktärperiod

A

under perioden kan membranet inte reagera alls till stumuli

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

relativ refraktärperioden

A

under perioden kan membranet reagera till stimuli men bara om stimuli är större än normalt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

excitatorisk synaps

A

ger upphov till en depolarisation (retande effekt) eller främjar aktion potential

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

inhibitorisk synaps

A

ger upphov till en hyperpolarisation (hämmande effekt) och dämpar aktion potential

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

jonotropa receptorer

A

ligander (frisatt neurotransmittor) binder sig till en jonkanal som öppnar för att släppa in joner

28
Q

metabotropa receptorer

A

ligander (frisatt neurotranmittor) binder sig till en G-proteinkopplade receptor som släpper en G-protein vilket i tur öppnar en jonkanal

29
Q

excitatorisk transmittorsubstans

A

ger upphov till Excititory Post Synaptisk Potential (exempelvis adrenalin, dopamin, sertonin

30
Q

inhibitorisk transmittorsubstans

A

ger upphov till Inhibitorisk Post Synaptisk Potential (exempelvis gama-aminosmörsyra GABA)

31
Q

framhornet (anterior horn)

A

en del av fjärlformad grå substans i ryggmärgen.

Motorneuronets nervcellskroppar

32
Q

bakhornet (posterior horn)

A

en del av fjärlformad grå substans i ryggmärgen.

Tar emot sensoriska nervtrådar från bål och extremiteter samt viss sensorisk information från inre organ.

33
Q

framrot (ventral rot)

A

är spinalnerver med utåtledande motoriska axon (från ryggmärgen)

34
Q

bakrot (dorsal rot)

A

är spinalnerver med inåtledande sensoriska axon (till ryggmärgen)

35
Q

central kanal (canalis centralis)

A

innehåller cerebrospinalvätska, transporterar bl.a slaggprodukter och närningsämne, har ependymalceller

36
Q

Var börjar och slutar ryggmärgen?

A

Det börjar i stora nackhålet (foramen magnum) och sträcker sig till leddisken mellan L1 och L2 kotorna.

37
Q

Dura mater (hårda hjärnhinnan)

A

är skiktet som bildar ryggmärgs yttersta hinna

38
Q

arachnoidea mater (spindelvävshinnan)

A

är mellanskitet

39
Q

pia mater (mjuka hjärnhinna)

A

är skiktet som bildar ryggmärgs innersta hinna

40
Q

epiduralrummet

A

ligger mellan dura mater och spinalkanalen och innehåller små vener, bindväv och fetvävnad.

41
Q

subarachnoidalrummet

A

ligger mellan pia mater och arachnoidea mater och är fyllt med cerebrospinalvätska.

Lumbalpunktion (spinal tap)

42
Q

ett dermatom

A

är ett område av hudyta som övervakas av ett enda par ryggradsnerver

43
Q

ett plexus

A

är ett komplext nätverk av nerver. Det finns 4 stora plexus: cervical plexus, brachial plexus, lumbar plexus, och sacral plexus

44
Q

Vad är de 4 plexus (som vi behöver veta)?

A

1) cervical plexus
2) brachial plexus
3) lombar plexus
4) sacral plexus

45
Q

Hur bildas cerebrospinlavätskan, hur cirkulerar den och hur filtreras den ut?

A

produceras i plexus choroideus med hjälp av specialiserade ependymceller (circka 0.5L/dygn).

Sedan passerar CSF genom öppningar i fjärde ventrikeln till subaraknoidalrummet. CSF cirkulerar runt hjänan och ryggmärgen tills den absorberas i vensystemet.

46
Q

Vilka funktioner har medulla oblongata?

Vilka kranialnerver utgår från medulla oblongata?

A
  • skickar sensorisk information till thalamus och andra delar av hjärnstammen.
  • innehåller delar som reglerar autonomiska funktioner (exempelvis blodtryck). 1) cardiovasculära centrat 2) respiratoriska andningscentrat

Craniala nerver IX, X, XI, XII utgår från medulla oblongata

47
Q

Vilka funktioner har pons?

Vilka kranialnerver utgår från pons?

A

Pons betyder “bro” på latin. Det kopplar cerebellum till hjärnstammen med cerebellära pedunklar/skänklar. Innehåller nuclei som är involverad med somatiska och visceral motor kontrol.

Cranial nerver V, VI, VII, VIII utgår från pons

48
Q

Vilka funktioner har mesencephalon?

Vilka kranialnerver utgår från mesencephalon?

A

Mesencephalon processerar syn- och hörsel information samt reflexer kopplade till stimuli (exepelvis ett hög ljud bakom dig)

Cranial nerver II, III, och IV utgår från mesencephalon

49
Q

Superior colliculi (mesencephalon)

A

intergrerar syninformation med andra sensoriska information och initierar relflexer som svarar till syn-stimuli

50
Q

inferior collicoli (mesencephalon)

A

initierar reflexer som svarar till hörselstimuli

51
Q

substantia nigra

A

är en struktur i mesencephalon som innhåller nervcellkroppar. Axonet från cellkroppen löper sig upp till basala ganglierna i storhjärnan (cerebellum) och frisätter doppamin.

52
Q

cerebellum (lillhjärna)

A

är uppbygd av två hemisfärer och har många folier/fissurer. I mitten av cerebellum finns s.k spinocerebellum och vermis. Inuti finns det en cortexyta/bark och lillhjärnanskärna.

har funktioner: balans och hållningsmotorik, koordination av rörelser, samt programmering och utformning av viljemässiga rörelser

53
Q

Diencephalon

A

består av epithalamus, thalamus, och hypothalamus

54
Q

Epithalamus

A

sitter ovanpå thalamus och innehåller glandula pinealis som frisätter melatonin. Är en länk mellan limbiska systemet och andra delar av hjärnan.

“taket”

55
Q

Thalamus

A

består av två kärnformade strukturer. Alla sensoriska information förutom lukt (olfactory) kopplas om i thalamus innan det sänds vidare i hjärnan.

“väggen”

56
Q

glandula pinealis

A

sitter i epithalamus samt producerar och frisätter melatonin som påverkar kroppens biologiska rythmn.

57
Q

hypotalamus

A

1) tar emot sensorisk information från många olika delar (exepelvis hjärnstammen, hjärnan, ryggmärgen).
2) Kontrollerar autonoma nervsystemet,
3) utsöndrar två hormon (ADH och oxytocin),
4) finns koordination mellan nervsystemet och endocrina systemet, reglerar kroppstemperaturen.
5) kontrollerar dygnsrytm

“golvet”

58
Q

brocas area och wernickes area

A

är delarna av hjärnen som talförmåga ingår

59
Q

Vad menas med att vi har en lateralisation mellan höger och vänster hemisfär?

A

Delar finns endast i en enda hemisfär

60
Q

associationsområde

A

är regioner i cortex som integrerar inkommande data eller samordnar ett motoriskt svar

61
Q

corpus collosum

A

är ett band av myeliniserade fibrer som länkar en hemisfär med den andra

62
Q

baksträngsbanan (posterior column pathway)

A
  • sensoriska banan
  • lätt beröring, tryck, och vibration.

-sensoriska neuron> bakhorn> baksträngsbanan> medulla ob (synaps sen överkorsning) > talamus > primära sensoriska hjärnbarken.

63
Q

spinotalamiska banan (anterior spinothalamic tracts)

A
  • sensoriska banan
  • grov beröring, temperatur, och smärta.

-synaps i bakhorn >överkorsning på ryggmärgsnivå > spinotalamiska banan > talamus > primära sensoriska hjärnbarken

64
Q

Pyramidbanan

A

Motoriska ns

  • finmotoriska, detaljerade rörelser som kräver mycket uppmärksamhet
  • övre motorneuron från motorcortex till ryggmärg (överkorsning i pyramidkorsningen) > synaps i ryggmärg > nedre motorneuron går hela vägen till muskeln
65
Q

Ryggmärgen

A

Grå substans: nervcellskroppar

Vit substans: muslinet kring axonen.

Fysiologi (8 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions