Kriminologi

Question 1

Kriminalstatistik

Answer 1

Polisanmälda brott, misstänkta gärningsmän, uppklarade brott osv. Begränsningar: mörkertal, anmälningsbenägenhet, resurser mm.

Question 2

Självrapporterade uppgifter

Answer 2

Enkäter/intervjuer om utsatthet. Begränsningar: Bortfall, felrapportering.

Question 3

Utvecklingen-anmälda brott

Answer 3

Ökar generellt. Personbrott ökar medan brott mot egendom (de två vanligaste brotten) har minskat sedan millennieskiftet.

Question 4

Utvecklingen-självrapporterade brott

Answer 4

Antalet står still. Personbrott står still och brott mot egendom minskar sakta.

Question 5

Utveckligen- mord

Answer 5

Antalet anmälda mord ökar men vissa skrivs senare om till självmord. Utvecklingen av mord och dråp står still.

Question 6

Utvecklingen-ungdomsbrottslighet

Answer 6

Ungdomsbrottsligheten står generellt still för båda könen. (Ersatts av andra brott som man inte frågar efter???) Killar överrepresenterade i våldsbrott. Ca 50% av ALLA brott begås av ca 5% av pojkarna.

Question 7

Den klassiska skolan-Cesare Beccaria & Jeremy Bentham

Answer 7

• Alla har en fri vilja, alla är potentiella brottslingar
• Styrs av “pain and pleasure”
• I valsituationer väger individer mellan “kostnader” och “vinster” av valet.
• Straff ska dömas efter brottets karaktär och inte efter brottslingens status. T.ex p-böter lika för alla oavsett socioekonomisk status.
• Öka kostnaderna och minska vinsten inom brottslighet

Question 8

Den positivistiska skolan-Charles Darwin & Cesare Lombroso

Answer 8

• Ingen fri vilja, man föds till brottsling
• Orsaker undersöks med empiriska metoder
• Biologiska förklaringar till brottslighet
• Studerade personlighetsegenskaper och sociala orsaker till brott

Question 9

Chicagoskolan-Park, 1920-talet

Answer 9

• Reaktion mot den deterministiska/individcentrerade teorin
• Fokuserade på betydelsen av den sociala kontexten
• Samhällets struktur formar medborgarna
• Utvecklade en sociologisk syn på brottslighet
• Tillämpade sociologiska forskningsmetoder
• Grund för utvecklingen av mycket kriminologiskt tänkande

Question 10

Stämplingsteorin

Answer 10

“Vilka begår brott?” Alla begår brott men bara de som åker dit blir stämplade som brottslingar. Stämpeln gör att man söker sig till sina gelikar och skapar därmed en kriminell identitet.

Question 11

Social-bandteorin

Answer 11

“Varför begår inte alla brott?” Man socialiseras och skapar sociala band, vilket innebär att om man ”förlorar” mer på att begå brott än på att vara laglydig. Detta sker genom anknytning, åtaganden, delaktighet, övertygelse.

Question 12

Rutinaktivitetsteorin

Answer 12

“Varför begås brott?” Tre faktorer spelar in; motiverad gärningsman, lämpligt objekt och bristande kontroll. Tar man bort en av dessa faktorer begås inget brott. Brottsligheten är förknippad med människors vardagliga rutiner.

Question 13

Strainteorin

Answer 13

Grunden till brott är glappet mellan “medelklassmått” (vovve, volvo, villa) och möjligheten till att uppnå dessa. Om man inte uppnår det infinner sig strain. De fem anpassningsstrategierna: Konformitet, innovation, ritualism, tillbakadragenhet och rebelliskhet.

Question 14

Desorganisationsteorin

Answer 14

Menar att brottsligheten sker i olika bostadsområden och att brottsligheten kvarstår även vid ”omflyttning” – det är alltså inte individfaktorer utan områdesfaktorer som styr, ex: främlingskap, normer, nedskräpning, klotter, dåligt fungerande social ”infrastruktur”, etc.

Question 15

“Kroniker”-gruppen

Answer 15

Pojkar som hamnar i brottslighets tidigt- psykosociala problem före brottsdebuten. 5% av brottslingarna begår 50% av brotten.

Question 16

Uppförandestörningar

Answer 16

Aggressiv, fientlig, utagerande, bråkig, förstör, olydig, destruktiv.

Question 17

Uppmärksamhetsstöringar

Answer 17

Rastlös, koncentration, sitta still, impulsiv, avbryter, självkontroll.

Question 18

Kognitiva störningar

Answer 18

Språk/tal, inlärning, begåvning, ta till sig och agera adekvat.

Question 19

Emotionella störningar

Answer 19

Trygghet, tillit, empati, anknytning, relationer.

Question 20

Risk- och skyddsfaktorer:

-individnivå

Answer 20

\+Social kompetens
\+Känsla av sammanhang
\+Problemlösningsförmåga
-Aggressiv med låg impulskontroll
-Låg inlärningsförmåga
-Tidig drogdebut
-Utanförskap
-Låga förväntningar på framtiden

Question 21

Risk- och skyddsfaktorer:

-familjenivå

Answer 21

\+Tydliga kärleksfulla regler
\+Delaktiga föräldrar med insyn
\+Höga/realistiska förväntningar
-Unga/lågutbildade föräldrar
-Allvarliga konflikter
-Missbrukande föräldrar
-Svag sammanhållning
-Oklara regler

Question 22

Risk- och skyddsfaktorer:

-kamratnivå

Answer 22

+Delta i organiserade fritidsaktiviteter
+“Välanpassade” vänner
-Vänner som accepterar/uppmuntrar till missbruk
-Vänner som skokar/begår brott

Question 23

Risk- och skyddsfaktorer:

-skolnivå

Answer 23

\+Lärare med höga förväntningar
\+Bra skolklimat
\+Dialog skola-vårdnadshavare
\+Tydligt utformad policy
\+Social och emotionell kompetens
-Bristande framgång
-Bristande trivsel/regler
-Låga ambitioner

Question 24

Risk- och skyddsfaktorer:

-samhällsnivå

Answer 24

+Områden som kännetecknas av social kontroll, engagerade vuxna, hög organisation, låg kriminalitet och allmän “trivsel”.
-Område kännetecknas av fattigdom, arbetslöshet, fyfiskr förfall, hög kriminalitet

Question 25

Risk- och skyddsfaktorer:

-samhälle/lagar/regler

Answer 25

\+Restriktiv lagstiftning
\+Hög acceptans/stor respekt för lag och ordning
\+Liten tillgång till droger
\+Hög upptäcktsrisk
-Låg acceptans för lag och ordning
-Drogliberala normer
-God tillgång till droger

Question 26

Situationell nivå

Answer 26

Mål att minska antalet brottstillfällen.

Question 27

Social nivå

Answer 27

Mål att minska antalet brottslingar.

Question 28

Primär prevention

Answer 28

Generella insatser som riktas till “alla”.
Social: lagstiftning, upplysning, föräldrautbildning, skolans verksamhet mm.
Situationell: Lås, larm, kameror, leg. kontroll, bevakning, social kontroll mm.

Question 29

Sekundär prevention

Answer 29

Insatser som är riktade till särskilda högriskgrupper.
Social: Screening, norm-/beteendepåverkan i ungdomen.
Siuationell: Leg. kontroll, poliser vid “hotspots”, snabba reaktioner vid brott.

Question 30

Tertiär prevention

Answer 30

Insatser till redan “utsatta”.
Social: Sociala insatser, behandling, straff
Situationell: Alkolås på alkoholisters bilar, poliser vid hotspots

Question 31

Vanligaste utgångspunkten

Answer 31

Rutinaktivitetsteorin