Brainscape's Knowledge GenomeTM


Top Flashcards (Certified)
All Flashcards

Anatomi och sjukdomslära > Cirkulationsapparent G nivå > Flashcards

Cirkulationsapparent G nivå Flashcards

1
Q

pericardium

A

hjärtsäck

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

myocardium

A

hjärtmuskel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

atrium

A

förmak

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

ventriculus

A

kammare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

septum

A

skiljevägg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

mediastinum

A

utrymmet mellan lungorna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

atrium dextrum

A

höger förmak

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

atrium sinistrum

A

vänster förmak

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

ventriculus dexter

A

höger kammare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

ventriculus sinister

A

vänster kammare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

arcus aortae

A

aortabågen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

vena cava inferior

A

nedre hålvenen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

vena cava superior

A

övre hålvenen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

septum interventriculare

A

skiljevägg mellan höger och vänster kammare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

septum interatriale

A

skiljevägg mellan höger och vänster förmak

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vart sitter portvenen?

A

I buken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur cirkulerar blodet in och ut från hjärtat?

A

det kommer in syrefattigt blod från hålvenen in till höger förmak; klaffarna mellan förmak och kammare öppnar sig så att kammaren kan fyllas. blodet pressas mot klaffen vid lungartären som släpper ut blodet till lungorna. blodet pumpas vid lungartären ut till lungorna och syresätts. det syresatta blodet pumpas tillbaka till hjärtat via lungvenen. från lungvenerna strömmar syrerikt blod in i vänster förmak. klaffen mellan förmak och kammare öppnar sig så att kammaren kan fyllas. blodet pressas mot klaffarna vid aorta som släpper ut det syrerika blodet till kroppen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är ett kranskärl?

A

Hjärtmuskeln får näring och syre från två kranskärl. Kranskärlen är små blodkärl som bildar ett nätverk runt hjärtat. De förser hjärtmuskeln med blod, syre och näring. Blodet leds sedan tillbaka genom kransvener.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vart sitter aortan?

A

Aortan utgår från hjärtats vänstra kammare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vart bildas blodceller?

A

Benmärgen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad är en hjärtklaff?

A

Hjärtklaffarna fungerar som ventiler. När blod pumpas in – tryck underifrån – öppnas klaffarna. När blodet samlas i förmaken respektive kamrarna – tryck ovanifrån – stängs de. Hjärtklaffarna har som huvudsaklig funktion att se till att blodet endast kan flöda i en riktning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Två typer av hjärtklaffar

A

Segelklaffarna är de hjärtklaffar som finns mellan hjärtats förmak (atrium) och kammare (ventrikel). Dessa klaffar tillåter blodet att flöda från förmak till kammare och hindrar blodet från att flöda i den motsatta riktningen. Segelklaffarnas ändar har tunna senliknande trådar fästa mot sig.

Fickklaffarna finns mellan kammare och de stora artärerna som lämnar hjärtat, aorta och lungartären. Dessa klaffar kallas därför aortaklaffen och pulmonalisklaffen. Fickklaffarna öppnas när kammartrycket överstiget trycket i artärerna – och blod flödar ut till artärerna. Klaffarna hindrar att blodet flödar tillbaka till hjärtat när kammaren slappnar av. Dessa ser ut som de har små veck i sig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

röda blodkroppar

A

erytrocyter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

vita blodkroppar

A

leukocyter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
blodplättar
trombocyter. fragment, inte hela celler. har som uppgift att koagulera blodet.
26
hemoglobin
ett järnhaltigt protein som ger blodet dess röda färg
27
koagulation
blodet leverar sig. är av grundläggande betydelse vid sår och inre skador då blodflödet måste stoppas.
28
Blödarsjuka
brist på faktor i koagulationskaskaden som gör patienten lättblödande
29
EKG
elektrokardiografi. Hjärtats kontraktioner beror på elektriska aktiviteter som startar i Sinusknuta. Därifrån går de via AV-knutan vidare ner till spetsen av hjärtat där de vänder uppåt och går genom purkinjefiber tillbaka samtidigt som hjärtat kontraherar. Dessa elektriska impulser sprider sig även i de salta kroppsvätskorna och är tillräckligt stora för att mäta via elektroder på kroppen. Med hjälp av EKG kan man sedan utläsa de elektriska aktiviteterna i hjärtats olika delar. Man kan t ex se: - Syrebrist i hjärtmuskeln (ischemi) - Hjärtinfarkt som är ny - Hjärtmuskelinflammation (myokardit) - Rytmrubbingar som tex extraslag
30
hjärt-eko
ekokardiografi. Ultraljudsundersökning av hjärtat. Undersökningen görs för att kontrollera blodflödet och klaffarna.
31
ateroskleros
åderförkalkning
32
QRS-komplex
EKG
33
ST-höjning
EKG
34
ST-sträcka
EKG
35
P-våg
EKG
36
T-våg
EKG
37
AV-block I, II, III
EKG
38
skänkelblock
EKG
39
sinusrytm
hjärtats normala rytm
40
systole
hjärtats sammandragning (EKG)
41
diastole
hjärtats utvidgning (EKG)
42
hypertoni
högt blodtryck. kan ge symptom, oftast inte. riskfaktor för många andra sjukdomar. behandlas med läkemedel, motion
43
hypotoni
lågt blodtryck. minskar blodtillförseln till hjärnan tillfälligt.
44
angina pectoris
kärlkrampssmärtor. trånga kranskärl, bröstsmärta, pga hjärtmuskeln inte får tillräckligt med syre. ökad risk för hjärtinfakt.
45
hjärtinfakt
stopp i kranskärl
46
arytmi
oregelbunden hjärtrytm
47
takykardi
snabb puls
48
bradykardi
långsam puls
49
palpitation
hjärtklappning
50
asystoli
komplett hjärtstillestånd
51
sinus arrest
sinusknutan slutar avge impulser
52
nekros
vävnadsdöd
53
trombolys
lösa upp propp med läkemedel
54
förmaksflimmer
elektriskt kaos i förmaket - impulserna bara far omkring. hjärtat slår oregelbundet.
55
ischemi
lokal blodbrist
56
pacemaker
En pacemaker är en liten apparat som hjälper hjärtat att hålla en jämn rytm.
57
pittingödem
underbensödem (pga minskad cirk i njurar, mindre urinprod, vätskeansamling) / Om trycket orsakar en grop som kvarstår en viss tid efter att trycket har släppts kallas ödemet för pittingödem.
58
ballongvidgning
Metoden genomförs på patienter som har förträngda ("kärlkramp") eller blockerade ("hjärtinfarkt") kranskärl i hjärtat. Behandlingen öppnar upp kärlen så att blodet kan passera som det ska igen. Man för in ett rör i ljumsken eller handleden upp till hjärtat och vidgar kärlet med en ballong. Eller ett kärl ute i kroppen.
59
PCI
ballongvidgning i kranskärl
60
PTA
ballongvidgning i perifera kärl
61
ablation
gå in i hjärtat med kateter via kärl i ljumsken och bränna bort orsak till rytmbesvär. man bränner bort med laser, men man ser inte vad man gör. mer avancerat än ballongvidgning.
62
defibrillering
Defibrillering är en metod för att skicka en strömstöt genom bröstkorgen vid hjärtstopp.
63
stent
ballongvidgning som lämnar ett nät efter sig
64
bypassoperation
Principen är att ta ett annat kärl och koppla förbi en förträngning. Kärlet kan hämtas från patientens bröstkorg eller ben. Vena saphena magna eller mammaria.
65
aneurysm
pulsåderbråck
66
hjärtinfarkt
stopp i kranskärl
67
hjärtsvikt
Hjärtats pumpförmåga nedsatt - Klaffarna sluter inte tätt el öppnar sig ej ordentligt - Hjärtmuskeln kontraherar inte tillräckligt - Väggarna stela så att fyllnaden inte blir fullständig Symtom: andfåddhet, trötthet, pittingödem
68
klaffel
I hjärtat finns fyra klaffar som fungerar som ventiler och gör att blodet pumpas i rätt riktning. Klaffarna kan bli för trånga eller börja läcka. Man hör blåsljud.
69
Vilka tillstånd som kommer tidigt respektive sent i hjärtkärlsjukdomsprocessen?
Tidigt: - TIA - angina pectoris - erektil dysfunktion Sent: - stroke - hjärtinfakt - hjärtsvikt
70
anemi
blodbrist
71
leukemi
blodcancer
72
lungemboli
propp från benen som vandrat upp till lungan och fastnar
73
djup ventrombos/DVT
det bildas en blodpropp i de djupa venerna, oftast i benen. det blir svullet, rött och varmt. den kan lossna och föras till lungan.
74
claudicatio
arteriell cirkulationsinsufficiens i benen. ischemi i benen ger smärta i vaden när man går så att man måste stanna då och då (kallas fönstertittarsjuka).
75
varicer
åderbråck
76
infarkt
ischemisk nekros, alltså vävnadsdöd pga lokal blodbrist (pga nedsatt cirkulation)
77
Blodgrupper
A B AB 0 A kan ta emot A-blod och 0 blod AB kan ta emot allt blod 0 kan bara ta emot 0 blod Rh+ kan ge blod till: Rh+ Rh- kan ge blod till: Rh+ och Rh- Blod som är av typen 0 Rh- kan i en nödsituation tas emot av alla.

Anatomi och sjukdomslära (16 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions