Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Anatomi och sjukdomslära > Nervsystem VG nivå > Flashcards

Nervsystem VG nivå Flashcards

1
Q

I nervus olfactorius

A

luktnerven

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

II nervus opticus

A

synnerven

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

III nervus oculomotorius

A

ögonmuskelnerv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

IV nervus trochlearis

A

ögonmuskelnerv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

V nervus trigeminus

A

trillingnerv (ansiktets känsel och tuggmotorik)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

VI nervus abducens

A

ögonmuskelnerv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

VII nervus facialis

A

ansiktsnerv (mimik, tårar, saliv, smak)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

VIII nervus vestibulocochlearis

A

balans och hörselnerv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

IX nervus glossopharyangeus

A

tung/svalgnerv (svälja, smak, saliv)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

X nervus vagus

A

hjärta, lunga, mage

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

XI nervus accessorius

A

extranerv (motorik, t ex trapezius)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

XII nervus hypoglossus

A

tungmuskelnerv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

grå substans

A

Här finns nervscellkropparna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

vit substans

A

Här finns nervtrådarna/utskotten som är omgivna av myelin (vitt fett)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

hemisfär

A

Storhjärnan delas in i två hjärnhalvor - hemisfärer, hemi halv, sfär klot

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

hippocampus

A

minnet (sitter bredvid amygdala, vilket är varför det är lättare att komma ihåg saker man har starka känslor kring) (limbiska systemet)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

dura mater

A

hårda hjärnhinnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

arachnoidea

A

spindelvävshinna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

pia mater

A

mjuka hjärnhinnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

truncus encephali/truncus cerebri

A

hjärnstammen, reglerar icke-viljestyrda grejer som typ hormonsystemet, andningen, hjärtslagen, kroppstemperaturen, ämnesomsättningen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

corpus callosum

A

hjärnbalken, förbinder storhjärnans båda halvor och består av en massa nervutskott/kopplingar mellan nervkroppar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

amygdala

A

basala känslor, reptilhjärnan (limbiska systemet)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

mesencephalon

A

mitthjärnan (del av hjärnstammen)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

pons

A

hjärnbryggan (del av hjärnstammen)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

medulla oblongata

A

förlängda märgen (del av hjärnstammen)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

diencephalon

A

mellanhjärnan (del av hjärnstammen)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

När, hur och varför man gör lumbalpunktion?

A

Man ligger i fosterställning och för in en nål mellan ländkota tre och fyra. Man för in den genom muskler och x och in där ryggmärgsvätskan är. I vätskan kollar man hur hjärnan/CNS mår. exempelvis vid misstänkt borrelia, eller blödning i hjärnan, cancer, tecken på infektion (något som läckt från skadade celler t ex protein).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

somatiska nervsystemet

A

VILJESTYRT.

sensoriska (syn, hörsel, känsel osv) (in mot CNS)

motoriska (rörelser) (ut från CNS)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

autonoma nervsystemet

A

ICKE-VILJESTYRT.

reglering av kroppens inre miljö såsom matsmältning. har två delar:

det sympatiska (sätts igång när kroppen behöver mer kraft t ex vid farliga situationer)

och det parasympatiska nervsystemet (är som mest sysselsatt när vi vilar, bygger upp vår kropp och motverkar effekterna av det sympatiska nervsystemet vilket behövs när vi ska varva ner och återhämta oss).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

talamus

A

hit kommer all information om temperatur, beröring och smärta. I talamus skickas informationen vidare till olika delar av hjärnbarken och vårt medvetande.

31
Q

hypotalamus

A
  • kroppstemperatur
  • hunger
  • törst
  • sexualdrift
  • tillväxt.
    hypofysen + talamus: nervsystemets kontaktperson med det endokrina systemet
32
Q

hypofysen

A

bildar hormoner som sedan stimulerar andra körtlar i kroppen att bilda hormoner.

hypofysen + talamus: nervsystemets kontaktperson med det endokrina systemet

33
Q

basala ganglier

A

reglerar muskelspänning så att rörelser blir koordinerade, samarbetar med lillhjärnan

34
Q

dysartri

A

svårigheter att tala och formulera ord

35
Q

nystagmus

A

små darrande ofrivilliga ögonryckningar

36
Q

apraxi

A

oförmåga trots bibehållen rörlighet att utföra vissa rörelser

37
Q

diadokokinesi

A

förmågan att hastigt växla med motsatta rörelser

38
Q

Varför gör man ett neurologiskt status?

A

För att veta om det är nervsystemet som är orsaken till symptomen, om det är en skada i CNS eller PNS, var skadan sitter, och hur omfattande den är.

39
Q

Vad testar man vid ett neurologiskt status?

A
  • Högre cerebrala funktioner
  • kranialnerver
  • muskulatur och grov kraft
  • reflexer
  • känsel
  • balans
40
Q

Hur testar man vid ett neurologiskt status?

A 
tal
orientering
synfältsbortfall
ansiktsmotorik
ögonrörelser
pupillstorlek
ljusreaktion
nystagmus
svalgreflex
tungmotorik
grova kraften
Grassets test
nigsittning
tå/hälgång
omvänd Barré
ofrivilliga rörelser
gångmönster
Rombergs prov
diadokokinesi
finger-näsförsök
häl-knäförsök
babinski
vibration
smärta ansikte
distalt arm/ben
41
Q

PET

A

positronemissionstomografi, ger bild av aktiviteten i hjärnan

42
Q

EMG

A

elektromyografi, mäter nervernas effekt på musklerna

43
Q

neurogen smärta

A

skada i själva nervsystemet som ger smärtsignaler - det finns ingen skada på tex fingret, men det gör ont ändå

44
Q

nociceptiv smärta

A

vävnadsskada, det finns en orsak till smärtan man kan se med ögat, tex ett sår

45
Q

dropphand

A

skada i radialisnerven, oförmåga att aktivera handens dorsalböjarmuskler och fingersträckare

46
Q

Vad ger epilepsi för symtom?

A

Anfall, kramper, ryckningar i del av kropp, förlorar medvetandet, frånvarande i korta stundet. Kan vara stora anfall eller små som knappt märks, man virrar bort sig i några sekunder. Eller står och repetitivt utför en rörelse för att man har hakat upp sig.

47
Q

Vad orsakas epilepsi av?

A

Nervcellerna är överaktiva pga rubbad balans mellan hämmande och aktiverande så man får sänkt kramptröskel

48
Q

Hur behandlar man epilepsi?

A

Med antiepileptika

49
Q

intracerebralt hematom

A

blödning inuti

50
Q

subarachnoidalblödning

A

blödning utanpå

51
Q

ischemisk stroke

A

propp

52
Q

cerebralt aneurysm

A

pulsorderbråck/bristning i försvagat kärl

53
Q

embolus

A

propp som lossnar från annat ställe, ex hjärta eller halskärl

54
Q

tromb

A

blodpropp

55
Q

Rombergs test

A

testar balansen i stående ställning

56
Q

Babinski

A

En onormal reflex där stortån ofrivilligt böjs utåt eller neråt och tårna spretar uppåt när utsidan av fotsulan stimuleras.

57
Q

Finger-näs försök

A

Man för sitt finger mellan sin näsa och läkarens finger

58
Q

adiadokokinesi

A

oförmåga att snabbt utföra på varandra motsatta rörelser

59
Q

hemiplegi

A

ensidig förlamning, ofta vid stroke

60
Q

kataplexi

A

attacker med plötslig kraftlöshet i musklerna och känsla av förlamning

61
Q

Vad orsakas CP av?

A

Vanligast: något i fosterlivet som skadar hjärnan, som infektion hos mamman, inte tillräckligt med näring via moderkakan, svår förlossning med syrebrist, för tidig födsel. Kan även uppstå under de första åren av hjärn- eller hjärnhinneinflammation, feberkramper, gulsot, kvävningsolyckor.

62
Q

Vad ger CP för symptom?

A

Spastisk CP (en särskild sorts muskelspänning då musklernas spänning är i obalans)

Dyskinetisk CP (ofrivilliga rörelser i hela kroppen, även i munnen, tungan och svalget)

Ataktisk CP (balansrubbningar, svårigheter att samordna sina rörelser eller skakiga rörelser)

63
Q

Hur behandlar man CP?

A

Det går inte att bota, men de vanligaste behandlingarna går ut på att stärka och öka rörelseförmågan

64
Q

ALS

A

Amyotrofisk Lateral Skleros, muskelförtvining, ärrigt område i ryggraden, tilltagande förlamningar

65
Q

Narkolepsi

A

rubbad reglering av sömn och vakenhet

66
Q

Huntingtons sjukdom

A

Sjukdomen påverkar de celler i hjärnan som styr hur musklerna rör sig, hur man tänker och hur man upplever känslor. “Danssjuka” pga av snabba okontrollerade rörelser.

67
Q

vaskulär demens

A

blodflödet till hjärnan minskar, delar av hjärnan får inte tillräckligt med näring och syre. minnesproblem, svårt att tolka känsel och synintryck, hittar inte ord, svårt att komma från tanke till handling

68
Q

lösningsmedelsskador

A

akut effekt: berusningskänsla, yrsel, illamående, trötthet

kronisk effekt: personlighetsförändring, minnesproblem, koncentrationsproblem, irritabilitet, hjärtklappning, yrsel, trötthet, sömnstörningar

69
Q

TIA

A

transitorisk ischemisk attack – några minuter till ett dygn, går över/läker av sig själv, ökar risken för stroke

70
Q

Hur behandlar man en stroke?

A

Först: snabbt som attan in på akuten och gör en DT för att se vad det är för stroke.

PROPP: propplösande medel
BLÖDNING: aktiv expektans (vänta och se under observation), operation (dränera, eller försöker stärka kärlen)

71
Q

dermatom

A

varje nerv(/fläta) har ansvar för en del av kroppen. dermatom beskriver att kroppen är indelad i segment utifrån vilken nerv som har ansvar för den delen.

72
Q

ryggmärgssegment

A

ryggmärgen är indelad i segment utifrån vilken kota den löper förbi, 31st

73
Q

cauda equina

A

ryggmärgen slutar i cauda equina. det betyder att den gemensamma strängen slutar i ett gäng trådar som en hästsvans.

74
Q

fläta

A

vid varje segment går det ut nervtrådar. i alla förutom torakalkotorna så går det ut flera nerver som sedan går ihop och bildar nervplexus eller flätor.

Anatomi och sjukdomslära (16 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions