Näthinnans sjukdomar Flashcards
Skillnad på stavar och tappar?
- Stavar kan inte urskilja färg, mörkerseende
- Tapparna är mest färgkänsliga och används när ljuset är bra. Stavarna ligger i näthinnans yttre kanter, medan tapparna finns i gula fläcken.
ROP – Retinopathy of the Prematurity
Förklara ovan. Åtgärd?
- Under fosterlivet råder relativ hypoxi – blodkärlen drivs då att växa
- För tidigt född som ges för mkt syrgas riskerar hyperoxon orsaka stopp i angiogenes
- När syrgas tas bort blir näthinnan otillräckligt vaskulariserad och blir ischemisk igen
- Angiogenes triggas igen vilket ger patologiska kärl i kärländarna (ROP)
o De nybildade kärlen i kanten börjar dra i näthinnan
o Leder till slut till total näthinneavlossning = blindhet - Åtgärd
o Alla barn födda före 30 gestationsveckor och/eller < 1500 g screenas
o Screening börjar tidigast efter en månad
o Kan laserbehandlas
Fyll i
- Malign tumör hos små barn
- Vanligast <4 år, 8-10 fall/år
- Symtom (röda flaggor)
o Vit pupill
o Nytillkommen skelning
o Mer sällan värk och rodnad - Bildas när bägge alleler av tumörsuppressorgenen RB1 slås ut
o Sporadisk (two hits)
o Ärftig på en allelen varpå den andra slås ut (Knudsens second hit!)
o 60 % unilaterala, 40 % bilaterala - Behandling
o Cytostatika, stråling, enukleation
o Överlevnad > 5 år är kring 95 %Vad beskrivs?
Retinoblastom
Ärftliga näthinnessjukdomar
- Ju allvarligare desto tidigare diagnos
- Drabbar olika delar av näthinnan och ger därför olika symtom
- Nästan alltid bilaterala, symmetriska bilder
Ibland del av ett?
Syndrom
2 optikerremisser - 2 någorlunda vanliga ärftliga näthinnesjukdomar
- Remiss 1
o 0,4 börjar bli problem, får inte köra bil (0,5 krävs för bil)
o Långsamt progredierande sjukdom
o Best’s sjukdom (vanlig ovanlig sjukdom) - Remiss 2
o Retinitis pigmentosa
o 30 år visus 1,0h/v
o Alltid sett lite dåligt i mörker
o Nu påtagligt försämrat synfält - Röd tillhör blå, gul till grön
Behandling?
o Ingen behandling för flertalet av dessa sjukdomar men bra göra genetisk konsultation/utredning –> behandling med genterapi i framtiden
o Syncentralskontakt vid behov
- Fungerar ungefär som UL men med ljus = ultraljus
o Ljus med längre våglängd än synligt ljus skickas in i ögat, reflekteras och detekteras - På varje ögonklinik finns denna
o Alla näthinnesjukdomar bör avbildas med denna
Vad beskrivs?
OCT (Optical Coherence Tomography)
Fyll i
- Fovea (gropen med tappar tätt på packade)
- Epidemiologi
o Vanligast hos män
o 20-50 år vanligaste ålder för debut, efter 50 mer kroniska besvär - Symtom
o Fläck i synfältet
o Halvakut – inom ca en vecka
o Synskärpan kan vara nedsatt - Tjock choroidea orsakar mekanisk påfrestning på pigmentepitel
o Användning av kortison ger ökad risk för detta
Vad beskrivs? Hur ses detta på OCT?
Prognos/behandling?
Serosa (central serös chorioretinopati)
o Ofta går förändringarna tillbaks sponant
o >3 månader utan spontan resolution brukar man behandla med fotodynamisk terapi eller laser
Synskärpa
- Mäts monokulärt h/v
- Enligt Snellen
o 1,0 full synskärpa
o 0,3 remiss till syncentral - Närseende
o Patient får läsa text i olika storlek
o Mäts i punkter 24, 18, 14 punkter - Trafik
o Yrkestrafik 0,8 binok och minst 0,1 sämsta ögat
Vad gäller för körkort till vanlig personbil? Vilka anmäler vi till?
o 0,4 höger + 0,3 vänster men 0,5 binokulärt ok, får ej heller snabbt ha förändrats
o Även specifika synfältskra
o Anmälningsplikt till Transportstyrelsen – trumfar sekretess! Eller överenskommelse med patienten som följer (funkar inte vid demens), patienten ska typ ha sålt bilen
- Patofysiologi
o Påverkade kapillärer ger läckage och ischemi - Orsak
o Drabbar ögat efter många år av diabetes
o Dålig sockerkontroll och snabb sänkning ökar risken
o Graviditet ökar risken för snabb försämring
Vad beskrivs?
Diabetesretinopati
Tre saker dåliga saker kan hända näthinnan vid diabetesretinopati, vilka är detta (ta hjälp av bilderna)? Behandling?
o 1. Proliferativ diabetesretinopati (PDR) (Orsak och behandling längre ner)
o 2. Diabetesmakulaödem (mikroaneurysm och läckande kapillärer ger ansamling av vätska i näthinnan. Vid ödem i fovea blir synskärpa sämre. Behandling: upprepade anti-VEGF eller kortison intravitrealt
o 3. Ischemisk makulopati (kapillärer i fovea försvinner. Fotoreceptorer i fovea dör. Synskärpan blir permanent sämre. Ingen riktig behandling mer än bättre metabol och allmän cirkulatorisk kontroll)
Naturalförlopp vid proliferativ diabetesretinopati
Beskriv detta
- Ischemi ökar nivån av vascular endothelial growth factor (VEGF)
- Nybildade blodkärl (proliferationer) i näthinna och iris
- Symtom (först när proliferationen blöder eller drar i näthinnan)
o Symtom ofta inga, visus kan vara 1,0
o Glaskroppsblödning symtom: hastigt påkomna myodesopsier (flugor i synen), hastig synnedsättning
o Traktionsamotio: synskärpan är god tills makula avlossnar. Ibland synfältsbortfall och fotopsier (blixtfenomen). Detta har hög risk att helt förloras
o Vid mkt uttalad ischemi kan kärl bildas på iris = irisrubeos. Kan växa in i kammarvinkeln, trabekelverket och det kan bli blockering med högt tryck = neovaskulärt glaukom
Hur kan en patient och sjukvården arbeta förebyggande mot diabetesretinopati?
o God metabol kontroll
o Bra blodtryck etc
o Diabetesfotoscreening eftersom diabetesretinopatin kommer gradvis (upptäcka proliferationer i tid)
Hur indelar vi diabetesretinopatier?
Hur ofta kontrollerar vi?
o Mild, måttlig, allvarlig, proliferativ
o Beroende på retinopatigrad bestäms kontrollintervall
Fyll i
Behandling av proliferativ diabetesnefropati (PDR) och/eller irisrubeos?
o Anti-VEGF: Quick fix mot proliferationer, effekt redan dagen efter men varar bara nån månad/månader. Upprepade injektioner ca 2-3:e månad behövs för att hålla proliferationer borta
o Laser: små lasereffekter tas upp av pigmentepitelet och koagulerar näthinnan vilket ger minskat syrebehov (mindre VEGF-drive). Laser fäster näthinnan mot underlaget, bra om det blir traktion. Ger lite påverkan på synfält och mörkerseende. Effekten håller hela livet
o Vitrektomi – sista utvägen (oskuret är bäst). Vitreus sugs ut med dammsugare. Vid behov kan man dra bort membran på näthinnan och ge laser peroperativt. Efter vitrektomin brukar man ofta lägga in gas i vitreus i syfte att tamponera näthinnan mot underlaget. Vitreusvolym ersätts succesivt av kammarvätska. Resultatet blir att proliferativa kärl inte får någonting (glaskropp) att växa in i = mindre möjlighet till traktion. Vitrektomi görs även vid näthinneavlossning, hål i makula, traktion mot makula av andra skäl än diabetesnefropati.
- Förekommer från småbarnåren och hela livet
o Alla ögats delar kan drabbas
o Mycket heterogen grupp
o Ju längre bak i ögat desto värre - Orsak
o Ofta del av systemsjukdom (inflammatorisk)
o Idiopatisk vanligt
o Ibland infektion (AIDS) - När blodkärl och näthinna + choroidea drabbas kan det bli allvarligt
Vad beskrivs? Behandling?
Uveit
- Behandling
o Tung immunologisk behandling vid autoimmuna uveiter
o Antibiotika/antiviral terapi vid infektiösa uveiter
- Högt blodtryck ger kärlförändringar som syns i näthinnan
o Både kroniskt högt blodtyrck och akut högt blodtryck ger påverkan på näthinnans blodkärl
Kallas för? Två förändringar som kan uppkomma?
Fundus hypertonicus
Malign hypertoni/preeklampsi
- Systemisk malign hypertoni kan ibland debutera med synbesvär
- Symtom
o Skotom
o Synnedsättning
o Huvudvärk
Behandling?
Blodtryckskontroll
Vad har troligen hänt här? Ge exempel på patofysiologi
Trombos
- Aterosklerotiska hårda blodkärl korsar vener och stoppar återflödet i venerna
o Blod och vätska trycks ut i näthinnan
Trombos
- Aterosklerotiska hårda blodkärl korsar vener och stoppar återflödet i venerna
o Blod och vätska trycks ut i näthinnan - Symtom
o Synnedsättning och/eller skotom beroende på var skadan sitter
o Halvakut debut: timmar/dagar - Systemisk behandling
o Kontroll av allmänna cirkulatoriska faktorer, ex BT, hyperlipidemi, DM
Ska man ge trombocythämmare? Lokal behandling?
Trombocythämmare NEJ!
- Lokal behandling
o Anti-VEGF och kortison intravitrealt – mot ödem
Vad händer om fovea blir mindre ödematös gällande patientens symtom?
- Mindre synfältsbortfall
- Bättre synskärpa
- Mindre ont
- Symtom
o Akut debut
o Varierar med ockluderat kärls storlek och lokalisation
Fyll i
Patogenes?
Handläggning?
- Samma patogenes som vid stroke (det ljusa beror på ischemi)
o Cirkulatoriska faktorer
o Ibland emboli från halskärl - Akut utredning som vid stroke
