Funktionshinder Flashcards
Redogör för centrala resonemang gällande relationen funktionsförmåga och Kön
Kön: Kvinnor och män med funktionsnedsättning kan ha svårt att få tillträde till traditionella könsroller. Funktionshindrade män kan exempelvis ta till sig olika strategier för att uppfattas som “normala” och leva upp till den normativa föreställningen om maskulinitet, exempelvis genom att sporta. Samma med kvinnor och deras femininitet, de ägnar sig åt mode för att de är feminint
Deras sexuelitet och reproduktionsförmåga ifrågasätts och problematiseras ofta. Det bildas myter om att de ska vara asxuella/översexuella och de matas ed budskapet att de inte kan eller bör bli föräldrar. Deras kroppar upplevs även som “avvisande”, alltså att deras kroppar inte lever upp till idealet
Redogör för centrala resonemang gällande relationen funktionsförmåga och Etnicitet
Funktions-maktordningen möter den etniska maktordningen och marginaliseringsprocesser korsar varandra samt ger upphov till mer specifika marginaliseringsprocesser. Detta kan resultera i en kulturalisering av funktionsnedsättningen, vilket innebär att företeelser och situationer som är knutna till funktionshindret beskrivs i huvudsak genom förklaringar som relateras till människans kultur.
Faran ligger i att fokuset kan hamna primärt på etnicitet eller på funktion, att förbise det ea för att bara se det andra.
Redogör för centrala resonemang gällande relationen funktionsförmåga och Klass
Att ha en låg socioekonomisk ställning tillsammans med funktionsnedsättning kan leda till brist på näringsrik mat, dåliga sanitära förhållanden, dålig tillgång till nödvändig sjukvård/rehab.
Många funktionsnedsatta har generellt en låg utbildningsnivå och inkomst vilket resulterar i en socioekonomisk låg status.
Den funktionshindrade omvandlas till en underordnad klassposition i termer av både socioekonomisk status och beroende av välfärdssystemet.
Beskriv centrala resonemang för hur kategoriseringar av nedsatt funktionsförmåga påverkar och påverkas av sociala kategoriseringar av barndom
Barndom:
Redan som foster ställs frågan om ett barn som vad vet har downs syndrom kommer att kunna leva ett värdigt liv och frågan om abort blir aktuell för många. Ett barn med någon typ av funktionsnedsättning blir korrigerad till att bli så nära normal som möjligt. Barnen övervakas, kontrolleras och korrigeras mer än andra barn och får en mer kontrollerad uppväxt. Detta på grund av att barnen uppfattas vara mer beroende och sårbar än andra barn, dessutom en tvivel på barnets utveckling och att barnet förblir barn livet ut.
Beskriv centrala resonemang för hur kategoriseringar av nedsatt funktionsförmåga påverkar och påverkas av sociala kategoriseringar av ungdom
Ungdom:
Att leva ett “normalt” ungdomsliv blir svårt då dessa individer inte får samma chans att leva ut sina ungdomsår då många lever med ständig assistans och segregeras då från resten av ungdomarna. Ungdomar brukar bryta sig ut från familjen för att kunna hitta sig själv och utforska sin sexualitet vilket kan vara svårt då en del är beroende av konstant assistans.
Beskriv centrala resonemang för hur kategoriseringar av nedsatt funktionsförmåga påverkar och påverkas av sociala kategoriseringar av vuxendom
Vuxendom:
Även i detta stadie av livet är många beroende av assistans för att klara vardagen. Att som vuxen vara beroende av andra vuxna kan ses som nedvärderande, tragiskt och stigmatiserande. Individerna ses inte som vanliga vuxna och har därför svårt att få ta del av vuxenlivets arenor som att skaffa jobb, familj. Eftersom det blir svårt att skaffa jobb blir de ofta förtidspensionerade.
Beskriv centrala resonemang för hur kategoriseringar av nedsatt funktionsförmåga påverkar och påverkas av sociala kategoriseringar av ålderdom
Ålderdom:
I detta stadie av livet blir det allt mer vanligt att uppleva funktionsnedsättningar då kroppen ofta inte orkar med längre. Både äldre och funktionsnedsatta är underordnade de vuxna då de är beroende av hjälp. Likaväl nu ses inte dessa som riktiga vuxna då de är i behov av hjälp från andra vuxna. Hos äldre ses funktionshinder som en tragedi och döden som befriare.
Skillnader och likheter mellan begreppen
Funktionsnedsättning
Funktionshinder
Handikapp
Funktionsnedsättning: ”nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga” • Sjukdom • Skada • Syndrom
• Ingen egentlig skada/sjukdom/syndrom men nedsatt funktionsförmåga (t.ex. intellektuell)
Funktionshinder:
”begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen”, svårigheter som uppkommer i mötet med miljön
personer möter/upplever funktionshinder
Funktionshinder är en begränsning, svårigheter som kommer i möte med miljön. En miljö som stärker funktionshindret. Man kan inte säga människor med funktionshinder utan det är funktionsnedsatta som upplever funktionshinder. Yrsel och trapp exempel. Det är bara ett hinder när hon inte får ta i trappräcket.
Handikapp:
Ett tidigare begrepp, hade båda ovanstående betydelser, användning avråds av socialstyrelsen
De tre perspektiven på funktionshinder
Medicinska/individuella modellen
Sociala modellen
Miljörelativa modellen
Medicinska/individuella modellen
Funktionshindret är sjukdomen/skadan, individens oförmåga att uppnå vissa kriterier. Funktionshinder uppstår i skadan/sjukdomen hos individen, är man rullstolsburen så är det ett hinder. Om den rullstolsburna är det på grund av en skada så vill man så fort som möjligt börja med fysisk terapi för att återfå funktionen i benen. Man vill fixa skadan och göra personen så “normal” som det går.
Sociala modellen
Funktionshindret är ett resultat av samhälleliga barriärer och sitter inte i den rullstolsburnas skada/sjukdom. Så länge det finns ramper och hissar överallt så finns det inte ett hinder med att ta sig fram och vara rullstolsbunden. Lösningen i denna modell är samhällsförändringar, ta bort barriärerna. Exempelvis kan man se till att alla byggnader är rullstolsanpassade med hissar eller ramper. Utan barriärerna finns inget funktionshinder.
Miljörelativa modellen
Funktionshindret sitter både i miljön och hos individen. Att vara rullstolsburen innebär inte alltid ett hinder i alla miljöer, hemma där allting är anpassat finns det inga hinder, men personens förmåga att gå kommer alltid att vara borta. Funktionshinder är relativt. Hindret uppstår i samspelet mellan individuella egenskaper, miljöns utformning och de krav som ställs i situationen. Lösningar är att både förändra miljön och att förändra individen.
Skillnader och likheter mellan perspektiven
Medicinska ser inte på miljön utan tittar på individen och den kausala relationen mellan sjukdomen/skadan och funktionshindret.
Den sociala tittar tvärt om och säger att funktionshindret inte sitter hos individen utan den sitter i miljön och hur samhället är uppbyggt, hindret uppstår när samhället inte anpassar sig med exempelvis avsaknaden av hörslingor i skolor, kontor osv, där samhället förtrycker hörselnedsatta.
Den Miljörelativa talar om både miljö och individ, denna modell anser dock inte att personer är förtryckta av samhället eller att det finns en kausal relation mellan sjukdom/skada och funktionshinder utan funktionshinder beror på tre faktorer. Individuella egenskaper, miljöns utformning och de krav som ställs i situationen. Det dessa har gemensamt med varandra är att miljörelativa säger att lösningen sitter i att förändra miljön, precis som den sociala, och att förändra “fixa” individen, som den medicinska.
Barndom och funktionsnedsättning
Barndom: Redan som foster ställs frågan om ett barn som vad vet har downs syndrom kommer att kunna leva ett värdigt liv och frågan om abort blir aktuell för många. Ett barn med någon typ av funktionsnedsättning blir korrigerad till att bli så nära normal som möjligt. Barnen övervakas, kontrolleras och korrigeras mer än andra barn och får en mer kontrollerad uppväxt. Detta på grund av att barnen uppfattas vara mer beroende och sårbar än andra barn, dessutom en tvivel på barnets utveckling och att barnet förblir barn livet ut.
Ungdom och funktionsnedsättning
Ungdom: Att leva ett “normalt” ungdomsliv blir svårt då dessa individer inte får samma chans att leva ut sina ungdomsår då många lever med ständig assistans och segregeras då från resten av ungdomarna. Ungdomar brukar bryta sig ut från familjen för att kunna hitta sig själv och utforska sin sexualitet vilket kan vara svårt då en del är beroende av konstant assistans.
Vuxendom och funktionsnedsättning
Vuxendom: Även i detta stadie av livet är många beroende av assistans för att klara vardagen. Att som vuxen vara beroende av andra vuxna kan ses som nedvärderande, tragiskt och stigmatiserande. Individerna ses inte som vanliga vuxna och har därför svårt att få ta del av vuxenlivets arenor som att skaffa jobb, familj. Eftersom det blir svårt att skaffa jobb blir de ofta förtidspensionerade.
Ålderdom och funktionsnedsättning
Ålderdom: I detta stadie av livet blir det allt mer vanligt att uppleva funktionsnedsättningar då kroppen ofta inte orkar med längre. Både äldre och funktionsnedsatta är underordnade de vuxna då de är beroende av hjälp. Likaväl nu ses inte dessa som riktiga vuxna då de är i behov av hjälp från andra vuxna. Hos äldre ses funktionshinder som en tragedi och döden som befriare.
Diskurs normalitet/avvikelse
Funktionsnedsättningen är avvikelsen från det normala sättet att fungera, institutionellt, organisatoriskt och individuellt för att förhindra funktionsnedsättning, sker innan individen blir till, vaccination av röda hund (gravid), cykelhjälm (hjärnskada under utvecklingen, utvecklingsstörning),
insatser för att åtgärda, skapa så normala omständigheter som möjligt, rehabilitera.
__________________________
Om välfärdssystemet har synsättet: Får insatser som gör vardagen så normal som möjligt - alltså en individuell insats.
Om klienten har synsättet: Man måste påvisa sin avvikelse för att komma åt resurserna för att klara det vardagliga livet.
Diskurs Jämlikhet/ojämlikhet
klientrollen i välfärdssamhället, blir någon i relation till samhället, alla välfärdssamhällen har en ideologi om hur ekonomin ska fördelas osv, diskursen undersöker och belyser jämlikhet och ojämlikhet men vill ingenting, men vi förstår med hjälp av den här, studier, överordning och underordning, handlar mycket om materiella ting och resurser, hur fördelas resurser i ett samhälle när det gäller människor med funktionsnedsättning
___________________________
Om välfärdssystemet har synsättet: Insatser blir snarare i form av resurser och sen samhälleliga insatser snarare än individuella.
Om klienten har synsättet: Klienten blir i underläge i mötet med den professionella och får ta de insatser denna bestämmer.
Diskurs Vi/dom
Identitet, subkulturell förståelse
Hyllning av annorlundaskapet, disability pride
- Neuroatypisk och neurotypisk
- Rätten till egetspråk som teckenspråk
”Omfamna” (embrace) stigma
- Pridefestivalen, ta ett stigma till något högt värderat.
________________________
Om välfärdssystemet har synsättet: Insatserna blir snarare terapi och samhälleliga insatser.
Om klienten har synsättet: Vill inte ta emot insatserna då de känns som hot mot den egna gemenskapen och identiteten.
“Komma ut”
Att komma ut kopplas oftast till att man som person kommer ut och säger att man inte är heterosexuell utan har en annan sexualitet. I boken diskuteras det hur det antingen kan vara lättare eller svårare för personer med funktionsnedsättning.
Å ena sidan så ser ofta människor med funktionsnedsättning som asexuella vilket gör att när personen kommer ut blir det en helt annan grej än när en icke funktionsnedsatt person kommer ut. Detta då omgivningen ofta kopplar just funktionsnedsättningen till homosexualiteten som en orsak.
Å andra sidan så är det många funktionsnedsatta som känner av sig att de redan har räknats bort från de heterosexuella då många kopplar funktion till just den sexualiteten. Därmed upplever dessa människor att de har enklare för att komma ut då omgivningen redan förväntar sig det.
___________
Bekymmer på detta plan är dock informationen om homosexualitet och funktionsnedsättning och möjligheten för dessa människor som ingår på båda plan att hitta andra som känner likadant och uttrycka sig fritt och skapa sin hbtq-identitet.
“Komma in”
Att komma in handlar om att bli delaktig i de olika rörelser som finns som tex då i detta fall - funktionshinderrörelsen och hbtq-rörelsen. Dock blir detta extra svårt för hbtq-personer med funktionsnedsättning. Till exempel är mötesplatser för homosexuella inte alltid möjliga att nå om man är rullstolsbunden osv. De kan även bli uteslutna då problematiska variationer i försök undvikas och då krav på den homosexuella mannens kropp är höga.
