Makro - stängd ekonomi på kort sikt

Question 1

Vad bestämmer BNP på kort sikt?

Answer 1

På kort sikt antar vi att priserna är fasta, och produktionen anpassar sig efter efterfrågan.
BNP:s komponenter: Privatkonsumtion, investeringar, offentlig konsumtion och nettoexport

Question 2

Likning för BNP från efterfrågan-sidan. (varuefterfrågan)

Answer 2

Y=C+I+G+X-IM
(BNP=privatkonsumtion + investeringar + offentlig konsumtion + export - import)
I en stängd ekonomi är X-IM=0, vilket ger oss Z=C+I+G. (HUSK en identitet)

Question 3

Förklara vad som menad med C, I, G, X och IM.

Answer 3

C=Konsumenternas köp av varor och tjänster.
I=Fast realkapital (verksamheter) samt boendeinvesteringar (konsumenterna)
G=Statens köp av varor och tjänster (inkl. offentliga servicetjänster t.ex. sundhetsväsenet, exkl. överföringar som SU eller arbetslöshetsersättning)
X=Utlänningarnas köp av inländska varor och tjänster
IM=Inländska köp av utländska varor och tjänster.

Question 4

Privatkonsumtion och den disponibla inkomstens förhållande.

Answer 4

C beror positivt av den disponibla inkomsten. (beteendelikning) Högre inkomst ger högre konsumtion.
Yd=Inkomsten efter skatt (nettolön)
c1=den marginella konsumtionskvoten som anger andelen av den disponibla inkomsten som går till konsumtion.
c0=anger den del av konsumtionen som inte beror på inkomsten.

Question 5

Disponibla inkomstens förhållande till skatt och privatkonsumtion.

Answer 5

Yd=Y-T
T är skatterna minus överföringar, dvs. den disponibla inkomsten beror negativt på skatterna. Vid hög skatt blir Yd lägre, och lägre inkomst ger lägre privatkonsumtion.

Question 6

Endogena vs exogena variabler.

Answer 6

Endogena=Bestäms i modellen (kallas obekanta, rörliga var en ändring kan förklaras av modellen)
Exogena=Bestäms utanför modellen (tages för givet, konstanta var en ändring inte kan förklaras av modellen)

Question 7

Vad menas med räkneregeln?

Answer 7

Antal endogena variabler ska svara till antalet likningar i modellen.

Question 8

Förklara multiplikatoreffekt resp. autonom konsumtion.

Answer 8

Autonom konsumtion=Den del av efterfrågan som inte beror på output, så länge staten inte kör med ett stort budgetöverskott (T>G) kommer detta att vara positivt.
Multiplikator=Multiplikator för den autonoma konsumtionen.
Multiplikatoreffekt=Om den autonoma konsumtionen stiger så stiger output.

Question 9

Multiplikatoreffekt vid stigning i G?

Answer 9

Intuition: En stigning i G ökar efterfrågan och därmed Y. Ju mer konsumtionen stiger, när Yd stiger, desto större är effekten på efterfrågan och därmed produktionen.
Högre produktion (Y) ger högre disponibel inkomst (Yd) och detta ökar konsumtionen (C).
Ökad konsumtion ökar efterfrågan som igen ökar Yd och därmed konsumtionen osv.
Pga. multiplikatoreffekten stiger Y mer än G. Effekten vill gradvis ebba ut då konsumenterna inte använder hela sin disponibla inkomst på konsumtion (nämligen den marginella konsumtionskvoten c1, ju större denna är desto större är effekten)

Question 10

Hur lång tid tar multiplikatorprocessen?

Answer 10

Enligt vår modell ingen tid utan produktionen anpassar sig direkt. Tid ingår inte i modellen (en statisk modell).
I verkligheten beror anpassning på hur snabbt verksamheter justerar deras produktion till den ökade efterfrågan, och hur snabbt konsumenterna ökar deras konsumtion när inkomsten stiger.
När vi räknar på det i staten så finner störstadelen av effekten plats redan i första året.

Question 11

Olika sparande. (3 typer)

Answer 11

Privat sparande: S=Yd - C (endogent)
Offentlig sparande: T - G (exogent)
Samlat sparande/Investeringarna: S + T - G (privat sparande plus offentlig sparande)

Question 12

Vad menas med IS-kurvan?

Answer 12

En modell för varumarknaden (Investment equals Savings).

Vissar de kombinationer av ränta (i) och output (Y) som ger/säkrar jämvikt på varumarknaden.

Question 13

Vad menas med det alternativa jämviktstillståndet?

Answer 13

I = S + T - G
Investeringarna är summan av privat och offentligt sparande.
Gäller alltid i jämvikt i en stängd ekonomi.

Question 14

Vad menas med sparparadox?

Answer 14

Intuition: Om agenterna ökar sitt sparande, så minskas konsumtionen. Lägre konsumtion ger lägre produktion, vilket ger lägre inkomst och därmed lägre sparande.
I jämvikt går effekterna ut med varandra, således att sparandet är oförändrat.
Men kom ihåg att konsumtionen har fallit, så på kort sikt är det egentligen en dålig idé att spara då en stigning i sparandebenägenheten kan föra till recession/lågkonjunktur.

Question 15

Förklara vad som händer vid produktionen som exogen resp. endogen.

Answer 15

Y som exogen när produktionen bestäms på varumarknaden som inte ingår i modellen.
Y som endogen när varumarknaden ingår i modellen. Räkneregeln ska vara uppfylld i bägge modeller.

Question 16

Vad är pengar? Centralbankens betydelse.

Answer 16

Betalningsmedel som kan användas i transaktioner.

Centralbanken kontrollerar direkt mängden av sedlar och mynt (och därmed penningmängden)

Question 17

“Bevaring” av tillgångar på 2 sätt, samt hur påverkas antalet kontanter.

Answer 17

Pengar (kontanter): kan användas i transaktioner men ingen ränta.
Obligationer: kan inte användas i transaktioner men betalar ränta.
Mängden kontanter beror på:
1. Transaktionsnivån: Ju fler transaktioner, desto fler kontanter
2. Ju högre ränta, desto färre kontanter.

Question 18

Vad är funktionen för efterfrågan av pengar? (tänk demand)

Answer 18

Md=$Y*L(i)
Var L’(i)<0
Efterfrågan av pengar stiger proportionellt med den nominella inkomsten ($Y) och beror negativt av den nominella räntan (i).

Question 19

Vad är intuitionen vid penningefterfrågan vid högre inkomst och högre ränta?

Answer 19

Den nominella inkomsten är ett mått för transaktionsnivån.
Högre inkomst ger fler transaktioner, vilket ger större penningefterfrågan.
Högre ränta ger högre efterfrågan efter obligationer, vilket ger lägre penningefterfrågan.
Stiger produktionen så stiger penningefterfrågan, vilket ger en stigning i jämviktsräntan.

Question 20

Förklara vad penningmarknaden och penningmängden är.

Answer 20

Penningmarknaden bestämmer obligationsräntan.

Penningmängden (M) är lika med centralbankens utbud av pengar, Ms=M=Md.

Question 21

Penningmarknaden - Förklara nominell inkomst, reell penningutbud och reell penningefterfrågan,

Answer 21

Nominell inkomst = En ökning i den nominella inkomsten ger en ökning i penningefterfrågan.
Reell penningutbud = Utbudet av pengar mätt i konsumeringsgods. Det reella penningutbudet ökar vid en ökning av den offentliga konsumtionen (G), precis som att det vill minska vid en minskning av G. (Beror positivt på G).
Reell penningefterfrågan = Efterfrågan av pengar mätt i konsumtionsgods. Denna beror positivt på den reella inkomsten samt negativt på den nominella räntan.

Question 22

Penningmarknaden - Förklara nominell inkomst, reell penningutbud och reell penningefterfrågan,

Answer 22

Nominell inkomst = Lönen som står på pappret. En ökning i den nominella inkomsten ger en ökning i penningefterfrågan.
Reell penningutbud = Utbudet av pengar mätt i konsumeringsgods. Det reella penningutbudet ökar vid en ökning av den offentliga konsumtionen (G), precis som att det vill minska vid en minskning av G. (Beror positivt på G).
Reell penningefterfrågan = Efterfrågan av pengar mätt i konsumtionsgods. Denna beror positivt på den reella inkomsten samt negativt på den nominella räntan.

Question 23

När är det jämvikt på penningmarknaden?

Answer 23

Centralbankens penningutbud är lika med penningmängden.
Ms=M
Penningefterfrågan är lika med penningutbudet.
Md=Ms
(Blanchard säger att M och $Y är exogena)

Question 24

Penningefterfrågan och penningutbud - hur ser det ut grafisk?

Answer 24

i på y-axeln, M på x-axeln.
Penningefterfrågan som funktion av räntan (i).
Nedåtgående kurva.
Penningutbud som lodrät linje
1. Rörelse längs med kurvan vid lägre ränta för en given nominell inkomst ger ökad penningefterfrågan (M).
2. Förflyttning av kurvan vid högre nominell inkomst som ökar penningefterfrågan.

Question 25

Centralbankens roll vid bestämmande av räntan på penningmarknaden?

Answer 25

Centralbanken kan häva och sänka räntan genom att ändra penningmängden (M).
Ökad penningmängd ger lägre ränta.
Minskad penningmängd ger högre ränta.

Question 26

Räntebestämmelse via open market operations, förklara.

Answer 26

I praxis ökar centralbanken penningmängden genom att köpa obligationer för pengar vilket gör att räntan på obligationer faller.
Samt minskar penningmängden genom att sälja obligationer för pengar vilket gör att räntan på obligationer stiger.
(talan om statsobligationer och Treasury bills i USA)

Question 27

Vad är en obligation och varför faller obligationsräntan när centralbanken köper obligationer?

Answer 27

En obligation är ett skuldbevis/skuldsedel.
Ex, man köper en obligation för Pb kr som ger en fast utbetalning på t.ex. 100kr efter ett år. Räntan bestäms därför vid:
i = (100kr - Pb) / Pb
Ökad efterfrågan efter obligationer ger högre obligationspris (Pb) och lägre ränta (i).
Minskad efterfrågan efter obligationer ger lägre obligationspris (Pb) och högre ränta (i).

Question 28

Vad menas med centralbankens instrument och penningpolitiskt instrument?

Answer 28

Framför att bestämma sig för en bestämd penningmängd kan CB välja en bestämd räntesats och justera penningmängden för att uppnå denna.
CB siktar inte efter att styra penningmängden utan siktar efter att styra räntan och justera penningmängden därefter.
Dvs. Moderna centralbanker använder räntan som ett penningpolitiskt instrument.

Question 29

Förklara en banks och en centralbanks aktiver och passiver.

Answer 29

Bank:
Aktiver = “Tillgångar”. Statsobligationer, centralbanks reserver och utlåning till privatpersoner och verksamheter.
Passiver = “Skulder”. Kontoinsättningar från kunder eller lån från andra banker.

Centralbank:
Aktiver = Obligationer.
Passiver = Reserver. (centralbank pengar)

Question 30

Varför har banken en reserv? och förklara grafiskt runt detta, samt reservraten.

Answer 30

Buffer till att täcka oväntade fall i insättningar. Bankerna är bl.a finansiella förmedlare, var de mottager insättningar från sparare och använder dessa till att ge lån eller köpa värdepapper.
Penningmängden består nu enbart av insättning på bank, vilket ger oss bankens reservefterfrågan Hd:
Hd = θ * Md => Hd = θ * $Y * L(i)
Reservrate: 0

Question 31

Förklara USAs penningpolitiska instrument.

Answer 31

Amerikanska banker handlar med reserver på den s.k. “federal funds market”.
Den amerikanska centralbanken (FED) bestämmer reservsutbudet (“federal funds”) och kan därmed påverka jämviktsräntan (“federal funds rate”). Detta gör att federal funds rate är det primära penningpolitiska instrumentet i USA.
T.ex. kan centralbanken sänka jämviktsräntan genom att använda reserver till att köpa upp obligationer av bankerna.

Question 32

Vad menas med likviditetsfällan?

Answer 32

Var centralbanken inte kan sänka rätan ytterligare. (zero lower bound), och det sägs att ekonomin är i en likviditetsfälla.
När räntan når 0 blir folk indifferenta mellan att behålla pengar och behålla obligationer.
Räntan faller inte under 0 då konsumenter och banker inte är villiga att sälja deras obligationer till en ränta på 0, dvs. penningefterfrågan är oändligt hög när räntan är 0.
T.ex. den amerikanska penningpolitiska räntan (federal funds rate) var 0% i 2009-2015 var FED inte kunde sänka räntan mer för att stimulera ekonomin. Istället köpte man upp andra typer av obligationer (med längre löptid) vilket kallas för kvantitativa lämpningar (quantitative easing, QE).

Question 33

Kan en ränta vara negativ?

Answer 33

I praxis ja. En säker bevaring av värde:
Konsumenter och verksamheter är villiga till att betala en smula för att ha obligationer framför att bevara alla deras värden som bankinsättningar eller i kontanter.
T.ex. har vi svagt negativa räntor i DK (aktuellt -0.6%)

Question 34

Hur beskrivs jämvikt på varumarknaden och penningmarknaden i IS-LM-Modellen?

Answer 34

Beskriver sammanhang mellan produktion och ränta på kort sikt.
Jämvikt på varumarknaden: IS-relationen (Investment Savings)
Jämvikt på penningmarknaden: LM-relationen (Liquidity preference Money supply)

Question 35

Vad är sammanhanget mellan varu- och penningmarknaden?

Answer 35

Räntan.

Samt skapas en länk mellan produktionen/inkomsten (Y) som nu är endogen i båda marknaderna via IS-LM-kurvan.

Question 36

När investeringarna inte är exogena vad beror de i verkligheten av?

Answer 36

Investeringarna beror både på produktionen (Y) och räntan (i).

1. Högre produktion ger större behov för produktionskapacitet vilket ger fler investeringar i fast realkapital (maskiner m.m.).
2. Högre ränta gör det dyrt att finansiera investeringarna vilket ger färre investeringar.

Question 37

Hur går vi från varumarknadsjämvikt (Z=Y) till IS-kurvan?

Answer 37

Steg för steg:
1. ZZ-kurvor för olika värden av i.
2. Var jämviktspunkt i (Y, Z)-diagrammet ger en kombination av ränta och produktion.
3. Dessa jämviktspunkter ritas in i ett (Y, i)-diagram, vilket ger IS-kurvan.
Intuitionen: Hög ränta ger mindre investeringar (och mindre produktion) och den samlade efterfrågan faller

Question 38

Vad händer med IS-kurvan om skatten stiger?

Answer 38

Vid en given ränta kommer en skattestigning att sänka produktionen, och IS-kurvan förflyttas till vänster. ((Y, i)-diagram)
Intuition: Ökade skatter, ger mindre privat konsumtion, som minskar efterfrågan och produktionen.

Question 39

Hur förhåller sig den reella penningefterfrågan och penningutbudet sig till LM-kurvan i jämvikt?

Answer 39

Penningmarknadsjämvikten säger nu att den reella penningutbudet är lika med den reella penningefterfrågan.
(Ms=Md=M som exogen, och kan skrivas som exogent i)

Question 40

Hur ritas LM-kurvan grafiskt? och vad anger den?

Answer 40

i på y-axeln, och Y på x-axeln.
LM-kurvan ritas som en vågrät linje.
LM-kurvan anger den ränta som centralbanken har fastsatt. (“Bakom kulisserna” justerar CB penningmängden för att uppnå denna ränta)

Question 41

Förklara finanspolitik resp. penningpolitik.

Answer 41

Finanspolitik:
Förs av regeringen. Ändringar i T och G. (IS-kurvan förflyttas)
Penningpolitik:
Förs av centralbanken. Ändringar i i. (LM-kurvan förflyttas)
(alla exogena variabler)

Question 42

Förklara kontraktiv resp. expansiv finans- och penningpolitik.

Answer 42

Expansivt tilltag ökar produktionen.
Kontraktiv tilltag minskar produktionen.

Expansiv finanspolitik = Öka G och/eller sänka T
Kontraktiv finanspolitik = Sänka G och/eller öka T
Expansiv penningpolitik = CB sänker räntan.
Kontraktiv penningpolitik = CB ökar/häver räntan.

Question 43

Förklara policy mix.

Answer 43

En kombination av finans- och penningpolitik. Båda kan användas för att öka produktionen (eller minska produktionen)

Question 44

Staten har ett budgetunderskott, kan staten minska underskottet utan att skapa en recession (minskning av Y)? Vad händer grafiskt?

Answer 44

Vid policymix och en kombination av kontraktiv finanspolitik och expansiv penningpolitik.
Kontraktiv finanspolitik orsakar minskning av (G-T) och IS-kurvan flyttas mot vänster.
Expansiv penningpolitik orsakar lägre ränta och LM-kurvan flyttas neråt.
Dvs. (G-T) är lägre men BNP(Y) är oförändrat.

Question 45

Vad är effekterna av en räntestigning?

Answer 45

Output och detaljförsäljning faller.
Arbetslösheten stiger (tillfälligt).
Priserna är (nästan) oförändrade på kort sikt (Husk att detta är ett antagande i modellen).

Question 45

Vad är effekterna av en räntestigning?

Answer 45

Output och detaljförsäljning faller.
Arbetslösheten stiger (tillfälligt).
Priserna är (nästan) oförändrade på kort sikt (Husk att detta är ett antagande i modellen).

Question 46

Förklara realränta resp. nominell ränta, och vad är skillnanden?

Answer 46

Nominell ränta = Räntan mätt i kronor och ören (i). Angiver avkastningen på sparande mätt i kronor och ören. Räntan som står noterad på en obligation eller annat lånebevis.
Realränta = Räntan mätt i konsumtionsgods (r). Angiver den förväntade avkastningen på sparande mätt i konsumtionsgods. Den nominella räntan “rensad” på inflationsförväntningar (prishöjningar).

Skillnaden är den förväntade inflationen. Om den förväntade inflationen är hög, är den förväntade reala avkastningen på sparande låg. Detta för att priserna på konsumeringsgods förväntas stiga mycket.
För en given nominell ränta (i) kommer sparandets köpkraft därmed stiga mindre. Realräntan är med andra ord låg.

Question 47

Visa funktionen för realräntan

Answer 47

r = i - π

Question 48

Vad är räntornas nedre nollgränser och varför?

Answer 48

Den nominella räntan kan inte bli lägre än 0 då konsumenterna är villiga till att sälja hela deras obligationshållande till centralbanken till en ränta på 0 (förutsatt att transaktionsbehovet är uppfyllt).
Den reella räntans nedre nollgräns anges efter den nominella räntans nedre nollgräns. Om den nominella räntan är 0 får vi den reella räntans nedre nollgräns som r = - π(förväntad)

Question 49

Varför kan räntornas nedre gränser utgöra ett problem för CB?

Answer 49

Centralbanken kan således inte sänka obligationsräntan ytterligare vid att köpa upp obligationer och kan således inte stabilisera ekonomin.

Question 50

Kan den nominella räntan vara samma som den reella räntan?

Answer 50

Ja, när den förväntade inflationen är lika med 0 (π=0) är den nominella räntan lika med den reella räntan.
r = i - π => r = i

Question 51

Hur påverkar inflationen den reala räntan?

Answer 51

Högre förväntad inflation sänker realräntan (och vice versa).

Question 52

Förklara ex-ante och ex-post realränta. Vilken är avgörande för konsumenters beslut om sparande och verksamheters beslut om investeringar?

Answer 52

Ex-ante = Referera till förväntad framtida händelsen, beror på den förväntade inflationen. Också sagt förväntad realränta.
Ex-post = Refererar till den realiserade händelsen, beror på den realiserade inflationen. Också sagt exakt ränta.

Den framtida inflationen är inte känd på sparande- eller investeringstidpunkten och därav beror besluten på ex-ante realräntan.

Question 53

Förklara förhållandet mellan riskpremie och obligationer, samt riskaversion.

Answer 53

I verkligheten finns det många obligationer och många räntor. Några obligationer är mer riskabla än andra (större sannolikhet för att låntagaren (utfärdaren av obligationen) inte kan betala tillbaka).
Därför kräver investerare en riskpremie för dessa obligationer som är mer riskfyllda, i förhållande till mer säkra obligationer.
Riskaversion menas motviljan att ta risker, och riskpremien beror i verkligheten även av denna och inte bara den förväntade inflationen. Om inflationsköparna är riskavers så kommer det att krävas en riskpremie som är högre än vad som ska till för att säkra samma förväntade avkast.

Question 54

vad är funktionen för en riskpremie?

Answer 54

En riskfri obligation = i som nominell ränta
En riskfylld obligation = i+x som nominell ränta

x = (1+i)p / (1-p)

Question 55

Varför kan riskpremien stiga? (2 saker)

Answer 55

1. Den uppfattande risken stiger (dvs. p stiger)

2. Investerarnas riskaversion stiger.

Question 56

Vad läggs till i den utvidgade IS-LM-modellen?

Answer 56

Den förväntade inflationen och riskpremien, som båda är exogena.
Därtill kan vi även säga att centralbankerna sätter ett mål för realräntan istället för den nominella räntan.

Question 57

Vad är policyräntan och låneräntan?

Answer 57

Policyräntan = r (reala räntan)
Låneräntan = r + x (reala räntan plus riskpremien)

Question 58

Varför beror investeringsbeslut på realränta och inte nominell ränta?

Answer 58

r och x ingår i uttrycket för investeringarna, vilket ger oss ett bättre uttryck för vad som reellt påverkar verksamheternas lånetagning.
Verksamheterna kan inte låna till centralbankräntan utan de betalar en riskpremie (x).
Allt annat lika så beror investeringsbeslutet på realräntan och inte den nominella räntan.
(Ok med hög nominell ränta, om inflationen också är hög, således att återbetalningen mätt i konsumtionsgods (=realräntan) blir förhållandevis låg).

Question 59

Varför beror investeringsbeslut på realränta och inte nominell ränta?

Answer 59

r och x ingår i uttrycket för investeringarna, vilket ger oss ett bättre uttryck för vad som reellt påverkar verksamheternas lånetagning.
Verksamheterna kan inte låna till centralbankräntan utan de betalar en riskpremie (x).
Allt annat lika så beror investeringsbeslutet på realräntan och inte den nominella räntan.
(Ok med hög nominell ränta, om inflationen också är hög, således att återbetalningen mätt i konsumtionsgods (=realräntan) blir förhållandevis låg).

Question 60

Vad händer vid en stigning i riskpremien? samt visa grafiskt.

Answer 60

En stigning i riskpremien ändrar inte centralbankens policyränta, men stigningen sänker investeringarna (vilket sänker output intuitivt).
IS-kurvan förflyttas till vänster.
Modellen kan förutse att låneräntan kommer att stiga även om centralbankens policyränta faller, detta är tillfället när ändringen i riskpremien är större än fallet i policyräntan.
Även om räntan sänks (LM neråt) så betyder en stigning i riskpremien att verksamheternas låneränta stiger. Därför faller investeringarna (IS mot vänster) och samlat sett faller output. Men ekonomin klarar sig trots allt bättre än om räntan inte hade sänkts.

Question 61

Kan policy räntan bli negativ?

Answer 61

Ja, t.ex. vid positiv förväntad inflation och nominell ränta på 0, men räntan kan inte bli lägre än - π (förväntad).

Question 62

Hur förklarar den utvidgade modellen att investeringarna kunde falla under finanskrisen även om räntorna sänktes?

Answer 62

Det skylls på att riskpremien (och därmed låneräntan) steg pga. osäkerhet i det finansiella systemet.

Question 63

Kommerciella bankers roll i penningskapelsen och uträkning för det, samt betydelse för finanskrisen.

Answer 63

Fractional reserve banking ökar penningmängden genom utlån och inlån.
I slutet är följande uppfyllt:
Bankens reserv / Bankinsättning = önskad reservandel
Vilket kan sägas som:
Bankinsättning = Bankens reserv / önskad reservandel

Kommersiella banker fungerar som finansiella förmedlare var verksamheter lånar hos.

Detta system kollapsade under finanskrisen.

Question 64

Vilka 3 saker utgör bankens balans?

Answer 64

Aktiver, passiver och eget kapital.

Question 65

Vad är kapitalgrad?

Answer 65

Capital ratio.

Eget kapital / aktiver = kapitalgrad

Question 66

Vad är omvandlingsgrad?

Answer 66

Leverage ratio.
Aktiver / eget kapital = omvandlingsgrad.
Högre omvandlingsgrad innebär högre förväntad avkastning på eget kapital.
Generellt beror bankens avkastning på eget kapital positivt på omvandlingsgraden (så länge räntan på aktiver är större än räntan på passiver).

Question 67

Hur kan en bank hamna i problem?

Answer 67

En hög omvandlingsgrad innebär en hög risk för insolvens.
Banken är insolvens när dess passiver (skulder) överstiger aktiver (tillgångar), och eget kapital blir negativt.
Ett fall i en banks aktiver kan skyllas på t.ex. att det visar sig att några av de folk som har lånat pengar av banken inte kan betala tillbaka.

Question 68

Varför kan en hög omvandlingsgrad vara ett problem? (mekanismen bak ban runs)

Answer 68

Banken har ett incitament till att välja en hög omvandlingsgrad, då det allt annat lika ökar avkastningen på eget kapital.
Samtidigt så medför en hög omvandlingsgrad sårbarhet hos bankerna i förhållande till en förlust av värdet på aktiverna.
Om bankens aktiver är illikvida (inte kan säljas/inlösas på kort sikt utan förlust av värde) så medför en hög omvandlingsgrad även att bankerna är sårbara i det tillfälle var kunderna önskar att häva en stor del av deras insättning (omtalade ”bank runs”).
Rykte om en sårbar bank så skyndar man sig med att häva sina pengar (bank runs), vilket kan ske även om banken faktiskt inte är i problem.

Question 69

Vad är bankens avkastning på eget kapital?

Answer 69

Avkastning på eget kapital = profit / eget kapital

Question 70

Hur kan insolvens motverkas? dvs göra den finansiella sektor mer solvent.

Answer 70

Banker har en högre risk för att bli insolventa om där är hög omvandlingsgrad (dvs. de har många aktiver i förhållande till eget kapital), samt om deras passiver är mer likvida än deras aktiver.
Staten kan minska omvandlingsgraden vid att insätta eget kapital direkt i banken (t.ex. genom att köpa aktier i banken). Detta minskar risken för insolvens.
Alternativt kan staten ge bankens kunder insättningsgaranti, vilket minskar risken för en s.k. ”bank run” och därmed minskar risken för insolvens.
Båda tilltag vill minska riskpremien och därmed den ränta som banker och inte-finansiella kan låna till.
IS-kurvan rör sig därmed till höger då lägre riskpremie ökar investeringarna.

Question 71

Ge exempel på en kvantitativ lämpning från centralbanken för att öka den finansiella sektorns solvens.

Answer 71

Om centralbanken köper upp värdepapper från bankerna kommer detta göra att bankernas aktiver blir mer likvida, och därmed minskar risken för insolvens. En minskad risk för insolvens minskar riskpremien, och en minskad riskpremie gör att IS-kurvan flyttar sig till höger. (precis som exemplet ovan)

Question 72

Finanskrisen beskrivet av IS-LM.

Answer 72

Kraftig förflyttning av IS-kurvan till vänster pga. högre riskpremie, lägre investering, längre konsumtion, och lägre produktion.
Ekonomisk politisk respons: Expansiv finanspolitik vid ökning av G och sänkning av T. Samt expansiv penningpolitik vid sänkning av ränta.