Cirkulationsapparent G nivå Flashcards

1
Q

pericardium

A

hjärtsäck

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

myocardium

A

hjärtmuskel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

atrium

A

förmak

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

ventriculus

A

kammare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

septum

A

skiljevägg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

mediastinum

A

utrymmet mellan lungorna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

atrium dextrum

A

höger förmak

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

atrium sinistrum

A

vänster förmak

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

ventriculus dexter

A

höger kammare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

ventriculus sinister

A

vänster kammare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

arcus aortae

A

aortabågen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

vena cava inferior

A

nedre hålvenen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

vena cava superior

A

övre hålvenen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

septum interventriculare

A

skiljevägg mellan höger och vänster kammare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

septum interatriale

A

skiljevägg mellan höger och vänster förmak

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vart sitter portvenen?

A

I buken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur cirkulerar blodet in och ut från hjärtat?

A

det kommer in syrefattigt blod från hålvenen in till höger förmak; klaffarna mellan förmak och kammare öppnar sig så att kammaren kan fyllas. blodet pressas mot klaffen vid lungartären som släpper ut blodet till lungorna. blodet pumpas vid lungartären ut till lungorna och syresätts. det syresatta blodet pumpas tillbaka till hjärtat via lungvenen. från lungvenerna strömmar syrerikt blod in i vänster förmak. klaffen mellan förmak och kammare öppnar sig så att kammaren kan fyllas. blodet pressas mot klaffarna vid aorta som släpper ut det syrerika blodet till kroppen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är ett kranskärl?

A

Hjärtmuskeln får näring och syre från två kranskärl. Kranskärlen är små blodkärl som bildar ett nätverk runt hjärtat. De förser hjärtmuskeln med blod, syre och näring. Blodet leds sedan tillbaka genom kransvener.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vart sitter aortan?

A

Aortan utgår från hjärtats vänstra kammare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vart bildas blodceller?

A

Benmärgen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad är en hjärtklaff?

A

Hjärtklaffarna fungerar som ventiler. När blod pumpas in – tryck underifrån – öppnas klaffarna. När blodet samlas i förmaken respektive kamrarna – tryck ovanifrån – stängs de. Hjärtklaffarna har som huvudsaklig funktion att se till att blodet endast kan flöda i en riktning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Två typer av hjärtklaffar

A

Segelklaffarna är de hjärtklaffar som finns mellan hjärtats förmak (atrium) och kammare (ventrikel). Dessa klaffar tillåter blodet att flöda från förmak till kammare och hindrar blodet från att flöda i den motsatta riktningen. Segelklaffarnas ändar har tunna senliknande trådar fästa mot sig.

Fickklaffarna finns mellan kammare och de stora artärerna som lämnar hjärtat, aorta och lungartären. Dessa klaffar kallas därför aortaklaffen och pulmonalisklaffen. Fickklaffarna öppnas när kammartrycket överstiget trycket i artärerna – och blod flödar ut till artärerna. Klaffarna hindrar att blodet flödar tillbaka till hjärtat när kammaren slappnar av. Dessa ser ut som de har små veck i sig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

röda blodkroppar

A

erytrocyter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

vita blodkroppar

A

leukocyter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

blodplättar

A

trombocyter. fragment, inte hela celler. har som uppgift att koagulera blodet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

hemoglobin

A

ett järnhaltigt protein som ger blodet dess röda färg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

koagulation

A

blodet leverar sig. är av grundläggande betydelse vid sår och inre skador då blodflödet måste stoppas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Blödarsjuka

A

brist på faktor i koagulationskaskaden som gör patienten lättblödande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

EKG

A

elektrokardiografi. Hjärtats kontraktioner beror på elektriska aktiviteter som startar i Sinusknuta. Därifrån går de via AV-knutan vidare ner till spetsen av hjärtat där de vänder uppåt och går genom purkinjefiber tillbaka samtidigt som hjärtat kontraherar. Dessa elektriska impulser sprider sig även i de salta kroppsvätskorna och är tillräckligt stora för att mäta via elektroder på kroppen.

Med hjälp av EKG kan man sedan utläsa de elektriska aktiviteterna i hjärtats olika delar. Man kan t ex se:

  • Syrebrist i hjärtmuskeln (ischemi)
  • Hjärtinfarkt som är ny
  • Hjärtmuskelinflammation (myokardit)
  • Rytmrubbingar som tex extraslag
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

hjärt-eko

A

ekokardiografi. Ultraljudsundersökning av hjärtat. Undersökningen görs för att kontrollera blodflödet och klaffarna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

ateroskleros

A

åderförkalkning

32
Q

QRS-komplex

A

EKG

33
Q

ST-höjning

A

EKG

34
Q

ST-sträcka

A

EKG

35
Q

P-våg

A

EKG

36
Q

T-våg

A

EKG

37
Q

AV-block I, II, III

A

EKG

38
Q

skänkelblock

A

EKG

39
Q

sinusrytm

A

hjärtats normala rytm

40
Q

systole

A

hjärtats sammandragning (EKG)

41
Q

diastole

A

hjärtats utvidgning (EKG)

42
Q

hypertoni

A

högt blodtryck. kan ge symptom, oftast inte. riskfaktor för många andra sjukdomar. behandlas med läkemedel, motion

43
Q

hypotoni

A

lågt blodtryck. minskar blodtillförseln till hjärnan tillfälligt.

44
Q

angina pectoris

A

kärlkrampssmärtor. trånga kranskärl, bröstsmärta, pga hjärtmuskeln inte får tillräckligt med syre. ökad risk för hjärtinfakt.

45
Q

hjärtinfakt

A

stopp i kranskärl

46
Q

arytmi

A

oregelbunden hjärtrytm

47
Q

takykardi

A

snabb puls

48
Q

bradykardi

A

långsam puls

49
Q

palpitation

A

hjärtklappning

50
Q

asystoli

A

komplett hjärtstillestånd

51
Q

sinus arrest

A

sinusknutan slutar avge impulser

52
Q

nekros

A

vävnadsdöd

53
Q

trombolys

A

lösa upp propp med läkemedel

54
Q

förmaksflimmer

A

elektriskt kaos i förmaket - impulserna bara far omkring. hjärtat slår oregelbundet.

55
Q

ischemi

A

lokal blodbrist

56
Q

pacemaker

A

En pacemaker är en liten apparat som hjälper hjärtat att hålla en jämn rytm.

57
Q

pittingödem

A

underbensödem (pga minskad cirk i njurar, mindre urinprod, vätskeansamling) / Om trycket orsakar en grop som kvarstår en viss tid efter att trycket har släppts kallas ödemet för pittingödem.

58
Q

ballongvidgning

A

Metoden genomförs på patienter som har förträngda (“kärlkramp”) eller blockerade (“hjärtinfarkt”) kranskärl i hjärtat. Behandlingen öppnar upp kärlen så att blodet kan passera som det ska igen. Man för in ett rör i ljumsken eller handleden upp till hjärtat och vidgar kärlet med en ballong. Eller ett kärl ute i kroppen.

59
Q

PCI

A

ballongvidgning i kranskärl

60
Q

PTA

A

ballongvidgning i perifera kärl

61
Q

ablation

A

gå in i hjärtat med kateter via kärl i ljumsken och bränna bort orsak till rytmbesvär. man bränner bort med laser, men man ser inte vad man gör. mer avancerat än ballongvidgning.

62
Q

defibrillering

A

Defibrillering är en metod för att skicka en strömstöt genom bröstkorgen vid hjärtstopp.

63
Q

stent

A

ballongvidgning som lämnar ett nät efter sig

64
Q

bypassoperation

A

Principen är att ta ett annat kärl och koppla förbi en förträngning. Kärlet kan hämtas från patientens bröstkorg eller ben. Vena saphena magna eller mammaria.

65
Q

aneurysm

A

pulsåderbråck

66
Q

hjärtinfarkt

A

stopp i kranskärl

67
Q

hjärtsvikt

A

Hjärtats pumpförmåga nedsatt

  • Klaffarna sluter inte tätt el öppnar sig ej ordentligt
  • Hjärtmuskeln kontraherar inte tillräckligt
  • Väggarna stela så att fyllnaden inte blir fullständig

Symtom: andfåddhet, trötthet, pittingödem

68
Q

klaffel

A

I hjärtat finns fyra klaffar som fungerar som ventiler och gör att blodet pumpas i rätt riktning. Klaffarna kan bli för trånga eller börja läcka. Man hör blåsljud.

69
Q

Vilka tillstånd som kommer tidigt respektive sent i hjärtkärlsjukdomsprocessen?

A

Tidigt:

  • TIA
  • angina pectoris
  • erektil dysfunktion

Sent:

  • stroke
  • hjärtinfakt
  • hjärtsvikt
70
Q

anemi

A

blodbrist

71
Q

leukemi

A

blodcancer

72
Q

lungemboli

A

propp från benen som vandrat upp till lungan och fastnar

73
Q

djup ventrombos/DVT

A

det bildas en blodpropp i de djupa venerna, oftast i benen. det blir svullet, rött och varmt. den kan lossna och föras till lungan.

74
Q

claudicatio

A

arteriell cirkulationsinsufficiens i benen. ischemi i benen ger smärta i vaden när man går så att man måste stanna då och då (kallas fönstertittarsjuka).

75
Q

varicer

A

åderbråck

76
Q

infarkt

A

ischemisk nekros, alltså vävnadsdöd pga lokal blodbrist (pga nedsatt cirkulation)

77
Q

Blodgrupper

A

A
B
AB
0

A kan ta emot A-blod och 0 blod
AB kan ta emot allt blod
0 kan bara ta emot 0 blod

Rh+ kan ge blod till: Rh+
Rh- kan ge blod till: Rh+ och Rh-

Blod som är av typen 0 Rh- kan i en nödsituation tas emot av alla.