Makro - stängd ekonomi på kort sikt Flashcards

1
Q

Vad bestämmer BNP på kort sikt?

A

På kort sikt antar vi att priserna är fasta, och produktionen anpassar sig efter efterfrågan.
BNP:s komponenter: Privatkonsumtion, investeringar, offentlig konsumtion och nettoexport

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Likning för BNP från efterfrågan-sidan. (varuefterfrågan)

A

Y=C+I+G+X-IM
(BNP=privatkonsumtion + investeringar + offentlig konsumtion + export - import)
I en stängd ekonomi är X-IM=0, vilket ger oss Z=C+I+G. (HUSK en identitet)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Förklara vad som menad med C, I, G, X och IM.

A

C=Konsumenternas köp av varor och tjänster.
I=Fast realkapital (verksamheter) samt boendeinvesteringar (konsumenterna)
G=Statens köp av varor och tjänster (inkl. offentliga servicetjänster t.ex. sundhetsväsenet, exkl. överföringar som SU eller arbetslöshetsersättning)
X=Utlänningarnas köp av inländska varor och tjänster
IM=Inländska köp av utländska varor och tjänster.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Privatkonsumtion och den disponibla inkomstens förhållande.

A

C beror positivt av den disponibla inkomsten. (beteendelikning) Högre inkomst ger högre konsumtion.
Yd=Inkomsten efter skatt (nettolön)
c1=den marginella konsumtionskvoten som anger andelen av den disponibla inkomsten som går till konsumtion.
c0=anger den del av konsumtionen som inte beror på inkomsten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Disponibla inkomstens förhållande till skatt och privatkonsumtion.

A

Yd=Y-T
T är skatterna minus överföringar, dvs. den disponibla inkomsten beror negativt på skatterna. Vid hög skatt blir Yd lägre, och lägre inkomst ger lägre privatkonsumtion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Endogena vs exogena variabler.

A

Endogena=Bestäms i modellen (kallas obekanta, rörliga var en ändring kan förklaras av modellen)
Exogena=Bestäms utanför modellen (tages för givet, konstanta var en ändring inte kan förklaras av modellen)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad menas med räkneregeln?

A

Antal endogena variabler ska svara till antalet likningar i modellen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Förklara multiplikatoreffekt resp. autonom konsumtion.

A

Autonom konsumtion=Den del av efterfrågan som inte beror på output, så länge staten inte kör med ett stort budgetöverskott (T>G) kommer detta att vara positivt.
Multiplikator=Multiplikator för den autonoma konsumtionen.
Multiplikatoreffekt=Om den autonoma konsumtionen stiger så stiger output.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Multiplikatoreffekt vid stigning i G?

A

Intuition: En stigning i G ökar efterfrågan och därmed Y. Ju mer konsumtionen stiger, när Yd stiger, desto större är effekten på efterfrågan och därmed produktionen.
Högre produktion (Y) ger högre disponibel inkomst (Yd) och detta ökar konsumtionen (C).
Ökad konsumtion ökar efterfrågan som igen ökar Yd och därmed konsumtionen osv.
Pga. multiplikatoreffekten stiger Y mer än G. Effekten vill gradvis ebba ut då konsumenterna inte använder hela sin disponibla inkomst på konsumtion (nämligen den marginella konsumtionskvoten c1, ju större denna är desto större är effekten)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur lång tid tar multiplikatorprocessen?

A

Enligt vår modell ingen tid utan produktionen anpassar sig direkt. Tid ingår inte i modellen (en statisk modell).
I verkligheten beror anpassning på hur snabbt verksamheter justerar deras produktion till den ökade efterfrågan, och hur snabbt konsumenterna ökar deras konsumtion när inkomsten stiger.
När vi räknar på det i staten så finner störstadelen av effekten plats redan i första året.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Olika sparande. (3 typer)

A

Privat sparande: S=Yd - C (endogent)
Offentlig sparande: T - G (exogent)
Samlat sparande/Investeringarna: S + T - G (privat sparande plus offentlig sparande)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad menas med IS-kurvan?

A

En modell för varumarknaden (Investment equals Savings).

Vissar de kombinationer av ränta (i) och output (Y) som ger/säkrar jämvikt på varumarknaden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad menas med det alternativa jämviktstillståndet?

A

I = S + T - G
Investeringarna är summan av privat och offentligt sparande.
Gäller alltid i jämvikt i en stängd ekonomi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad menas med sparparadox?

A

Intuition: Om agenterna ökar sitt sparande, så minskas konsumtionen. Lägre konsumtion ger lägre produktion, vilket ger lägre inkomst och därmed lägre sparande.
I jämvikt går effekterna ut med varandra, således att sparandet är oförändrat.
Men kom ihåg att konsumtionen har fallit, så på kort sikt är det egentligen en dålig idé att spara då en stigning i sparandebenägenheten kan föra till recession/lågkonjunktur.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Förklara vad som händer vid produktionen som exogen resp. endogen.

A

Y som exogen när produktionen bestäms på varumarknaden som inte ingår i modellen.
Y som endogen när varumarknaden ingår i modellen. Räkneregeln ska vara uppfylld i bägge modeller.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är pengar? Centralbankens betydelse.

A

Betalningsmedel som kan användas i transaktioner.

Centralbanken kontrollerar direkt mängden av sedlar och mynt (och därmed penningmängden)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

“Bevaring” av tillgångar på 2 sätt, samt hur påverkas antalet kontanter.

A

Pengar (kontanter): kan användas i transaktioner men ingen ränta.
Obligationer: kan inte användas i transaktioner men betalar ränta.
Mängden kontanter beror på:
1. Transaktionsnivån: Ju fler transaktioner, desto fler kontanter
2. Ju högre ränta, desto färre kontanter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är funktionen för efterfrågan av pengar? (tänk demand)

A

Md=$Y*L(i)
Var L’(i)<0
Efterfrågan av pengar stiger proportionellt med den nominella inkomsten ($Y) och beror negativt av den nominella räntan (i).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad är intuitionen vid penningefterfrågan vid högre inkomst och högre ränta?

A

Den nominella inkomsten är ett mått för transaktionsnivån.
Högre inkomst ger fler transaktioner, vilket ger större penningefterfrågan.
Högre ränta ger högre efterfrågan efter obligationer, vilket ger lägre penningefterfrågan.
Stiger produktionen så stiger penningefterfrågan, vilket ger en stigning i jämviktsräntan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Förklara vad penningmarknaden och penningmängden är.

A

Penningmarknaden bestämmer obligationsräntan.

Penningmängden (M) är lika med centralbankens utbud av pengar, Ms=M=Md.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Penningmarknaden - Förklara nominell inkomst, reell penningutbud och reell penningefterfrågan,

A

Nominell inkomst = En ökning i den nominella inkomsten ger en ökning i penningefterfrågan.
Reell penningutbud = Utbudet av pengar mätt i konsumeringsgods. Det reella penningutbudet ökar vid en ökning av den offentliga konsumtionen (G), precis som att det vill minska vid en minskning av G. (Beror positivt på G).
Reell penningefterfrågan = Efterfrågan av pengar mätt i konsumtionsgods. Denna beror positivt på den reella inkomsten samt negativt på den nominella räntan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Penningmarknaden - Förklara nominell inkomst, reell penningutbud och reell penningefterfrågan,

A

Nominell inkomst = Lönen som står på pappret. En ökning i den nominella inkomsten ger en ökning i penningefterfrågan.
Reell penningutbud = Utbudet av pengar mätt i konsumeringsgods. Det reella penningutbudet ökar vid en ökning av den offentliga konsumtionen (G), precis som att det vill minska vid en minskning av G. (Beror positivt på G).
Reell penningefterfrågan = Efterfrågan av pengar mätt i konsumtionsgods. Denna beror positivt på den reella inkomsten samt negativt på den nominella räntan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

När är det jämvikt på penningmarknaden?

A

Centralbankens penningutbud är lika med penningmängden.
Ms=M
Penningefterfrågan är lika med penningutbudet.
Md=Ms
(Blanchard säger att M och $Y är exogena)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Penningefterfrågan och penningutbud - hur ser det ut grafisk?

A

i på y-axeln, M på x-axeln.
Penningefterfrågan som funktion av räntan (i).
Nedåtgående kurva.
Penningutbud som lodrät linje
1. Rörelse längs med kurvan vid lägre ränta för en given nominell inkomst ger ökad penningefterfrågan (M).
2. Förflyttning av kurvan vid högre nominell inkomst som ökar penningefterfrågan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Centralbankens roll vid bestämmande av räntan på penningmarknaden?

A

Centralbanken kan häva och sänka räntan genom att ändra penningmängden (M).
Ökad penningmängd ger lägre ränta.
Minskad penningmängd ger högre ränta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Räntebestämmelse via open market operations, förklara.

A

I praxis ökar centralbanken penningmängden genom att köpa obligationer för pengar vilket gör att räntan på obligationer faller.
Samt minskar penningmängden genom att sälja obligationer för pengar vilket gör att räntan på obligationer stiger.
(talan om statsobligationer och Treasury bills i USA)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad är en obligation och varför faller obligationsräntan när centralbanken köper obligationer?

A

En obligation är ett skuldbevis/skuldsedel.
Ex, man köper en obligation för Pb kr som ger en fast utbetalning på t.ex. 100kr efter ett år. Räntan bestäms därför vid:
i = (100kr - Pb) / Pb
Ökad efterfrågan efter obligationer ger högre obligationspris (Pb) och lägre ränta (i).
Minskad efterfrågan efter obligationer ger lägre obligationspris (Pb) och högre ränta (i).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad menas med centralbankens instrument och penningpolitiskt instrument?

A

Framför att bestämma sig för en bestämd penningmängd kan CB välja en bestämd räntesats och justera penningmängden för att uppnå denna.
CB siktar inte efter att styra penningmängden utan siktar efter att styra räntan och justera penningmängden därefter.
Dvs. Moderna centralbanker använder räntan som ett penningpolitiskt instrument.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Förklara en banks och en centralbanks aktiver och passiver.

A

Bank:
Aktiver = “Tillgångar”. Statsobligationer, centralbanks reserver och utlåning till privatpersoner och verksamheter.
Passiver = “Skulder”. Kontoinsättningar från kunder eller lån från andra banker.

Centralbank:
Aktiver = Obligationer.
Passiver = Reserver. (centralbank pengar)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Varför har banken en reserv? och förklara grafiskt runt detta, samt reservraten.

A

Buffer till att täcka oväntade fall i insättningar. Bankerna är bl.a finansiella förmedlare, var de mottager insättningar från sparare och använder dessa till att ge lån eller köpa värdepapper.
Penningmängden består nu enbart av insättning på bank, vilket ger oss bankens reservefterfrågan Hd:
Hd = θ * Md => Hd = θ * $Y * L(i)
Reservrate: 0

31
Q

Förklara USAs penningpolitiska instrument.

A

Amerikanska banker handlar med reserver på den s.k. “federal funds market”.
Den amerikanska centralbanken (FED) bestämmer reservsutbudet (“federal funds”) och kan därmed påverka jämviktsräntan (“federal funds rate”). Detta gör att federal funds rate är det primära penningpolitiska instrumentet i USA.
T.ex. kan centralbanken sänka jämviktsräntan genom att använda reserver till att köpa upp obligationer av bankerna.

32
Q

Vad menas med likviditetsfällan?

A

Var centralbanken inte kan sänka rätan ytterligare. (zero lower bound), och det sägs att ekonomin är i en likviditetsfälla.
När räntan når 0 blir folk indifferenta mellan att behålla pengar och behålla obligationer.
Räntan faller inte under 0 då konsumenter och banker inte är villiga att sälja deras obligationer till en ränta på 0, dvs. penningefterfrågan är oändligt hög när räntan är 0.
T.ex. den amerikanska penningpolitiska räntan (federal funds rate) var 0% i 2009-2015 var FED inte kunde sänka räntan mer för att stimulera ekonomin. Istället köpte man upp andra typer av obligationer (med längre löptid) vilket kallas för kvantitativa lämpningar (quantitative easing, QE).

33
Q

Kan en ränta vara negativ?

A

I praxis ja. En säker bevaring av värde:
Konsumenter och verksamheter är villiga till att betala en smula för att ha obligationer framför att bevara alla deras värden som bankinsättningar eller i kontanter.
T.ex. har vi svagt negativa räntor i DK (aktuellt -0.6%)

34
Q

Hur beskrivs jämvikt på varumarknaden och penningmarknaden i IS-LM-Modellen?

A

Beskriver sammanhang mellan produktion och ränta på kort sikt.
Jämvikt på varumarknaden: IS-relationen (Investment Savings)
Jämvikt på penningmarknaden: LM-relationen (Liquidity preference Money supply)

35
Q

Vad är sammanhanget mellan varu- och penningmarknaden?

A

Räntan.

Samt skapas en länk mellan produktionen/inkomsten (Y) som nu är endogen i båda marknaderna via IS-LM-kurvan.

36
Q

När investeringarna inte är exogena vad beror de i verkligheten av?

A

Investeringarna beror både på produktionen (Y) och räntan (i).

  1. Högre produktion ger större behov för produktionskapacitet vilket ger fler investeringar i fast realkapital (maskiner m.m.).
  2. Högre ränta gör det dyrt att finansiera investeringarna vilket ger färre investeringar.
37
Q

Hur går vi från varumarknadsjämvikt (Z=Y) till IS-kurvan?

A

Steg för steg:
1. ZZ-kurvor för olika värden av i.
2. Var jämviktspunkt i (Y, Z)-diagrammet ger en kombination av ränta och produktion.
3. Dessa jämviktspunkter ritas in i ett (Y, i)-diagram, vilket ger IS-kurvan.
Intuitionen: Hög ränta ger mindre investeringar (och mindre produktion) och den samlade efterfrågan faller

38
Q

Vad händer med IS-kurvan om skatten stiger?

A

Vid en given ränta kommer en skattestigning att sänka produktionen, och IS-kurvan förflyttas till vänster. ((Y, i)-diagram)
Intuition: Ökade skatter, ger mindre privat konsumtion, som minskar efterfrågan och produktionen.

39
Q

Hur förhåller sig den reella penningefterfrågan och penningutbudet sig till LM-kurvan i jämvikt?

A

Penningmarknadsjämvikten säger nu att den reella penningutbudet är lika med den reella penningefterfrågan.
(Ms=Md=M som exogen, och kan skrivas som exogent i)

40
Q

Hur ritas LM-kurvan grafiskt? och vad anger den?

A

i på y-axeln, och Y på x-axeln.
LM-kurvan ritas som en vågrät linje.
LM-kurvan anger den ränta som centralbanken har fastsatt. (“Bakom kulisserna” justerar CB penningmängden för att uppnå denna ränta)

41
Q

Förklara finanspolitik resp. penningpolitik.

A

Finanspolitik:
Förs av regeringen. Ändringar i T och G. (IS-kurvan förflyttas)
Penningpolitik:
Förs av centralbanken. Ändringar i i. (LM-kurvan förflyttas)
(alla exogena variabler)

42
Q

Förklara kontraktiv resp. expansiv finans- och penningpolitik.

A

Expansivt tilltag ökar produktionen.
Kontraktiv tilltag minskar produktionen.

Expansiv finanspolitik = Öka G och/eller sänka T
Kontraktiv finanspolitik = Sänka G och/eller öka T
Expansiv penningpolitik = CB sänker räntan.
Kontraktiv penningpolitik = CB ökar/häver räntan.

43
Q

Förklara policy mix.

A

En kombination av finans- och penningpolitik. Båda kan användas för att öka produktionen (eller minska produktionen)

44
Q

Staten har ett budgetunderskott, kan staten minska underskottet utan att skapa en recession (minskning av Y)? Vad händer grafiskt?

A

Vid policymix och en kombination av kontraktiv finanspolitik och expansiv penningpolitik.
Kontraktiv finanspolitik orsakar minskning av (G-T) och IS-kurvan flyttas mot vänster.
Expansiv penningpolitik orsakar lägre ränta och LM-kurvan flyttas neråt.
Dvs. (G-T) är lägre men BNP(Y) är oförändrat.

45
Q

Vad är effekterna av en räntestigning?

A

Output och detaljförsäljning faller.
Arbetslösheten stiger (tillfälligt).
Priserna är (nästan) oförändrade på kort sikt (Husk att detta är ett antagande i modellen).

45
Q

Vad är effekterna av en räntestigning?

A

Output och detaljförsäljning faller.
Arbetslösheten stiger (tillfälligt).
Priserna är (nästan) oförändrade på kort sikt (Husk att detta är ett antagande i modellen).

46
Q

Förklara realränta resp. nominell ränta, och vad är skillnanden?

A

Nominell ränta = Räntan mätt i kronor och ören (i). Angiver avkastningen på sparande mätt i kronor och ören. Räntan som står noterad på en obligation eller annat lånebevis.
Realränta = Räntan mätt i konsumtionsgods (r). Angiver den förväntade avkastningen på sparande mätt i konsumtionsgods. Den nominella räntan “rensad” på inflationsförväntningar (prishöjningar).

Skillnaden är den förväntade inflationen. Om den förväntade inflationen är hög, är den förväntade reala avkastningen på sparande låg. Detta för att priserna på konsumeringsgods förväntas stiga mycket.
För en given nominell ränta (i) kommer sparandets köpkraft därmed stiga mindre. Realräntan är med andra ord låg.

47
Q

Visa funktionen för realräntan

A

r = i - π

48
Q

Vad är räntornas nedre nollgränser och varför?

A

Den nominella räntan kan inte bli lägre än 0 då konsumenterna är villiga till att sälja hela deras obligationshållande till centralbanken till en ränta på 0 (förutsatt att transaktionsbehovet är uppfyllt).
Den reella räntans nedre nollgräns anges efter den nominella räntans nedre nollgräns. Om den nominella räntan är 0 får vi den reella räntans nedre nollgräns som r = - π(förväntad)

49
Q

Varför kan räntornas nedre gränser utgöra ett problem för CB?

A

Centralbanken kan således inte sänka obligationsräntan ytterligare vid att köpa upp obligationer och kan således inte stabilisera ekonomin.

50
Q

Kan den nominella räntan vara samma som den reella räntan?

A

Ja, när den förväntade inflationen är lika med 0 (π=0) är den nominella räntan lika med den reella räntan.
r = i - π => r = i

51
Q

Hur påverkar inflationen den reala räntan?

A

Högre förväntad inflation sänker realräntan (och vice versa).

52
Q

Förklara ex-ante och ex-post realränta. Vilken är avgörande för konsumenters beslut om sparande och verksamheters beslut om investeringar?

A
Ex-ante = Referera till förväntad framtida händelsen, beror på den förväntade inflationen. Också sagt förväntad realränta.
Ex-post = Refererar till den realiserade händelsen, beror på den realiserade inflationen. Också sagt exakt ränta.

Den framtida inflationen är inte känd på sparande- eller investeringstidpunkten och därav beror besluten på ex-ante realräntan.

53
Q

Förklara förhållandet mellan riskpremie och obligationer, samt riskaversion.

A

I verkligheten finns det många obligationer och många räntor. Några obligationer är mer riskabla än andra (större sannolikhet för att låntagaren (utfärdaren av obligationen) inte kan betala tillbaka).
Därför kräver investerare en riskpremie för dessa obligationer som är mer riskfyllda, i förhållande till mer säkra obligationer.
Riskaversion menas motviljan att ta risker, och riskpremien beror i verkligheten även av denna och inte bara den förväntade inflationen. Om inflationsköparna är riskavers så kommer det att krävas en riskpremie som är högre än vad som ska till för att säkra samma förväntade avkast.

54
Q

vad är funktionen för en riskpremie?

A

En riskfri obligation = i som nominell ränta
En riskfylld obligation = i+x som nominell ränta

x = (1+i)p / (1-p)

55
Q

Varför kan riskpremien stiga? (2 saker)

A
  1. Den uppfattande risken stiger (dvs. p stiger)

2. Investerarnas riskaversion stiger.

56
Q

Vad läggs till i den utvidgade IS-LM-modellen?

A

Den förväntade inflationen och riskpremien, som båda är exogena.
Därtill kan vi även säga att centralbankerna sätter ett mål för realräntan istället för den nominella räntan.

57
Q

Vad är policyräntan och låneräntan?

A
Policyräntan = r (reala räntan)
Låneräntan = r + x (reala räntan plus riskpremien)
58
Q

Varför beror investeringsbeslut på realränta och inte nominell ränta?

A

r och x ingår i uttrycket för investeringarna, vilket ger oss ett bättre uttryck för vad som reellt påverkar verksamheternas lånetagning.
Verksamheterna kan inte låna till centralbankräntan utan de betalar en riskpremie (x).
Allt annat lika så beror investeringsbeslutet på realräntan och inte den nominella räntan.
(Ok med hög nominell ränta, om inflationen också är hög, således att återbetalningen mätt i konsumtionsgods (=realräntan) blir förhållandevis låg).

59
Q

Varför beror investeringsbeslut på realränta och inte nominell ränta?

A

r och x ingår i uttrycket för investeringarna, vilket ger oss ett bättre uttryck för vad som reellt påverkar verksamheternas lånetagning.
Verksamheterna kan inte låna till centralbankräntan utan de betalar en riskpremie (x).
Allt annat lika så beror investeringsbeslutet på realräntan och inte den nominella räntan.
(Ok med hög nominell ränta, om inflationen också är hög, således att återbetalningen mätt i konsumtionsgods (=realräntan) blir förhållandevis låg).

60
Q

Vad händer vid en stigning i riskpremien? samt visa grafiskt.

A

En stigning i riskpremien ändrar inte centralbankens policyränta, men stigningen sänker investeringarna (vilket sänker output intuitivt).
IS-kurvan förflyttas till vänster.
Modellen kan förutse att låneräntan kommer att stiga även om centralbankens policyränta faller, detta är tillfället när ändringen i riskpremien är större än fallet i policyräntan.
Även om räntan sänks (LM neråt) så betyder en stigning i riskpremien att verksamheternas låneränta stiger. Därför faller investeringarna (IS mot vänster) och samlat sett faller output. Men ekonomin klarar sig trots allt bättre än om räntan inte hade sänkts.

61
Q

Kan policy räntan bli negativ?

A

Ja, t.ex. vid positiv förväntad inflation och nominell ränta på 0, men räntan kan inte bli lägre än - π (förväntad).

62
Q

Hur förklarar den utvidgade modellen att investeringarna kunde falla under finanskrisen även om räntorna sänktes?

A

Det skylls på att riskpremien (och därmed låneräntan) steg pga. osäkerhet i det finansiella systemet.

63
Q

Kommerciella bankers roll i penningskapelsen och uträkning för det, samt betydelse för finanskrisen.

A

Fractional reserve banking ökar penningmängden genom utlån och inlån.
I slutet är följande uppfyllt:
Bankens reserv / Bankinsättning = önskad reservandel
Vilket kan sägas som:
Bankinsättning = Bankens reserv / önskad reservandel

Kommersiella banker fungerar som finansiella förmedlare var verksamheter lånar hos.

Detta system kollapsade under finanskrisen.

64
Q

Vilka 3 saker utgör bankens balans?

A

Aktiver, passiver och eget kapital.

65
Q

Vad är kapitalgrad?

A

Capital ratio.

Eget kapital / aktiver = kapitalgrad

66
Q

Vad är omvandlingsgrad?

A

Leverage ratio.
Aktiver / eget kapital = omvandlingsgrad.
Högre omvandlingsgrad innebär högre förväntad avkastning på eget kapital.
Generellt beror bankens avkastning på eget kapital positivt på omvandlingsgraden (så länge räntan på aktiver är större än räntan på passiver).

67
Q

Hur kan en bank hamna i problem?

A

En hög omvandlingsgrad innebär en hög risk för insolvens.
Banken är insolvens när dess passiver (skulder) överstiger aktiver (tillgångar), och eget kapital blir negativt.
Ett fall i en banks aktiver kan skyllas på t.ex. att det visar sig att några av de folk som har lånat pengar av banken inte kan betala tillbaka.

68
Q

Varför kan en hög omvandlingsgrad vara ett problem? (mekanismen bak ban runs)

A

Banken har ett incitament till att välja en hög omvandlingsgrad, då det allt annat lika ökar avkastningen på eget kapital.
Samtidigt så medför en hög omvandlingsgrad sårbarhet hos bankerna i förhållande till en förlust av värdet på aktiverna.
Om bankens aktiver är illikvida (inte kan säljas/inlösas på kort sikt utan förlust av värde) så medför en hög omvandlingsgrad även att bankerna är sårbara i det tillfälle var kunderna önskar att häva en stor del av deras insättning (omtalade ”bank runs”).
Rykte om en sårbar bank så skyndar man sig med att häva sina pengar (bank runs), vilket kan ske även om banken faktiskt inte är i problem.

69
Q

Vad är bankens avkastning på eget kapital?

A

Avkastning på eget kapital = profit / eget kapital

70
Q

Hur kan insolvens motverkas? dvs göra den finansiella sektor mer solvent.

A

Banker har en högre risk för att bli insolventa om där är hög omvandlingsgrad (dvs. de har många aktiver i förhållande till eget kapital), samt om deras passiver är mer likvida än deras aktiver.
Staten kan minska omvandlingsgraden vid att insätta eget kapital direkt i banken (t.ex. genom att köpa aktier i banken). Detta minskar risken för insolvens.
Alternativt kan staten ge bankens kunder insättningsgaranti, vilket minskar risken för en s.k. ”bank run” och därmed minskar risken för insolvens.
Båda tilltag vill minska riskpremien och därmed den ränta som banker och inte-finansiella kan låna till.
IS-kurvan rör sig därmed till höger då lägre riskpremie ökar investeringarna.

71
Q

Ge exempel på en kvantitativ lämpning från centralbanken för att öka den finansiella sektorns solvens.

A

Om centralbanken köper upp värdepapper från bankerna kommer detta göra att bankernas aktiver blir mer likvida, och därmed minskar risken för insolvens. En minskad risk för insolvens minskar riskpremien, och en minskad riskpremie gör att IS-kurvan flyttar sig till höger. (precis som exemplet ovan)

72
Q

Finanskrisen beskrivet av IS-LM.

A

Kraftig förflyttning av IS-kurvan till vänster pga. högre riskpremie, lägre investering, längre konsumtion, och lägre produktion.
Ekonomisk politisk respons: Expansiv finanspolitik vid ökning av G och sänkning av T. Samt expansiv penningpolitik vid sänkning av ränta.