Missbruk Flashcards
Missbruk som samhällsfenomen
Orsaker: kultur, religion, socialpolitik, lagar, pris, tillgänglighet osv.
Konsekvenser: BNP, brottslighet, arbetslös osv.
Åtgärder: Åldersgränser, pris, tillgänglighet, upplysning, lagstiftning, polisinsatser, socialpolitiska insatser osv.
Missbruk som individfenomen
Orsaker: Genetik, socialisation, personlighet, livssituation
Konsekvenser: Sjukdom, olyckor, tidig död, brottslighet, psykisk ohälsa, andras lidande osv.
Åtgärder: Normpåverkan, medicinskt/psykologiskt stöd och hjälp (primär, sekundär och tertiär prevention)
DSM IV
Man skiljer på “missbruk” och “beroende”.
Missbruk:
Ett substansbruk som leder till en funktionsnedsättning som tar sig uttryck på något av följande sätt under en och samma tolvmånadersperiod:
-Misslyckas med vardagsskyldigheter (arbetet, i skolan eller i hemmet)
-Betydande risker för fysisk skada (t.ex. substanspåverkan i samband med bilkörning, arbete med maskiner).
-Upprepade substansrelaterade problem med rättvisan (t.ex. att vid upprepade tillfällen bli arresterad för substansrelaterat störande beteende).
-Fortsatt substansbruk trots ständiga/återkommande sociala/mellanmänskliga problem
Beroende:
Ett substansbruk som leder till en funktionsnedsättning som tar sig uttryck på minst tre av följande kriterier under en och samma tolvmånadersperiod:
-Tolerans: Ökad mängd, minskad effekt
-Abstinens: Intag för att minska abstinenssyndrom
-“Oavsiktlig” överanvändning: Större och/eller oftare intag än tänkt
-Önskan om minskat/kontrollerat substans-bruk.
-Mycket tid ägnas åt tillgång/återhämtning av/från substansbruket
-Minskade/övergivna viktiga sociala aktiviteter på grund av substansbruket.
-Likgiltighet gentemot fysiska/psykiska skador
DSM 5
Begreppen “missbruk” och “beroende”. Ett symtom har tagits bort och ett har lagts till.
- “Oavsiktlig” överanvändning: Större och/eller oftare intag än tänkt
- Önskan om minskat/kontrollerat substans-bruk.
- Mycket tid ägnas åt att försöka få tag på alkohol, nyttja alkohol eller hämta sig från alkoholbrukets effekter
- Craving, or a strong desire or urge to use alcohol (”alkoholsug”??) NYTT SYMTOM!
- Upprepat alkoholbruk som leder till att individen misslyckas med att fullgöra sina skyldigheter på arbetet, i skolan eller i hemmet
- Fortsatt alkoholbruk trots ständiga eller återkommande problem av social eller mellanmänsklig natur orsakade eller förstärkta av alkohol-effekterna
- Viktiga sociala aktiviteter, yrkes- eller fritidsaktiviteter överges eller minskas på grund av alkoholbruket
- Upprepat alkoholbruk i situationer där det medför betydande risker för fysisk skada
- Bruket av alkohol fortgår trots vetskap om fysiska eller psykiska besvär som sannolikt orsakats eller förvärrats av alkoholen
- Tolerans, definierat som endera av följande: a. ett behov av påtagligt ökad mängd av alkohol för att uppnå rus eller annan önskad effekt, b. påtagligt minskad effekt vid fortgående bruk av samma mängd alkohol
- Abstinens, vilket visar sig i något av följande: a. abstinenssymtom som är karaktäristiska för alkohol, b. alkohol (eller liknande substans) intas i syfte att lindra eller undvika abstinenssymtom
AUDIT
Ett “frågeformulär” där man fyller i hur många enheter alkohol man konsumerar. Resultatet visar vilket typ av bruk du har till substansen; missbruk, riskbruk, beroende osv.
ICD 10 (WHO)
Ett sätt mäta symtom som läkare använder för att konstatera skadligt bruk eller beroende. Beroende enligt ICD 10 är:
- Stark längtan efter drogen
- Svårigheter att kontrollera intaget
- Fortsatt användning trots skadliga effekter
- Prioritering av substansanvändning högre än andra aktiviteter och förpliktelser
- Ökad tolerans och ibland fysiska abstinenssymtom
Utvecklingen alkohol hos unga
Totala konsumtionen har sjunkit. Åldern vid alkoholdebuten har höjts jämfört med 1990.
Utvecklingen totala konsumtionen
Konsumtionen för kvinnor ökar lite medan den sjunker lite för män. Totala konsumtionen är stabil. Antalet högkonsumenter är stabil.
Utvecklingen narkotika hos unga
Utvecklingen sjönk fram till 1990 och ökade sedan med ca 6%. Cannabis, marijuana och hasch är vanligast.
Drogfokuserade modellen
Själva drogen är orsaken bakom problemet. Alkohol skapar alkoholism och narkotika skapar narkomani, effekten gör en beroende. Tillgängligheten har också stor betydelse.
Inlärningsmodellen
Ett inlärt beteende som orsakar drogberoendet. Felaktig inlärning och svåra sociala omständigheter kan leda till att man utvecklar ett beroende. Om en person med drogproblem utsätts för något som de tidigare förknippat med substansen kan det resultera in ett begär efter drogen, blir suger för stort kan det leda till återfall.
Symtommodellen
Man ser drogproblematiken som ett sekundärt problem som orsakas av andra, exempelvis psykiska problem, sociala problem eller problem i uppväxten.
Biomedicinska modellen
Ser på drogberoende som en kronisk hjärnsjukdom som beror på effekter som förekommer vid missbruk. Nervcellerna i belöningssystemet aktiveras och utsöndrar dopamin vilket påverkar vårt belöningssystem i hjärnan. Beroende uppstår när belöningssystemet övertas av drogerna.
Livsstilsmodellen
Drogproblemet uppstår genom upprepade och medvetna val personen gör. Anser att människan har förmåga att reflektera och själv fatta bra beslut. Problemet är att människan är begränsad, inte tar till sig alla alternativ och inte förstår vad det kan leda till i framtiden.
Primär prevention
Generella insatser som gäller för “alla”.
- tillgänglighet
- pris
- upplysning
- lagstiftning
