Makro - stängd ekonomi på kort sikt Flashcards
Vad bestämmer BNP på kort sikt?
På kort sikt antar vi att priserna är fasta, och produktionen anpassar sig efter efterfrågan.
BNP:s komponenter: Privatkonsumtion, investeringar, offentlig konsumtion och nettoexport
Likning för BNP från efterfrågan-sidan. (varuefterfrågan)
Y=C+I+G+X-IM
(BNP=privatkonsumtion + investeringar + offentlig konsumtion + export - import)
I en stängd ekonomi är X-IM=0, vilket ger oss Z=C+I+G. (HUSK en identitet)
Förklara vad som menad med C, I, G, X och IM.
C=Konsumenternas köp av varor och tjänster.
I=Fast realkapital (verksamheter) samt boendeinvesteringar (konsumenterna)
G=Statens köp av varor och tjänster (inkl. offentliga servicetjänster t.ex. sundhetsväsenet, exkl. överföringar som SU eller arbetslöshetsersättning)
X=Utlänningarnas köp av inländska varor och tjänster
IM=Inländska köp av utländska varor och tjänster.
Privatkonsumtion och den disponibla inkomstens förhållande.
C beror positivt av den disponibla inkomsten. (beteendelikning) Högre inkomst ger högre konsumtion.
Yd=Inkomsten efter skatt (nettolön)
c1=den marginella konsumtionskvoten som anger andelen av den disponibla inkomsten som går till konsumtion.
c0=anger den del av konsumtionen som inte beror på inkomsten.
Disponibla inkomstens förhållande till skatt och privatkonsumtion.
Yd=Y-T
T är skatterna minus överföringar, dvs. den disponibla inkomsten beror negativt på skatterna. Vid hög skatt blir Yd lägre, och lägre inkomst ger lägre privatkonsumtion.
Endogena vs exogena variabler.
Endogena=Bestäms i modellen (kallas obekanta, rörliga var en ändring kan förklaras av modellen)
Exogena=Bestäms utanför modellen (tages för givet, konstanta var en ändring inte kan förklaras av modellen)
Vad menas med räkneregeln?
Antal endogena variabler ska svara till antalet likningar i modellen.
Förklara multiplikatoreffekt resp. autonom konsumtion.
Autonom konsumtion=Den del av efterfrågan som inte beror på output, så länge staten inte kör med ett stort budgetöverskott (T>G) kommer detta att vara positivt.
Multiplikator=Multiplikator för den autonoma konsumtionen.
Multiplikatoreffekt=Om den autonoma konsumtionen stiger så stiger output.
Multiplikatoreffekt vid stigning i G?
Intuition: En stigning i G ökar efterfrågan och därmed Y. Ju mer konsumtionen stiger, när Yd stiger, desto större är effekten på efterfrågan och därmed produktionen.
Högre produktion (Y) ger högre disponibel inkomst (Yd) och detta ökar konsumtionen (C).
Ökad konsumtion ökar efterfrågan som igen ökar Yd och därmed konsumtionen osv.
Pga. multiplikatoreffekten stiger Y mer än G. Effekten vill gradvis ebba ut då konsumenterna inte använder hela sin disponibla inkomst på konsumtion (nämligen den marginella konsumtionskvoten c1, ju större denna är desto större är effekten)
Hur lång tid tar multiplikatorprocessen?
Enligt vår modell ingen tid utan produktionen anpassar sig direkt. Tid ingår inte i modellen (en statisk modell).
I verkligheten beror anpassning på hur snabbt verksamheter justerar deras produktion till den ökade efterfrågan, och hur snabbt konsumenterna ökar deras konsumtion när inkomsten stiger.
När vi räknar på det i staten så finner störstadelen av effekten plats redan i första året.
Olika sparande. (3 typer)
Privat sparande: S=Yd - C (endogent)
Offentlig sparande: T - G (exogent)
Samlat sparande/Investeringarna: S + T - G (privat sparande plus offentlig sparande)
Vad menas med IS-kurvan?
En modell för varumarknaden (Investment equals Savings).
Vissar de kombinationer av ränta (i) och output (Y) som ger/säkrar jämvikt på varumarknaden.
Vad menas med det alternativa jämviktstillståndet?
I = S + T - G
Investeringarna är summan av privat och offentligt sparande.
Gäller alltid i jämvikt i en stängd ekonomi.
Vad menas med sparparadox?
Intuition: Om agenterna ökar sitt sparande, så minskas konsumtionen. Lägre konsumtion ger lägre produktion, vilket ger lägre inkomst och därmed lägre sparande.
I jämvikt går effekterna ut med varandra, således att sparandet är oförändrat.
Men kom ihåg att konsumtionen har fallit, så på kort sikt är det egentligen en dålig idé att spara då en stigning i sparandebenägenheten kan föra till recession/lågkonjunktur.
Förklara vad som händer vid produktionen som exogen resp. endogen.
Y som exogen när produktionen bestäms på varumarknaden som inte ingår i modellen.
Y som endogen när varumarknaden ingår i modellen. Räkneregeln ska vara uppfylld i bägge modeller.
Vad är pengar? Centralbankens betydelse.
Betalningsmedel som kan användas i transaktioner.
Centralbanken kontrollerar direkt mängden av sedlar och mynt (och därmed penningmängden)
“Bevaring” av tillgångar på 2 sätt, samt hur påverkas antalet kontanter.
Pengar (kontanter): kan användas i transaktioner men ingen ränta.
Obligationer: kan inte användas i transaktioner men betalar ränta.
Mängden kontanter beror på:
1. Transaktionsnivån: Ju fler transaktioner, desto fler kontanter
2. Ju högre ränta, desto färre kontanter.
Vad är funktionen för efterfrågan av pengar? (tänk demand)
Md=$Y*L(i)
Var L’(i)<0
Efterfrågan av pengar stiger proportionellt med den nominella inkomsten ($Y) och beror negativt av den nominella räntan (i).
Vad är intuitionen vid penningefterfrågan vid högre inkomst och högre ränta?
Den nominella inkomsten är ett mått för transaktionsnivån.
Högre inkomst ger fler transaktioner, vilket ger större penningefterfrågan.
Högre ränta ger högre efterfrågan efter obligationer, vilket ger lägre penningefterfrågan.
Stiger produktionen så stiger penningefterfrågan, vilket ger en stigning i jämviktsräntan.
Förklara vad penningmarknaden och penningmängden är.
Penningmarknaden bestämmer obligationsräntan.
Penningmängden (M) är lika med centralbankens utbud av pengar, Ms=M=Md.
Penningmarknaden - Förklara nominell inkomst, reell penningutbud och reell penningefterfrågan,
Nominell inkomst = En ökning i den nominella inkomsten ger en ökning i penningefterfrågan.
Reell penningutbud = Utbudet av pengar mätt i konsumeringsgods. Det reella penningutbudet ökar vid en ökning av den offentliga konsumtionen (G), precis som att det vill minska vid en minskning av G. (Beror positivt på G).
Reell penningefterfrågan = Efterfrågan av pengar mätt i konsumtionsgods. Denna beror positivt på den reella inkomsten samt negativt på den nominella räntan.
Penningmarknaden - Förklara nominell inkomst, reell penningutbud och reell penningefterfrågan,
Nominell inkomst = Lönen som står på pappret. En ökning i den nominella inkomsten ger en ökning i penningefterfrågan.
Reell penningutbud = Utbudet av pengar mätt i konsumeringsgods. Det reella penningutbudet ökar vid en ökning av den offentliga konsumtionen (G), precis som att det vill minska vid en minskning av G. (Beror positivt på G).
Reell penningefterfrågan = Efterfrågan av pengar mätt i konsumtionsgods. Denna beror positivt på den reella inkomsten samt negativt på den nominella räntan.
När är det jämvikt på penningmarknaden?
Centralbankens penningutbud är lika med penningmängden.
Ms=M
Penningefterfrågan är lika med penningutbudet.
Md=Ms
(Blanchard säger att M och $Y är exogena)
Penningefterfrågan och penningutbud - hur ser det ut grafisk?
i på y-axeln, M på x-axeln.
Penningefterfrågan som funktion av räntan (i).
Nedåtgående kurva.
Penningutbud som lodrät linje
1. Rörelse längs med kurvan vid lägre ränta för en given nominell inkomst ger ökad penningefterfrågan (M).
2. Förflyttning av kurvan vid högre nominell inkomst som ökar penningefterfrågan.
Centralbankens roll vid bestämmande av räntan på penningmarknaden?
Centralbanken kan häva och sänka räntan genom att ändra penningmängden (M).
Ökad penningmängd ger lägre ränta.
Minskad penningmängd ger högre ränta.
Räntebestämmelse via open market operations, förklara.
I praxis ökar centralbanken penningmängden genom att köpa obligationer för pengar vilket gör att räntan på obligationer faller.
Samt minskar penningmängden genom att sälja obligationer för pengar vilket gör att räntan på obligationer stiger.
(talan om statsobligationer och Treasury bills i USA)
Vad är en obligation och varför faller obligationsräntan när centralbanken köper obligationer?
En obligation är ett skuldbevis/skuldsedel.
Ex, man köper en obligation för Pb kr som ger en fast utbetalning på t.ex. 100kr efter ett år. Räntan bestäms därför vid:
i = (100kr - Pb) / Pb
Ökad efterfrågan efter obligationer ger högre obligationspris (Pb) och lägre ränta (i).
Minskad efterfrågan efter obligationer ger lägre obligationspris (Pb) och högre ränta (i).
Vad menas med centralbankens instrument och penningpolitiskt instrument?
Framför att bestämma sig för en bestämd penningmängd kan CB välja en bestämd räntesats och justera penningmängden för att uppnå denna.
CB siktar inte efter att styra penningmängden utan siktar efter att styra räntan och justera penningmängden därefter.
Dvs. Moderna centralbanker använder räntan som ett penningpolitiskt instrument.
Förklara en banks och en centralbanks aktiver och passiver.
Bank:
Aktiver = “Tillgångar”. Statsobligationer, centralbanks reserver och utlåning till privatpersoner och verksamheter.
Passiver = “Skulder”. Kontoinsättningar från kunder eller lån från andra banker.
Centralbank:
Aktiver = Obligationer.
Passiver = Reserver. (centralbank pengar)