Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Fysiologi > Mag-tarm > Flashcards

Mag-tarm Flashcards

1
Q

mucosa

A

Innersta lagret

epitel och lamina propria. Lamina propria innehåller blodkärl och nervceller, glatt muskulatur och lymfvävnad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

submucosa

A

Mellersta lagret

Innehåller nervplexus och blod- och lymfkärl.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

muscularis externa

A

är cirkulärt och longitud arrangerad glatt muskulatur.

Har en viktig roll i mekaniskt processering och rörelse av material i tarmkanalerna.

Finns plexus myentericus/ Auerbach

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

serosa

A

bindvävnad som omsluter muscularis externa.

Det finns inte serosa på covum oris, pharynx, esophagus och rectum. Istället finns kollagen fibrer; adventitia.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

peristaltik

A

är vågor av muskulära kontraktioner som driver föda framåt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

intraperitoneala organ

A

består av ventriculus, hepar, intestium tenue, colon transversum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

retroperitoneala organ

A

består av glandula suprarenalis, renes, pancreas, esophagus, aorta abdominalis, vena cava superior

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

infraperioneala organ

A

rectum, vesica urinaria, könsorgan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

korta reflexer

A

är lokal reglering av peristaltik och sekretion (behöver inte CNS)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

långa reflexer

A

börjar från sensoriska receptorer i CNS. De ger en högre nivå av kontroll

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

apetit reglering (hur/var)

A

sker genom signaler som skickas till mättnadscentrum och apetitcentrum i hypothalamus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

signaler som påverkar aptiten (6):

A

1) innehållets volym i mag-tarmkanalen
2) kroppens fettreserver
3) hormoner
4) glukos
5) lukt
6) syn

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

munhålans funktioner (4)

A

1) mekanisk bearbetning
2) sensorisk analys
3) maten blandas med saliv
4) initiering av sväljreflexen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

buckal fas

A

1) födan går mot palatum durum och vidare mot oropharynx med hjälp av tungan.
2) N. Trigeminus och N. Glossopharyngeus har sensoriska fibrer i svälcentrat i medulla oblongata
3) palatum durum stänger av mot nasopharynx
4) svälgreflexen initieras och födan flyttas vidare mot ventriculus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

pharyngeal fas

A

1) böjar när födan kommer i kontakt med bakre svalgväggen
2) aktivering av pharynx muskulatur, laryx höjer sig, epiglottis lägger “locket på”
3) födan till esophagus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

esophageal fas

A

peristaltisken i esophagus för födan till ventriculus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

ventriculus funktioner (4):

A

1) lagring av intagen mat
2) mekaniskt nedbrytning av intagen mat
3) nedbrytning av kemiska bindningar i mat genom syra och enzymer
4) production av intrinsic faktor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

rugae

A

är veck i ventriculus som ger magsäcken möjlighet att expandera

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

parietal celler: vad gör de? vad stimuleras de av?

A

finns i magsäcken (ventriculus) och utsöndrar instrinsic factor och HCI. De stimuleras av histamin, acetylkolin, och GASTRIN.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

chief (huvud) celler

A

finns i magsäcken och utsöndrar pepsinogen

21
Q

mucosa celler

A

finns i magsäcken och producerar tjockflyttande slem som skyddar epitelceller från syraskaddor

22
Q

enteroendocrine celler

A

finns i (bl.a) magsäcken i form av G-celler, som utsöndrar gastrin, och D-celler, som utsöndrar somatostatin (inhibitorisk effekt på släppning av gastrin)

23
Q

kefala (chephalic) fasen

A

börjar när man ser, doftar, smakar, eller tänkar på mat. Kontrollerarde av CNS och parasympatisk nervsystemet. Det stimulerar magsaftproduktionen approx 0.5L. Kännslor kan öka eller minska sekretionen

24
Q

gastriska fasen

A

börjar med ankomsten av mat i magsäcken. distension, lågt pH och obearbetad föda stimulerar till ett nervöst, hormonellt, och lokalt svar. Plexus submucosa/messnier släpper acetylkolin som stumulerar parietal och chief celler. G-celler producerar gastrin som stimulerar parietal och chief celler. “blandning vågor” (mixing waves) börjar.

kaffe och alkohol stimulerar parietalcellerna.

25
Q

intestinala fasen (6)

A

1) börjar när födan når duodenum
2) reglerar tömningen av föda från ventriulus till duodenum.
3) Nervösa och hormonella svar samordnar aktivitet i tunntarm, pancreas, hepar, och vesica fellae.
4) Ankomsten av lipider och kolhydrater i duodenum stimulerar produktionen av CCK som har en inhibitorisk effekt på utsöndring av gastriska syror och enzymer.
5) En låg pH stimulerar insöndring av sekretin som har en inhibitorisk effekt på parietal- och chief celler.
6) distension av duodenum aktiverar enterogastriska reflexen som hämmar tömning från ventriculus

26
Q

plicae circulares

A

är veck i tunntarmen som ökar yta för absorption

27
Q

villi intestinales

A

är finger-liknande utskott från plica och har epitelceller på de som är täckt i mikrovilli. Det betyder att det finns en gigantisk ökning i yta för absorption.

28
Q

lacteal

A

är en lymphatisk kapillär som transporterar materiel vilket är för stort för att passera in i blodkapillärer

29
Q

crypts of Lieberkuhn

A

sitter i basen av villi intestinales och innehåller stamceller som producerar nya epitelceller.

30
Q

brunnerksa körtlar (duodenal glands)

A

finns i dueodenum och producerar slem som skyddar eptielcellerna från pH från chyme och ökar chymes pH nivå.

31
Q

gastroileala reflexen

A

Reglerar öppningen av ileocekalklaffen (passage från tunntarm till tjocktarm)

32
Q

enterogastrisk reflexen

A

Stimulerar rörligheten och sekretion längs med tunntarmen

hämmar aktiviten i magsäcken när duodenum är full av föda

33
Q

pancreas endokrin funktioner:

A

A-celler: glucagon

B-celler: insulin

D-celler: somatostatin

F-celler: pancreas polypeptid

34
Q

pancreas exokrin funktioner:

A

1) skydda slemhinnan i duodenum

2) skapa optimalt pH för pankreasenzymerna

35
Q

Pancreasenzyme (3)r:

A

1) pancreas amylas (bryter ner kolhydrater)
2) pancreas lipas (bryter ner lipider)
3) proteolytiska enzym (bryter ner proteiner)

36
Q

hepatocyter

A

funktioner:

1) protein syntes
2) kolhydrat och lipid metabolism

37
Q

kupffer celler

A

har en fagocyterande funktion i levern

38
Q

porta triad

A

består av arteria hepatica-gren, vena porta-gren, och gallgångs-gren.

port-kretsloppet:

39
Q

hepar funktioner:

A

1) metabol reglering
2) hetologisk reglering
3) gala produktion

40
Q

hepar metabol reglering (6):

A

1) kolhydrat metabolism
2) lipid metabolism
3) aminosyra metabolism
4) nedbrytning och utsöndring av slaggprodukter
5) lagrar vitaminer och mineraler
6) inaktivering av droger

41
Q

hepar hematologisk reglering (5):

A

1) fagocytos och antigen presentation
2) avlägsnar antikroppar
3) syntes av plasma proteiner (komplementfaktorer, koagulations faktorer och transportproteiner)
4) eliminerar hormoner från blodet (adrenalin, noradrenalin, könhormoner, exempelvis)
5) galla produktion

42
Q

galla produktion (+ funktion)

A

sker i hepar från kolesterol. Galla består av gallsyror (gallsalter), aminosyra, och bilirubin. Galla leder till finfördelning av fett genom emulsifikation.

43
Q

enteroheptiska kretsloppet

A

är återvinningen av gallsalter i ileum och de återvänder till hepar genom porta triad.

44
Q

sekretin

A

släpps när föda kommer in i duodenum för att neutralisera pH genom att öka sekretion av galla och buffert och hämmar parietal/chief celler i ventriculus.

45
Q

CCK

A

utsöndras när föda kommer in i duodenum (särskilt med hög andel lipider). Funktioner:

1) stimulerar produktion och utsöndring av enzymer och buffert i pancreas och trycker de in i duodenum
2) stimulerar galla utsöndring och utkastning av galla från vesica fellae
2) hämmar gastriska aktiviteter och minskar aptit

46
Q

gastrin

A

produceras av G-celler och har funktioner:

1) stimulerar utsöndring i parietal- och chief celler i magsäcken (syra produktion)
2) stimulerar gastrisk motilitet

47
Q

colon funktioner:

A

1) absorption av vatten

2) defacation

48
Q

enteriska nervsystemet

A

är en del av autonoma nervsystemet och kan jobba självständigt från sypatiska och parasympatiska nervsystemet. Dock kan de influensera ENS. Det kan också funka självständigt från hjärnan och hjärnstamen men det inerveras av nervus vagus.

1) Neuronen i ENS kontrollerar motoriska funktioner i systemet men också sekretionen av gastroinstestinala enzymer.
2) Använder neurotransmittör liknande i CNS.
3) vikitiga funktioner: peristaltik, segmentation, och sekretion

Fysiologi (8 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions