Makro - stängd ekonomi på mellanlång sikt

Question 1

Varför är det dåligt med hög inflation?

Answer 1

Hög inflation är en variabel och oförutsägbar inflation. Medför villkorlig omfördelning mellan sparare och låntagare. Hämmar investeringarna. I värsta fall kan betalningssystemet bryta samman.

Question 2

Vad är sammanhanget mellan arbetslöshet och inflation?

Answer 2

Låg arbetslöshet ger uppåtgående press på löner och priser vilket ger oss inflation.
Vi gillar inte för hög arbetslöshet, men heller inte för låg arbetslöshet.

Question 3

Hur beräknas sysselsättningsgrad (participation rate)?

Answer 3

Sysselsättningsgrad = Arbetsstyrka (L) / Befolkning i åldern för arbetssysselsättning

Question 4

Hur beräknas arbetslöshetsgraden?

Answer 4

Arbetslöshetsgraden (u) = antal arbetslösa (U) / arbetsstyrkan (L)
dvs. u = U / L

Question 5

Vad händer aktivt i arbetsmarknaden hela tiden?

Answer 5

Många som inte är i arbetsstyrkan får ett arbete.
Många som har ett arbete lämnar arbetsstyrkan.
Många arbetslösa lämnar arbetsstyrka.

Question 6

Hur bestäms lönen?

Answer 6

Löner fastsätts bl.a. genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter (arbetsgivare och fackföreningar).
Collective bargaining/Trepartsförhandlingar (var den tredje part är finansministeriet) för till överenskommelser.
Alternativt vid direkta förhandlingar mellan verksamheter och individuella medarbetare.

Question 7

Vad mens med reservationslön?

Answer 7

Reservationslön = Den lön var arbetare är indifferent mellan att ha ett arbete och att vara arbetslös.
Arbetare får typiskt löner som överstiger deras reservationslön.

Question 8

Hur hänger lönenivån samman med arbetslöshetsgraden? Vad har det med förhandlingsposition att göra?

Answer 8

Lägre arbetslöshet ger högre löner.
Högre arbetslöshet ger lägre löner.
Arbetarens förhandlingsposition beror på hur svårt (omkostnadsfullt) det är för verksamheten att hitta en annan medarbetare, och hur svårt det är för arbetaren att hitta ett annat jobb.
Dvs. låg arbetslöshet ger arbetaren bättre förhandlingsposition.
Stark förhandlingsposition (låg arbetslöshet) => Högre lönekrav
Svag förhandlingsposition (hög arbetslöshet) => Lägre lönekrav

Question 9

Förklara efficiency wages.

Answer 9

Oberoende av arbetarnas förhandlingsposition vill verksamheterna betala löner som överstiger medarbetarnas reservationslön för att öka produktionen.
Högre lön => Ökad motivation och arbetsinstats
Högre lön => Förre uppsägningar => Färre omkostnader förbundna med ansökningskostnader, upplärning osv.
Dvs. Låg arbetslöshet => Verksamheter ökar lönerna för att hålla på medarbetarna.

Question 10

Vilka krav ingår i modellen för arbetsmarknaden? (6 saker)

Answer 10

Högre lön ökar utbudet av arbetskraft.
Lönen fastsätts för en längre period åt gången.
Både lönmottagare och arbetsgivare fokuserar på reallönen.
Lönmottagarens utbud av arbetskraft beror på förväntad reallön.
Ju lägre arbetslöshet, desto högre lönekrav.
Ju sämre arbetslöshetsförsäkring, desto lägre lönekrav.

Question 11

Förklara nominell lön resp. reallön.

Answer 11

W = Nominell lön. Beror på det förväntade prisnivån (Pe) och arbetslöshetsgraden/ledighetsprocenten (u), samt catch-all variabeln (z).
W/P = Reallön. Både arbetare och verksamheter är intresserade i reallönen. Verksamheten: W/P säger något om dess omkostnader (W) i förhållande till priserna på deras varor (P). Arbetare: W/P säger hur ,ånga varor man kan köpa för sin lön.

Arbetarna känner inte till det realiserade prisnivån (P) när löneförhandlingarna finner plats, och därför beror lönekrav på den förväntade prisnivån (Pe). Förväntar vi högre priser kommer vi även att kräva en högre nominell lön, då det vi är intresserade i är reallönen.

Question 12

Vad menas med catch-all variabeln z?

Answer 12

z anger alla andra faktorer som påverkar lönen utöver arbetslösheten.
T.ex. försäkring-/understödsnivån (arbetslöshetsersättning och kontanthjälp), reglering (hur dyrt det är att avskeda folk igen, vad är minstalönen?).

Sammanhangen är positiv z>0.
En stigning i z är saker som gör det mer attraktivt att vara arbetslös i förhållande till sysselsättning. (t.ex. högre arbetslöshetsersättning)

Question 13

Hur fungerar prisfastsättningen?

Answer 13

Verksamheterna fastsätter sina priser på bakgrund av sina omkostnader.
Antagning att verksamheterna fastsätter sina priser som ett pålägg över deras marginalomkostnader. (TC=W*N, MC=W)
P = (1+m)W
P=Pris. m=markup/pålägg. W=Nominell lön.

Question 14

Förklara hur variablerna W och m påverkar priset som verksamheterna sätter.

Answer 14

W är verksamheternas omkostnad då den enda inputfaktorn i produktionsfunktionen är arbetskraft (Y=N). Ju högre nominell lön, destor högre omkostnader för verksamheterna och desto högre pris sätter verksamheten.

Ju större marknadsmakt, desto större påslag (m) och desto högre priser, dvs. högt pris vid monopol. Vid perfekt konkurrens är m=0, dvs. ingen marknadsmakt och därav inget påslag och därav lägre priser. (perfekt konkurrens: P=MC=W)

Question 15

Vad är sammanhanget mellan arbetslöshet och priser? Både kort sikt och mellanlång sikt.

Answer 15

Antag att prisförväntningarna är fasta.
Lägre arbetslöshet ger högre nominell lön, som ger högre priser.
Dvs. på kort sikt (med fasta priser) är det ett negativt förhållande mellan arbetslöshet och priser. Detta för vid lägre arbetslöshet ökar arbetarnas förväntade reallön (MEN den realiserade reallönen är opåverkad). Arbetarna utbuder mer arbetskraft i förväntning om högre reallön men blir “lurade” då realiserade reallönen är mindre är den förväntade reallönen.

På mellanlångsikt är det förväntade prisnivån lika med reala prisnivån (Pe=P). Dvs. folk/lönmottagare tager inte systematiska förväntningsfel på mellanlångsikt

Question 16

Vad menas med naturlig arbetslöshet? Varför kan det orsaka en löne-pris-spiral?

Answer 16

= Minimumsnivån för arbetslösheten som är förenlig med stabila priser på mellanlång sikt. Man kan inte permanent sänka u under un utan att få en löne-pris-spiral. (Löne-pris-spiral = Högre lön ger större efterfrågan som ger högre priser som ger större lönekrav)
Inget sammanhang mellan arbetslöshet och priser på mellanlång sikt. Därför på mellanlång sikt ges arbetslösheten genom sin naturliga nivå (un)
Den naturliga arbetslöshet är var prisfastsättandet är lika med den förväntade prisnivån, alltså P=Pe. (var lönmottagare inte begår systematiska förväntningsfel)
Vi vill ha lönrelation=prisrelation som W/P=W/P

Question 17

Naturlig ledighet och strukturell ledighet?

Answer 17

Den naturliga ledigheten beror på z (understöd, reglering m.m.) och m (verksamheternas market power). Båda variabler är strukturella förhållande.
I Danmark används naturlig ledighet och strukturell ledighet ofta synonymt.

Question 18

Vad händer med WS-relationen när z stiger? beskriv + graf.

Answer 18

(u, W/P)-diagram.
WS-kurvan förflyttas till höger (“uppåt”).
Högre understöd (z) => högre reallönskrav => högre naturlig arbetslöshet

Question 19

När är det jämvikt på arbetsmarknaden?

Answer 19

Var WS=PS. (W/P=W/P). Anger punkten för den naturliga arbetslösheten.
(u, W/P)-diagram

Question 20

Vad händer när verksamheternas påslag stiger?

Answer 20

PS-kurvan (prisrelationen) rör sig neråt.

Högre påslag (m) => Högre priser (P) => Lägre reallön (W/P) => Högre naturlig arbetslöshet

Question 21

Nämn några möjliga förklaringar på ändringar i USA:s naturliga arbetslöshet. (4 saker).

Answer 21

Lägre påslagg pga globalisering.
Försvagade fackföreningar.
Flera i fängsel (faller ut ur arbetsstyrkan, hade annars haft hög tendens till ledighet)
Långsiktiga effekter efter finanskrisen (långtidslediga faller ut ur arbetsstyrkan)

Question 22

Varför är det hög arbetslöshet i delar av Europa? (4 saker).

Answer 22

En stor del av skillnaderna skylls på skillnaden i den naturliga ledigheten.
Möjliga förklaringar:
- Generösa arbetslöshetsförsäkringar
- Hög grad av reglering (bl.a. väldigt svårt att avskeda folk i många sydeuropeiska länder)
- Minimunslöner
- Starka fackföreningar

Question 23

Hur ser den naturliga ledigheten ut i DK?

Answer 23

Den faktiska ledigheten svingar runt den naturliga (strukturella) ledigheten.
Den naturliga ledigheten är omkring 4%.
Bruttoledighetsgapet = Den faktiska ledighet - Den naturliga ledighet.
När den faktiska ledighet är lägre så stiger lönerna.
När den faktiska ledigheten är högre så faller lönerna.

Danska modellen med Flexicurity:
DK har en låg naturlig ledighet trots generöst arbetslöshetsersättningssystem.
- Relativt enkelt att avskeda folk.
- Arbetslösa uppmuntras till att söka jobb (aktiv arbetsmarknadpolitik med vikt på aktivering, vidareutbildning, jobbförmedling osv.)
- Arbetsmarknadsreformer (förkortning av arbetslöshetsersättningsperiod, avveckling av efterlön, försämring av examensförmåner/dimittenddagpengene)

Question 24

Naturlig arbetslöshet i praxis?

Answer 24

Den naturliga arbetslösheten är ett hypotetiskt begrepp. Den kan inte mätas och lediga kan inte uppgöras i naturligt och “onaturligt” lediga.
Estimeras genom modellberäkningar.

(Lång sikt: Den naturliga arbetslösheten kan definieras som arbetslösheten om ekonomins produktion är på långsikt (dvs. om ekonomin var i ett konjunkturneutralt tillstånd).

Question 25

Naturlig arbetslöshet i praxis?

Answer 25

Den naturliga arbetslösheten är ett hypotetiskt begrepp. Den kan inte mätas och lediga kan inte uppgöras i naturligt och “onaturligt” lediga.
Estimeras genom modellberäkningar.

(Lång sikt: Den naturliga arbetslösheten kan definieras som arbetslösheten om ekonomins produktion är på långsikt (dvs. om ekonomin var i ett konjunkturneutralt tillstånd).

Question 26

Arbetsutbud resp. arbetsplatser?

Answer 26

Arbetsutbud = Den mängd timmar som befolkningen önskar att arbeta. Om arbetsutbudet stiger:
Kort sikt: Högre ledighet. (eller “fylla hålet” om det är bestämd brist på arbetskraft som nu)
Lång sikt: “skapar sin egen efterfrågan”. Stort utbud lägger en dämpning på löner (och priser), därmed stiger sysselsättningen och produktionen ökar. Således på lång sikt för en stigning i arbetsutbudet till en stigning i produktionen.

Antalet arbetsplatser = Den mängd arbetare som verksamheterna (och staten) önskar att ha anställda. 
Arbetsplatserna kan ökas genom att öka efterfrågan efter varor och tjänster (t.ex. vid offentlig konsumtion), och därmed ökas även arbetskraftsefterfrågan.
På kort sikt: Orsakar ett fall i arbetslösheten
På längre sikt: Löner och priser pressas upp, var högre priser sänker varuefterfrågan igen. Således ingen effekt på lång sikt av att politiskt öka mängden arbetsplatser.

Question 27

Vad är Phillips-kurvan?

Answer 27

Policy-rekommendation och centralt begrepp kring sammanhanget mellan inflation och arbetslöshet.
En regering kan “välja mellan” olika kombinationer av inflation och arbetslöshet.
Utleds genom prisrelationen och lönerelationen, samt relationen för inflation.

Question 28

Phillip-kurvans förtolkning till högre förväntad inflation.

Answer 28

Högre förväntad inflation ger högre realiserad inflation.
Intuition:
- Arbetarna fokuserar på reallönen och bekymrar sig därför även om prisnivån.
- Prisnivån känns inte till på förhand och därför fokuserar arbetarna på den förväntade reallönen (W/Pe).
- Om medarbetarna förväntar högre inflation i framtiden så kommer det att kräva större löneökningar.
- Då priserna är en funktion av lönen, så kommer löneökningarna att ge större prisökningar, dvs. högre inflation.

Question 29

Phillip-kurvans förtolkning till högre påslag (m).

Answer 29

Högre markup/påslag ger högre realiserad inflation.
Intuition:
- Verksamheterna sätter priserna som en markup över deras omkostnader (= de nominella lönerna).
- Högre markup ger högre priser, och därmed högre inflation.
(Husk ju högre markup, desto mer marknadsmakt)

Question 30

Phillip-kurvans förtolkning till lägre arbetslöshetsgrad (ut)

Answer 30

Lägre arbetslöshetsgrad ger högre realiserad inflation.
Intuition:
- Arbetarnas förhandlingsposition förstärks om ledigheten är låg.
- Lägre arbetslöshetsgrad ger högre nominell lön.
- Verksamheterna sätter priserna som en markup över den nominella lönen.
- Högre nominell lön ger därmed högre priser, som därmed ger högre inflation.

Question 31

Phillip-kurvans förtolkning till högre z.

Answer 31

Högre z ger högre realiserad inflation.
Intuition:
- z är en “catch-all” variabel som anger alla andra förhållande som påverkas arbetarnas lönekrav. (arbetslöshetsstöd, reglering som minimumslöner osv.)
- Förbättrade villkor för arbetslösa kommer att öka medarbetarnas lönekrav (då alternativet till att arbeta blir mer attraktivt, dvs. mer attraktivt att inte arbeta) och därmed ökas priserna, och inflationen.

Question 32

Vad är θ betydelse i Phillips-kurvan?

Answer 32

Ändringar i θ kan förklara de historiska ändringarna i PC-kurvan-förhållandet i 60-talet samt 70-95.
θ mäter hur förankrade förväntningarna är till målsättningen
θ=0 = Perfekt förankrade förväntningar
Lågt θ = Stor vikt på konstanta inflationsförväntningar => Välförankrade inflationsförväntningar. Negativt förhållande mellan inflationsnivån och arbetslöshet i data,
Högt θ = Låg vikt på konstanta inflationsförväntningar => Dåligt förankrade inflationsförväntningar. Negativt förhållande mellan ändringar i inflationen och arbetslöshet i data.

Question 33

Vad är θ förhållande till centralbanken?

Answer 33

θ kan betraktas som ett mått för centralbankens trovärdighet.
Högt θ = Låg trovärdighet.
Detta för att när folk inte litar på att centralbanken kan stabilisera inflationen omkring sitt inflationsmål så kommer de istället att lägga vikt på den senaste observerade inflationsraten och så kommer θ att vara hög.
Däremot när folk litar på att centralbanken kommer att stabilisera den faktiska inflationen omkring sitt inflationsmål så kommer de att lägga stor vikt på inflationsmålet (dvs. 1-θ i PC-kurvan kommer vara högt när θ är lågt).

Question 34

Vad har inflationsmålet varit för de flesta västliga centralbankerna?

Answer 34

Sedan 90-talet har i stort sätt alla västliga centralbanker haft prisstabilitet, dvs. konstant inflation, som målsättning.
Detta betyder att inflationsförväntningarna är välförankrade (θ=0).

Question 35

Hur förhåller sig den förväntade inflationen med den realiserade inflationen i PC-kurvan och den naturliga arbetslösheten?

Answer 35

Arbetsmarknadsmodellen gas oss u=un när P=Pe.
Och när P=Pe ger oss även π=πe.
Så att ut=un när πe=π

Question 36

Vad är förhållandet mellan (π-πe) och (ut-un)?

Answer 36

Förhållandet mellan inflation och arbetslöshet är negativt.
Om arbetslöshetsgraden är lägre än den naturliga nivån så överstiger inflationen den förväntade inflationen.
Intuition: Arbetslösheten kan bara knuffas under den naturliga nivån om lönmottagarens förväntade reallön överstiger den realiserade reallönen. (men folk kan inte bli lurade för evigt)
Och därav på mellanlång sikt gäller πt=πe och därmed ut=un.

Question 37

Vilken nivå för u ger oss den naturliga arbetslöshet?

Answer 37

Naturlig arbetslöshet är nivån för ut var πt-πe=0

Question 38

Nämn 2 faktorer som kan ändra förhållandet i PC-kurvan.

Answer 38

1. Löneindexering (lönenivån indexeras till (följer efter) inflationen)
2. Nedåt styva nominella löner

Question 39

Vad är hög inflation förbundet med? och i förhållande till löneindexering/löneutveckling?

Answer 39

En väldigt varierande inflation.
Kan ha stor betydelse för reallönen. I ekonomier med hög inflation ser man ofta löneindexering/löneutveckling var lönenivån indexeras till/följer efter inflationen.
Detta kan föra till ett starkare sammanhang mellan inflation och arbetslöshet. Om fler får indexerat sin lön så kommer ett fall i arbetslösheten att ge större stigningar i lönerna och därmed den realiserade inflationen

Question 40

På vilka två sätt kan reallönen falla?

Answer 40

1. Priserna stiger snabbare än den nominella lönen stiger.

2. Den nominella lönen faller.

Question 41

Om arbetarna inte accepterar ett fall i den nominella lönen?

Answer 41

• Phillips kurvan blir inte-linjär
• Vid låga inflationsrater bryts pc-kurvan-förhållandet.
  Ekonomer beskriver variabler som ändrar sig långsamt (eller inte alls) som stela. Data visar oss att de nominella lönerna är stela nedåt.

Question 42

Yn? och förhållande till inflationen.

Answer 42

När u=un så gäller även Y=Yn.
Yn är naturligt/potentiellt/strukturellt output.

När output överstiger sin naturliga nivån så kommer inflationen att överstiga sin förväntade nivån. Detta ger oss ett sammanhang mellan inflation (π) och output (Y).

Question 43

Funktion för arbetslöshet?

Answer 43

u = 1 - Y/L

Question 44

Vad menas med outputgapet?

Answer 44

Mått för hur bra ekonomin performer i förhållande till sitt potentiella
(Y-Yn, dvs. output minus naturlig output)

Question 45

IS-LM-PC som samlad modell vid välförankrade inflationsförväntningar, visa grafiskt.

Answer 45

Välförankrade inflationsförväntningar: θ=0
IS-LM ritas i (Y, r)-diagram.
PC ritas i (Y, π-π)-diagram. (output, inflationsgrad minus target)
Inflationen överstiger det fasta värdet för den förväntade inflationen.
Yn är var PC-kurvan skär 0-linjen.
Y är punkten för jämvikt i IS-LM.

Question 46

IS-LM-PC som samlad modell vid dåligt inflationsförväntningar, visa grafiskt.

Answer 46

Dåligt förankrade inflationsförväntningar: θ=1
IS-LM ritas i (Y, r)-diagram.
PC ritas i (Y, π-π(-1))-diagram. (output, ändring i inflationsgraden)
Inflationen stiger löpande.
Yn är var PC-kurvan skär 0-linjen.
Y är punkten för jämvikt i IS-LM.

Question 47

Kan inflationen permanent överstiga den förväntade nivån?

Answer 47

Nej, inflationen kan inte permanent överstiga den förväntade nivån, eftersom förr eller senare kommer folk att revidera sina förväntningar.

Question 48

Kan man ha ett positivt outputgap och bara låta inflationen stiga?

Answer 48

Ja, men till slut går det åt skogen.

Förväntningarna blir dåligt förankrade och inflationen stiger.

Question 49

Vem kan styra inflationen? Vad är den naturliga räntan?

Answer 49

Centralbanken, kan sätta en realränta (r, exogen), som innebär att inflationen inte stiger.
Det betyder också att Y=Yn. Om output är lika med sin naturliga nivå så kommer inflationen att vara stabil över tid. Den räntan som säkrar detta kallas för den naturliga räntan (rn)

Question 50

Vad händer grafiskt när centralbanken häver räntan?

Answer 50

Centralbanken säkrar att ändringen i inflationen är lika med 0 genom att häva räntan från r=r(exogen), till r=rn. (CB skapar en recession för att ta kontroll över inflationen)
Detta gör att LM-kurvan flyttas uppåt, för att få jämvikten i IS-LM till att vara Yn.
Ökning i räntan medför fall i investeringar och output.
Fall i output medför högre arbetslöshet och mindre inflationsändring.

Question 51

Staten har ett budgetunderskott och inget outputgap, samt inflationsförväntningarna är välförankrade. Regeringen beslutar sig för att häva skatterna för att stänga budgetunderskottet, vad händer med ekonomin på mellanlång sikt?

Answer 51

Output hamnar under sin naturliga nivå. Inflationen blir lägre än centralbankens målsättning.
Centralbanken sänker räntan för att häva inflationen till målet/target:
- Y är oförändrat
- r har fallit
- C har fallit (T höjs, och Yd sänks)
- I har ökat (r sänks och I höjs)

Question 52

Vad gäller i jämvikt på mellanlång sikt med output, räntan och inflationen?

Answer 52

Y=Yn
r=rn
π=π(exogen)

Question 53

Vad är penningmängden på mellanlång sikt? och förklara neutrality of money?

Answer 53

Jämviktstillståndet för penningmarknaden + uttrycket för realräntan:
M/P = Yn*L(rn+π(exogen))
Allt på högersidan är konstant, beror på strukturella förhållande. Detta gör att även penningmängden (M/P) är konstant.
En stigning i penningmängden (M) för till en 1-till-1 stigning i prisnivån (P).
Penningmängden påverkar uteslutande prisnivån, alla reala variabler är opåverkade.
Pengar sägs vara neutrala på mellanlång sikt (neutrality of money, “money doesn’t matter in the long run”)

Question 54

Vad kan det finnas för problem för CB att stabilisera inflation?

Answer 54

Två potentiella förhinder:
1. Om CB inte reagera tillräckligt aggressivt på inflationen,.
2. Om CB inte kan sänka räntan ytterligare pga den nedre nollgränsen.
Båda kan föra till en deflationsfälla.

Question 55

Vad är en deflationsfälla?

Answer 55

Deflation = Negativ inflation.
När deflation ökar realräntan och därmed sänker investeringarna och output vilket ger ytterligare deflation.
(Lägre inflation ökar realräntan)

Question 56

Vad kan CB göra i en deflationsfälla? (2 scenarior)

Answer 56

Implicit antagning: CB justerar automatiskt den nominella räntan (i) i takt med ändringar i π-1. Realräntan förblir således konstant även om π-1 faller.
Men pga den nedre nollgränsen t.ex. kan inte CB automatiskt sänka den nominella räntan (i). Antag att realräntan är då “fångad” vid sin nedre nollgräns (r = - πe). OBS realräntan är en endogen variabel.
1. Bindande nedre gräns + dåligt förankrade inflationsförväntningar, θ=1:
Lägre inflation ger högre ränta, och medför lägre investeringar och output, som i sig ger lägre inflation, dvs. en deflationsspiral.
2. Bindande nedre gräns + välförankrade inflationsförväntningar, θ=0:
Inflationen faller inte över tid men ligger dock lägre än den konstanta inflationsförväntningen. Realräntan är därmed konstant, och ingen deflationsfälla.

Question 57

Deflationsspiral och den stora depressionen i USA.

Answer 57

CB sänkte den nominella räntan men inte nock för att undgå stigning i realräntan. Men den nominella räntan blev aldrig 0. Problemet var att CB inte agerade tillräckligt aggressivt.
För att sänka realräntan ska CB sänka i mer än 1-till-1 med fall i π-1, s.k. Taylor-principen.

Question 58

Deflationsspiral och finanskrisen.

Answer 58

Nominell ränta = 0, men realräntan förblev negativ.

Dock ingen deflationsspiral då inflationsförväntningarna var välförankrade under finanskrisen.

Question 59

Förklara naturlig output.

Answer 59

• Produktionsnivån som en ekonomi kan uppnå genom att utnyttja sin produktionskapacitet effektivt (arbetare, kapital, land).
• Bestämt av strukturella förhållande (precis som den naturliga ledighet). Kallas också för strukturellt output (eller potentiellt output)
• I en recession/lågkonjunktur är där resurser som inte används (många lediga arbetare som kunde producerat om där fanns jobb).
• I en högkonjunktur används kapaciteten mer intensivt än vad den kan hålla till på sikt. För få arbetare i förhållande till efterfrågan, orsakar löner som pressas upp vilket inte är hållbart.
• Den naturliga output kan sägas vara det nivå var output vill ha en (hypotetisk) konjunkturneutral situation.

Question 60

Coronakrisen i IS-LM-PC-modell.

Answer 60

Antag välförankrade inflationsförväntningar, θ=0, dvs. förväntad inflation är lika med konstant inflation.
Initialt inget outputgap, Y=Yn.
Krisen kan simuleras som ett fal i c0:
- Folk konsumerar mindre pga. nedstängning plus osäkerhet om framtiden. Minskat c0, minskar C och minskar Y.
- IS-kurvan förflyttas till vänster, negativt outputgap, inflation lägre än target.
- Räntan sänktes snabbt till 0 (nästan) i USA, men kunde inte sänka den lägre. LM-kurvan neråt, var minskad r ger ökat I och Y.
- Men pga. nedre nollgräns var det inte tillräckligt för att stänga outputgapet. CB sänker istället räntan till den nedre gräns, r = -π.
- Inflationen är lägre än CB:s målsättning, men då inflationsförväntningarna var (och förblev) välförankrade så fortsätter den inte med att falla, även om outputgapet inte stängs.
- Realräntan är stabil och svarar till r = -π. Ekonomin hamnar således inte i en deflationsfälla.

Question 61

Modell för energikrisen och stigningen i oljepriserna.

Answer 61

En stigning i oljepriserna kan modelleras som en stigning i verksamheternas markup (m).

• PS-kurvan neråt
• För att verksamheterna ska betala mer för energi så kan de ge mindre i reallön.
• Arbetare kommer bara att acceptera en lägre reallön om arbetslösheten är högre.

Question 62

Hur påverkas den naturliga ledigheten av högre markup?

Answer 62

Högre markup ger högre naturlig ledighet.

Högre naturlig ledighet ger lägre naturlig produktion.

Question 63

Energikrisen i PC-kurvan med högre markup.

Answer 63

PC-kurvan uppåt. (IS-LM rör sig inte)
För en given nivå av Y så är inflationen högre.
- Faktisk output är oförändrat men,
- Naturlig output är lägre
- Och positivt outputgab (Y>Yn)

I praxis/data:

• Menas inte vara ett positivt outputgap, USA:s CB bedömer inte att den naturliga output har fallet
• Men arbetsstyrkan har fallit, vilket talar allt annat lika för lägre produktionskapacitet, svarande till lägre naturlig output.

Question 64

Centralbankens svar på energikrisen?

Answer 64

CB kommer att häva räntan för att stänga outputgapet (LM-kurvan uppåt).
Oro att inflationsförväntningarna blir dåligt förankrade, vilket medför risk för stagflation (stagnation+inflation) var inflationen accelererar samtidigt som Y faller. (risk för hög inflation pga. energikrisen).