Missbruk Flashcards

1
Q

Totalkonsumtionsmodellen

A

Totalkonsumtionsmodellen innebär att ju mer alkohol det säljs/konsumeras desto fler högkonsumenter, desto mer berusningsdrickande, desto fler missbrukare och desto mer alkoholrelaterade skador blir det i samhället som helhet. Alltså får vi fler missbrukare om totalkonsumtionen går upp.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Preventionsparadoxen

A

Preventionsparadoxen innebär i kort att det finns en väldigt stor grupp som konsumerar lite eller måttligt med alkohol. Sen finns det en liten grupp som konsumerar stora mängder alkohol. Risken för att individerna från den stora gruppen ska göra någon typ av skada på samhället väldigt liten, vi säger att 7 av 1000 personer från den stora gruppen orsakar någon typ av skada. Sen om vi tar högkonsumtionsgruppen som kanske är totalt 10 pers, risken för skador på samhället från denna grupp är väldigt stor så det kanske blir 7 av dessa tio som blir ett problem. Vart ska man då sätta sina insatser? Båda grupperna gör lika stor skada på samhället.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Fem olika förklaringsmodeller till drogproblem

A

Livsstilsmodellen

Inlärningsmodellen

Drogfokuserade modellen

Biomedicinska modellen

Symtommodellen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Den drogfokuserade modellen

A

att själva drogen är det största orsaken bakom problemet. Alkohol skapar alkoholism och narkotika skapar narkomani, effekt gör en beroende. Menar även att tillgänglighet har stor betydelse och utan tillgänglighet skulle detta inte finnas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Inlärningsmodellen

A

att det är ett inlärt beteende som orsakar drogberoendet. Felaktig inlärning under svåra sociala omständigheter kan leda till att man utvecklar detta beroende. Klassisk betingning har använts för att beskriva återfall, om personen med drogproblem utsätts för något som de tidigare kopplat med substansen kan det resultera i ett begär efter drogen, blir suget för stort kan det leda till återfall.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Symtommodellen

A

Man ser drogproblematiken som ett sekundärt problem som orsakas av andra, exempelvis psykiska problem, sociala problem eller problem i uppväxtförhållandena.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Den biomedicinska modellen

A

ser på drogberoende som en kronisk hjärnsjukdom som beror på effekter som förekommer vid missbruk. Nervcellerna i belöningssystemet aktiveras och utsöndrar dopamin vilket påverkar vårt belöningssystem i hjärnan. Drogberoende uppstår när belöningssystemet övertas av droger.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Livsstilsmodellen

A

Drogproblemet uppstår genom upprepade och medvetande val personen gör. Anser att människan har förmågan att reflektera och själv fatta förnuftiga val. Problem är att människan är begränsad, inte tar till sig alla alternativ och förstår inte vad det kan leda till i framtiden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Huvudsakligt innehåll av DSM 5

A

För att det ska räknas som missbruk enligt DSM-V måste minst två kriterier ha kommit i uttryck under loppet av en och samma tolvmånadersperiod.
2-3 = mild
4-5 = moderate
6+ = severe

Några av dessa symtom är:
Oavsiktlig överanvändning
Önskan om minskat/kontrollerat substans-bruk
Mycket tid ägnas åt att försöka få tag på alkohol, nyttja alkohol eller hämta sig från alkoholbrukets effekter
Abstinens

mm… Man kan kort säga att symptomerna innebär att alkoholen tar över stora delar av ens liv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Förändringar mellan DSM-IV och DSM 5

A

I den nya DSM-5 har man slagit ihop Abuse (missbruk) och Dependence (beroende) och skapat begreppet Substance Use Disorder (substansbrukssyndrom).

Nytt symtom: Craving, or a strong desire or urge to use alcohol (alkoholsug)

Symptomen att man vid upprepade tillfällen har blivit arresterad för substansrelaterade störande beteenden har tagits bort

Spelmissbruk har även inkluderats i DSM-5

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur hanterade man den svenska alkoholpolitiken när Sverige gick med i EU?

A

Totalkonsumtionsmodellen ifrågasattes när man gick med i EU 1995. Alkoholkonsumtionen ökade mellan 1998-2004. Därmed ifrågasattes modellen.

Dock menar forskare att man inte behöver överge modellen och dess grundantaganden även om andra faktorer också kan spela in, som till exempel vilken typ av alkohol som konsumeras.

När väl Sverige skulle gå med i EU var alkoholfrågan viktig i förhandlingarna om medlemskapet. Vi prioriterade att slå vakt om detaljhandelsmonopolet men anpassade sig till EU genom att göra stora förändringar i Systembolagets tillgänglighet och service. Antalet butiker utökades och utbudet av drycker breddades. Monopolet för vin och sprit gick inte att behålla utan upphörde när EU-medlemskapet trädde i kraft. Det befarades att billig sprit skulle införskaffas från Danmark och Tyskland och utgöra ett hot mot Systembolaget.

Detta har i sin tur gett ökad alkoholkonsumtion. Utbildning av krogpersonal och liknande startade och polisen sattes in att besöka uteställen osv. Så ökad tillgänglighet och förbättrad service är de stora skillnaderna. Och trots detta har totalkonsumtionsmodellen stöd i Sverige

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Audit

A

Är ett formulär som fungerar som instrument med 10 frågor som ska avgöra ifall en person har alkoholproblem eller inte. Den fungerar mer som stöd och underlag än ett säkert kort.Frågor som ställs är tex om kön ålder och “hur ofta”. Genom frågorna får man olika poäng som i sin tur avgör om du ligger i riskzonen för ett beroende eller inte. Tex gäller 6 poäng eller mer för kvinnor ifall de ska räknas som riskkonsumenter och därmed får dessa personer en varning om hur läget ser ut.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

ange ungefär hur stor andel av svenska män och kvinnor som enligt kurslitteraturen var riskkonsumenter av alkohol i de undersökningar som genomfördes med AUDIT-C år 2014 och/eller år 2016.

A

Andelen individer med riskkonsumtion av alkohol i befolkningen i åldern 16–84 år var 17 procent, och bland kvinnor och män var andelen 13 respektive 20 procent

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur har CANs utveckling har sett ut de senaste 20 åren? .

A

Både alkohol och narkotikaanvändningen har gått ner de senaste 20 åren. Pojkar dricker enligt statistiken fortfarande mer än flickor men det har jämnats ut något de senaste åren. Cannabis är fortfarande den vanligaste drogen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

2 förtjänster och 2 begränsningar med denna typ av undersökningar. ( genom riksrepresentativa enkätundersökningar i årskurs 9)

A

2 förtjänster med självrapportering i enkätform

  • Man kan dra slutsatser om fördelningen av ett fenomen i en hel population genom att ta in svar från ett mindre (men statistiskt säkerställt) urval.
  • Man får en inblick om områden där det i officiell statistik inte finns så mycket information. Tex kriminalstatistik som bygger på rapporterad brottslighet och där det ofta finns stora mörkertal.
    ______________
    2 begränsningar med självrapportering i enkätform
  • Kan ofta bara anses representera “normalpopulationen” då denna typ av undersökning inte når vissa utsatta grupper som ex missbrukare och kriminella. Det kan därför vara svårt att undersöka specifika områden av utsatthet tex tungt missbruk med denna typ av undersökning.
  • Felrapportering är ett annat problem. Över- eller underrapportering (underrapportering är vanligast) där individen tex inte vill erkänna vissa saker ens för sig själv. Kan även handla om tolkningsfel där individen har en uppfattning som skiljer sig från den juridiska beskrivningen, tex vad misshandel är
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

nämn två av de insatser för behandling som rekommenderas i riktlinjerna (AUDIT)

A

2 av de insatser som nämns är psykologisk och psykosocial behandling för ungdomar och läkemedelsbehandling vid alkoholberoende.

17
Q

SBU huvudresultat 2015 (svensk)

A

Rapporten sammanfattar vad kvalificerad forskning har att säga om effekter av ett antal universella och selekterade insatser på lokal och nationell nivå. ÄVen metodernas överförbarhet till svenska förhållanden och deras etiska implikationer diskuterades. Det som kom fram av denna rapport var en nästintill dyster bild då många program har små eller inga, detta också på grund av att många program är otillräckligt utforskade och därmed är effekten osäker.

Rapporten lägger till en viktigt riskfaktor - att vara av manligt kön. Män missbrukar rusmedel och gör sig skyldiga till kriminalitet i betydligt större utsträckning än kvinnor. Den bästa preventionen är sammanfattningsvis att växa upp i en harmonisk familj, område, vänner, skol, och har social miljö.

18
Q

UNODC huvudresultat 2015 (internationell)

A

I rapporten är det primära syftet med drogprevention att hjälpa människor, särskilt men inte enbart för barn och ungdomar. Få dessa att låta bli att använda droger eller att skjuta upp droganvändningen så länge som möjligt. För de som redan har börjat använda droger är målet att undvika att bli beroende.

Det som gör ökad risk att ungdomar börjar med droger är:
Biologiska processer
Personlighetsegenskaper
Psykiska problem
Brister i föräldrastödet i form av vanvård och/eller barnmisshandel
Dålig anpassning i skolan och lokalsamhället
Asociala normer i kamratgruppen
Uppväxt i fattiga och marginaliserade stadsdelar
__________________________
Skyddsfaktorer är i princip motsatsen:
Psykologiskt och emotionellt välbefinnande
Personlig och social kompetens
Stark anknytning till engagerade föräldrar
Tillhörighet till skolor och stadsdelar som är resursstarka och välfungerande

19
Q

Socialstyrelsen nationella riktlinjer 2007 (behandling)

A
  • lämplig utbildning (kompetenskriteriet)
  • verksamhet anpassad för att driva behandling (terapeutisk kontext)
  • vetenskapliga metoder (evidenskriterier)
    mål att komma ifrån missbruket (intentionskriteriet)