Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Makro > Makro - öppen ekonomi > Flashcards

Makro - öppen ekonomi Flashcards

1
Q

Hur ser efterfrågan ut i öppen ekonomi?

A

Y=Z=C+I+G+X-IM

Reellt är ingen ekonomi helt stängd och antagningen X-IM=0 är en orealistisk antagning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Stor ekonomi resp. liten ekonomi i förhållande till öppen och stängd ekonomi.

A

Stora ekonomier har en tendens att vara relativt stängda.

Små ekonomier har en tendens att vara relativt öppna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur är varumarknaden i öppen ekonomi?

A

Konsumenter kan köpa både inländska och utländska producerade varor.
Dock begränsningar i form av tullsatser och tullkvoter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur är penningmarknaden i öppen ekonomi?

A

Tillgångar (inländska och utländska) kan placeras både i inländska och utländska värdepapper.
Kapitalens fria rörelse. Historiskt har denna frihet varit väldigt begränsad men det har skett en liberalisering (frigörande) i nyare tid.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad menas med faktormarknader?

A

Marknaderna för produktionsfaktorer, t.ex. kapital och arbetskraft.
Verksamheterna kan välja var de vill producera, dvs. de kan flytta kapitalen.
Arbetarna kan välja var de vill arbeta (självklart med en del begränsningar)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är nominell valutakurs?

A

Så många enheter utländsk valuta jag kan få för en enhet inländsk valuta.
DK: 0.13euro per kr. (1 / 7.44, från 7.44kr per euro)
Nominell valutakurs = E
(utländsk per inländsk)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Varför ändrar valutakursen sig?

A

Utbud och efterfrågan bestämmer priset (valutakursen).
För att köpa saker i Danmark ska man använda danska kronor. Om man önskar att köpa i Danmark så stiger efterfrågan på kronor, och därmed priset på kronor, dvs. valutakursen stiger.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är appreciering resp. depreciering?

A

Appreciering = En stigning i den nominella valutakursen. 0.13euro/kr till 0.14euro/kr. Man kan köpa fler euro för en krona. Kronan har blivit mer värd.

Depreciering = Ett fall i den nominella valutakursen. 0.13euro/kr till 0.12euro/kr. Man kan köpa förre euro för en krona. Kronan har blivit mindre värd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är fastkurs, revaluering och devaluering?

A

Några valutor har en fast kurs i förhållande till en annan valuta. T.ex. dkk ift. euron. CB sörjer för att kursen inte ändras.
Vid ändring av fastkurs används revaluering och devaluering:
Revaluering = Stigning i valutakursen
Devaluering = Fall i valutakursen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är real valutakurs?

A

Bytesförhållandet, eller konkurrensförmågan. Priset på inländska varor i förhållande till utländska varor. Uppgörs som regel samlat utifrån konsumentprisindex.
Real valutakurs = ε
ε = E * P/P¨*
(P=pris på inländska varor, P*=pris på utländska varor)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Förklara real appreciering resp. real depreciering.

A

Real appreciering = Stigning i den reala valutakursen. Inländska varor är dyrare i förhållande till utländska varor. Sämre konkurrensförmåga. (Kan hända när nominella valutakursen (E) stiger, inländska prisnivån stiger (P), utländska prisnivån (P*) faller.

Real depreciering = Fall i den reala valutakursen. Inländska varor är billigare i förhållande till utländska varor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad skapar efterfrågan efter en valuta? och vem styr utbudet?

A

Önskan om att använda valutan till transaktioner (köp av varor eller obligationer)
CB styr utbudet av en valuta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad skapar efterfrågan efter en valuta? och vem styr utbudet?

A

Önskan om att använda valutan till transaktioner (köp av varor eller obligationer)
CB styr utbudet av en valuta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är betalningsbalansen?

A

Balance of payments = En uppgörelse över samtliga betalningar mellan ett land och utlandet i en given period. Består av betalningsbalansens löpande poster, kapitalposterna, och de finansiella posterna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad består betalningsbalansens löpande poster av?

A

Current account.
- Handelsbalans (trade balance): Export minus import
- Lön och tillgångsinkomst (income): Lön t.ex. personer som bor i DK med arbetar i utlandet. Tillgångsinkomst är avkastning på utländska investeringar.
- Överföringar till utlandet: Inkomstskatter, sociala överföringstjänster osv.
(CA = NX + NI)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad består betalningsbalansens kapitalposter av?

A

Capital transfers: Engångsöverföringar t.ex. gåvor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad blir de löpande posterna tillsammans med kapitalposterna?

A

= Nettofordringserhvervelsen/Nettoförvärv av tillgångar/Netto-omsättningen
Nettofordringserhvervelsen är lika förökningen av landets (netto)tillgodohavande i utlandet, dvs. stigningen i utlandstillgången (fallet i utlandsgälden).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad består betalningsbalansens finansiella poster av?

A

Financial account.

  • Visar hur utsving på löpande poster och kapitalposter är finansierat.
  • Om de finansiella posterna har överskott så har vi stiftat gäld för att kunna ha underskott på de löpande posterna, dvs. vi har importerat kapital för att kunna importera mer än vi exporterar.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad är sammanhanget mellan nettofordringserhvervelsen och de finansiella posterna?

A

Summan av nettofordringserhvervelsen och de finansiella posterna ska vara lika med noll. (men alltid några fel och utelämnande, så det stämmer inte helt)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad menas med UIP?

A

Den udækkede renteparitet (uncovered interest
parity).
Uttrycker att den förväntade avkastningen på inländska och utländska obligationer ska vara lika.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad är sammanhang med UIP och arbitragehandel?

A

Avkastningen ska vara samma på utländska som inländska obligationer, för om vi antar att danska obligationer gav större avkastning än utländska så kommer alla vilka köpa danska framför utländska vilket ger arbitragehandel.
För att göra detta ska det växlas till danska kronor, detta ökar efterfrågan efter kronor och därmed “priset”. Detta händer intill det igen är likhet (paritet).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad beror efterfrågan på i en öppen ekonomi?

A 
Z = C + I + G - IM/ε + X
Z=efterfrågan efter inländskt producerade varor
IM=Import
X=Export
ε=Real valutakurs
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad är det för skillnad på 1/ε och IM/ε? och varför delas IM med ε?

A 
1/ε = Anger priset på utländska varor mätt i inländska varor.
IM/ε = Anger värdet av importen mätt i inländska varor.

Y är realt BNP dvs. mätt i mängd av inländska varor. Importen ska även den göras upp reellt och därför delas IM med den reala valutakursen,

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad är det för skillnad på 1/ε och IM/ε?

A 
1/ε = Anger priset på utländska varor mätt i inländska varor. (en appreciering, stigning av ε, minskar 1/ε)
IM/ε = Anger värdet av importen mätt i inländska varor.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad bestämmer importen (IM)?

A

Om vår inkomst (Y) stiger så köper vi fler varor och även fler varor från utlandet.
En högre real valutakurs (ε), dvs. en real appreciering, gör att inländska varor är relativt dyrare. Därför köper vi i högre grad utländska varor, så att importen stiger. (men priset på utländska varor mätt i inländska varor minskar)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad bestämmer exporten (X)?

A

Om utlandets inkomst (Y*) stiger så köper de fler varor, härunder även fler från inlandet, dvs. inlandets export stiger.
En högre real valutakurs (ε), dvs. en real appreciering, gör att inlandets varor blir relativt dyrare. Därför köper utlandet mindre grad våra varor och exporten faller.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Graf för den inländska efterfrågan efter alla varor.

A

(Y, Z)-diagram
DD=C+I+G
DD=den inländska efterfrågan efter alla varor, inkl. efterfrågan efter utländska varor.
Beror positivt av inkomsten (uppåtgående linje)

28
Q

Graf för den inländska efterfrågan efter inländska varor.

A

(Y, Z)-diagram. Med DD-linje och AA-linje.
Importen dras bort från DD:
AA = C + I + G - IM/ε
AA = Inländska efterfrågan efter inländska varor
Avståndet mellan AA och DD är importen.
Beror positivt av Y, och därför inte samma lutning på DD och AA.

29
Q

Hitta den samlade efterfrågan efter inländska varor. Graf.

A

(Y, Z)-diagram
ZZ=Samlad efterfrågan efter inländska varor. Exporten läggs på funktionen för AA.
ZZ = C + I + G - IM/ε + X
Avståndet mellan AA och ZZ är exporten.
Exporten beror inte på Y och därför är ZZ parallell med AA.

30
Q

Förklara nettoexporten och hur den hittas grafiskt.

A 
NX=Nettoexport
NX = X - IM
X=avstånd mellan AA till ZZ
IM=avstånd mellan DD till AA
Avstånden är lika långa när ZZ skär DD, och här är nettoexporten lika med 0. (annars är nettoexporten avståndet mellan ZZ och DD vid ett givet Y)

Nettoexporten kan visas i ett (Y, NX)-diagram). Negativ linje, skär x-axeln var y-axeln är 0 (dvs. var NX är 0).
När Y stiger så stiger importen medan exporten är oförändrad och därmed faller nettoexporten.

31
Q

Jämvikt på varumarknaden i öppen ekonomi. + grafiskt.

A 
Jämvikt var Y=Z. (45 graders linje som representerar alla punkter var Y=Z)
De inländska verksamheterna anpassar sin produktion fullständigt för att tillfredsställa efterfrågan efter inländskt producerade varor. Priserna är fasta (kort sikt ju).

Jämvikt är var ZZ(efterfrågan) skär 45-graders linjen (utbudet Y=Z).

32
Q

Vad händer med handelsbalansen när där är negativ nettoexport?

A

Underskott på handelsbalansen.

33
Q

Vad händer på varumarknaden i en öppen ekonomi när G stiger? + grafiskt

A

Stigning i G medför stigning i efterfrågan och stigning i Y.
ZZ-kurvan uppåt. (Högre Y vid ett högre Z)
NX beror inte på G och är därför oförändrad.
Output stiger men handelsbalansen förvärras vid negativ nettoexport i vissa tillfällen.

34
Q

Vad händer på varumarknaden i en öppen ekonomi när utlandets inkomst stiger + grafiskt.

A

Utlandets inkomst (Y) stiger då utlandets efterfrågan stiger, och det ökar exporten (X).
ZZ flyttas uppåt. Output (Y) stiger.
NX beror positivt av Y och flyttas uppåt. (Nettoexporten kan avläsas från 0-linjen till NX-linjen, eller från DD till ZZ)
Vid positiv nettoexport(stigning i nettoexporten) så förbättras handelsbalansen.

35
Q

Vad händer med handelsbalansen vid stigning i inländsk efterfrågan resp. utländsk efterfrågan.

A

Stigning i inländsk efterfrågan (t.ex. stigning i G) ger en stigning i Y men förvärrar handelsbalansen (vid negativ nettoexporten).

Stigning i utländsk efterfrågan (stigning i Y*) ger en stigning i inlandets Y via exporten och förbättrar handelsbalansen (vid positiv nettoexport)

Implikation: Ändringar i efterfrågan påverkar inte bara hemlandet utan även utlandets (och vice versa)

36
Q

Hur påverkar en real appreciering (dvs. stigning i ε) nettoexporten?

A

Nettoexporten påverkas genom tre kanaler:

  1. Exporten (X) faller då inlandets varor blir relativt dyrare.
  2. Importen (IM) stiger då utlandets varor blir relativt billigare.
  3. Priset på utländska varor mätt i inländska varor (1/ε) faller => värdet på var importerad enhet mätt i inländska varor faller.

De två första ger ett fall i nettoexporten, medan den sista ger en stigning i nettoexporten.

37
Q

Vad har marshall-lerner tillståndet med real appreciering och nettoexporten att göra?

A

Nettoexporten påverkas på 3 sätt vid en real appreciering, och teoretiskt sätt är där inget entydigt svar.
Däremot i data visar det sig att en real appreciering (ε stiger) sänker nettoexporten. Och detta sammanhang kallas Marshall-Lerner-tillståndet, och vi antar att detta tillstånd alltid är uppfyllt.

38
Q

Vad betecknar nettoinkomsten från utlandet?

A

NI = nettoinkomst från utlandet.

Lön och tillgångsinkomst

39
Q

Hur kan sparande/investeringar skrivas i en öppen ekonomi?

A

Privat sparande är samma som i en stängd ekonomi men tillagt nettoinkomsten från utlandet:
S = Y - T - C + NI
=> S = I + (G - T) + CA

Investeringarna är samma som sparande i en stängd ekonomi men tillagt överskottet på betalningsbalansen:
I = S + (T - G) - CA

40
Q

Hur förhåller sig sparandet/investeringarna med betalningsbalansen?

A

I = S + (T - G) - CA kan skrivas som:
CA = S + (T - G) - I
Dvs, överskottet på betalningsbalansen är lika med det samlade sparandet (privat och offentligt) minus investeringarna. Om vi sparar mindre än vad vi investerar så är där underskott på betalningsbalansen, för att kunna finansiera investeringarna får vi låna i utlandet, vilket ger överskott på det finansiella kontot, netto-inflow av kapital.
HUSK att överskott på betalningsbalansen ger underskott på det finansiella kontot och vice versa (om vi antar konstanta kapitalöverföringar)
Om vi importerar mer än vi exporterar så stiger gälden till utlandet, (utlandet ökar (netto) sina innehav av aktiver i inlandet)

41
Q

Hur påverkas sparandet och betalningsbalansen vid en stigning i investeringarna?

A

En stigning i investeringarna ger:
En stigning i det samlade sparandet (S+(T-G) stiger)
En försämring av betalningsbalansen (CA faller)

42
Q

Hur påverkas sparandet, investeringarna och betalningsbalansen av en förvärring/fall av den offentliga sparandet/saldot?

A

En förvärring/fall i det offentliga sparandet/saldot (T-G faller) ger:
Ett fall i investeringarna
En stigning i det privata sparandet
En förvärring av betalningsbalansen

43
Q

Hur är valutakursen med Mundell-Flemming i IS-relationen?

A

På kort sikt är priserna fasta (P/P*=1). Därmed blir den reala valutakursen lika med den nominella valutakursen, ε=E. Detta kan därefter insättas i varumarknadsjämvikten.

44
Q

Vad kan antas av förväntningarna vid Mundell-Flemming i IS-relationen?

A

Förväntningarna kan antas vara konstanta, dvs. Eet+1 = Ee(exogen)

45
Q

Hur påverkas valutan (E) av en inländsk räntestigning?

A

En inländsk räntestigning (i) får valutan att appreciera. Dvs. högre avkastning på inländska obligationer ger ökad efterfrågan efter inländsk valuta som ger högre pris på inländsk valuta.

46
Q

Hur påverkas valutan (E) av en utländsk räntestigning?

A

En utländsk räntestigning (i*) får valutan att depreciera. Dvs. lägre avkastning på inländska obligationer ger lägre efterfrågan efter inländska obligationer som ger lägre efterfrågan efter inländsk valuta och lägre pris på inländsk valuta.

47
Q

Hur påverkas valutan (E) av en högre förväntad valutakurs i nästa period?

A

Högre förväntad valutakurs i nästa period (en förväntad appreciering) får valutan till att appreciera redan i denna period.
Högre förväntat pris på inländsk valuta i nästa period => Högre förväntad avkastning på inländsk obligation => Högre efterfrågan efter inländsk valuta => Högre pris på inländsk valuta => Valutakursen (E) stiger

48
Q

Håller UIP alltid?

A

Investerare går inte bara upp i den förväntade avkastningen, utan risk har också en betydelse.

49
Q

LM-relationen i Mundell-Flemming?

A

Realränta är lika med nominell ränta. För priserna är fasta dvs inflation = 0 och vi antar även att den förväntade inflationen är lika med 0, dvs. r=i.
i = i(exogen)

50
Q

Vad händer i mundell-flemmings samlade modell när den nominella ränta stiger?

A

2 effekter:

  1. Investeringarna faller
  2. Den nominella valutakurs apprecierar, varmed nettoexporten faller
51
Q

Mundell-flemming och grafisk jämvikt.

A

2 olika diagram:
1. Standard IS-LM i (Y, i)-diagram.
2. UIP-tillståndet i (E, i)-diagram.
(Den nominella räntan (i) är på y-axeln i båda diagram och därför kan diagramen ställas upp sidan om varandra, för ett satt i får vi ett Y och ett E)

52
Q

Vad orsakar förskjutning längs UIP-kurvan?

A

Ändringar i räntan (i) för till förskjutning längs UIP-kurvan.

53
Q

Vad orsakar förflyttning av UIP-kurvan?

A

Ändringar i den utländska räntan (i*) eller den förväntade valutakursen orsakar förflyttning av UIP-kurvan.

54
Q

Vad händer grafiskt vid en räntestigning? och intuitivt.

A
  1. LM-kurvan förflyttas uppåt, vi får ett lägre Y.
  2. UIP-kurvan förskjuts längs med och vi får ett högre E.
    Högre ränta => större efterfrågan efter inländska obligationer => större efterfrågan efter inländsk valuta => valutan apprecierar => förskjutning längs UIP-kurvan => Högre E
    Marshall-lerner => Högre valutakurs orsakar lägre nettoexport. De inländska varorna blir mindre konkurrenskraftiga. (en del av förflyttningen av IS-kurvan)
54
Q

Vad händer grafiskt vid en räntestigning? och intuitivt.

A
  1. LM-kurvan förflyttas uppåt, vi får ett lägre Y.
  2. UIP-kurvan förskjuts längs med och vi får ett högre E.
    Högre ränta => större efterfrågan efter inländska obligationer => större efterfrågan efter inländsk valuta => valutan apprecierar => förskjutning längs UIP-kurvan => Högre E
    Marshall-lerner => Högre valutakurs orsakar lägre nettoexport. De inländska varorna blir mindre konkurrenskraftiga. (en del av förflyttningen av IS-kurvan)
55
Q

Vad händer grafiskt vid en stigning i den offentliga konsumtionen? och intuitivt.

A

IS-kurvan förflyttas till höger => ger högre Y.

Valutakursen förblir oförändrad.

56
Q

Vad händer grafiskt vid både stigning av i och G?

A

IS-kurvan till höger => Högre Y
LM-kurvan uppåt => Lägre Y jämfört med ovan men högre Y än från början. Högre E. (mundell-flemming orsakar därmed lägre NX)
Resultat: Förvärring av den offentliga konsumtionen och en förvärring av handelsbalansen vid lägre nettoexport på samma tid. “Twin deficits”

57
Q

Kan en stigning i G medföra förvärrad konkurrensförmåga?

A

Inte direkt, stigning i G medför inte automatiskt en högre ränta.
men en stigning i G medför ett positivt outputgap och på sikt stigande inflation om utgångspunkten är Y=Yn.
Detta vill CB förhindra genom att häva räntat för att stänga outputgapet. Stigningen i räntan för till högre valutakurs som svarar till försämrad konkurrensförmåga.

58
Q

Vad menas med fast kurs?

A

Det vill säga att dess värde är fast i förhållande till en annan valuta.
T.ex. DKK i förhållande till euron, s.k. fastkurspolitik.
Nationalbankens uppgift att hålla kursen konstant.
Vid fast valutakurs är Et=E(exogen)=Ee(exogen).
och i=i*

59
Q

Hur förhåller sig räntan till fastkurspolitik?

A

Räntan används för att fasthålla valutakursen.
DK kan därmed inte föra självständig penningpolitk.
i=i*, men dock inte alltid precis lika med eurozonens pga riskpremie t.ex. finanskrisen, gäldskrisen, coronakrisen m.m.

60
Q

Varför en fastkurspolitik?

A

DK för fastkurspolitik för att säkra en låg och stabil prisutveckling. Euroområdets penningpolitiska mål är att hålla inflationen under men nära 2% på mellanlång sikt, vilket skapar en ram för låg inflation i DK.
Genom att binda penningpolitiken “lånar” nationalbanken ECB:s trovärdighet i med hänseende på inflation.
Säkerhet mot kursutsving/prisfluktuationer är bra för internationell samhandel och internationella investeringar.

61
Q

Fasta kurser grafiskt.

A

Fasta valutakurser följer av utbud och efterfrågan.
Valutakurs (EUR/DKK) på y-axeln, och DKK på x-axeln.
Valutakursen som vågrät linje rakt genom jämvikten för utbud och efterfrågan.

62
Q

Vad gör nationalbanken för att förhindra ändringar i kursen? t.ex. om utbudet stiger.

A

Stigning i utbudet medför ett fall i valutakursen (depreciering).
Stigning i efterfrågan medför ökning i valutakursen (appreciering).
Om utbudet stiger får efterfrågan stiga för att finna jämvikt vid samma valutakurs igen.

63
Q

Vad beskriver den omöjliga treenighet?

A

The impossible trinity / Mundel-Flemming trilemma.
Ett land kan bara ha två av följande tre samtidigt:
1. Fast/kontrollbar valutakurs
2. Självständig penningpolitik
3. Fria kapitalrörelser (dvs. vilka eller hur många värdepapper investerare kan köpa)

64
Q

USA, DK och Kina uppdelat i den omöjliga treenighet.

A

USA: Fria kapitalrörelser + Självständig penningpolitik
KIna: Självständig penningpolitik + Fast/kontrollbar valutakurs
DK: Fast/kontrollbar valutakurs + Fria kapitalrörelser

65
Q

Vad menas med fria och ofria kapitalrörelser?

A

Fria kapitalrörelser antags i UIP. Investerare kan fritt välja mellan inländska och utländska obligationer. “olikhet” utjämnas (nästan) ögonblickligen.

Ofria kapitalrörelser har inte samma ögonblickliga utjämning genom obligationsmarknaden. (t.ex. Kina har begränsningar på köp av utländska värdepapper). Olikhet kan vara i veckor eller månader.

Makro (4 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions