Lungsjukdomar Flashcards
Beskriv sömnapne
Upprepade perioder av andningsuppehåll (apne) under sömnen - av varierad längd. Även perioder med nedsatt luftflöde (hypopne) kan förekomma.
Andningsvägarna “faller samman” under inandning.
Under sömnen sjunker muskeltonus i svalgets muskler. Detta leder till snarkningar och hypopne eller apne, Då sjunker blodets syremättnad vilket gör att sömnen avbryts av korta uppvakningsperioder.
Perioder av låg syremättnad i blodet är särskilt ogynnsamt för hjärta och cirkulation och leder till ökad trötthet och sömnighet under dagen.
Vanligt hos överviktiga män i övre medelåldern (och kvinnor efter menopaus).
“Trånga” luftvägar p.g.a. halsfetma, förstorade tonsiller, nästäppa, förstorad uvula (gomspen) och/eller hypertrofi av mjuka gommen.
Försämras av sömnmedel, rökning och alkohol.
Symtom och diagnos - sömnapne
Symtom: Beskrivs av anhöriga som kraftiga snarkningar eller apneperioder under sömnen.
Ökad trötthet och sömnighet under dagen samt morgonhuvudvärk. Huvudvärken förkaras av att under apneperoderna stiger CO2-halten i blodet och då sker en generell kärldilation av intracerebrala blodkärl, vilket utlöser huvudvärk.
Diagnos: Polysomnografi - en undersökning då apneepisodernas duration och frekvens registreras under pågående sömn.
Syremättnad (spO2) mäts under sömnen/natten med pulsoximeter.
Mer avancerade undersökningar kan göras på sömnlab.
Behandling vid sömnapne, även prognos ifall man inte får behandling.
Behandlingar: Viktigt med rätt kroppsläge när man sover. Framstupa sidoläge minsker tendensen till snarkningar och apnebesvär.
Viktnedgång/bantning hörnsten vid beh. om petient är överviktig.
Åtgärder mot alkohol och rökning.
EvCPAP - näsandnin mha positiv övertrycksandning så att de övre luftvägarna vidgas och luftflödet genom näsan gynnas.
Bettskena - drad fram underkäken.
Kirurgisk behandling - ta bort gomspenen el delar av mjuk gommen eller delar av mskulatursen i bakre tungpartiet eller tonsillerna.
Prognos: Ökad risk för hypertoni och död i hjärt-kärl-sjukdomar.
Större risk för trafikolycksfall.
Försmrad livskvalitet för pat. och anhöriga.
Vad betyder obstruktiv lungsjukdom?
Obstruktiv lungsjukdom betyder att luftvägarnas diameter är förminskad så att motståndet ökar.
Vad är astma bronkiale?
En kronisk inflamatorisk luftvägssjukdom som vanligen går i regress mellan försämringsperioderna men det pågår en ständig inflammation i bronkialslemhinnan och är därmed känslig för stimuli av olika slag.
Astmabesvär uppstår p.g.a. en ständig inflammation - även hos symtomfria asmatiker. Eoisnofila, granulocyter och lymfocyter ger astmatiska besvär och utlöser en astmaattack.
Astmatiker har många fler IgE-antikroppar.
Vad är allergisk astma?
Immunologisk reaktion som är beroende av IgE-antikroppar. Debuterar oftast i tidig ålder. Vanligen atopisk (ärftlig).
Antigen - allergen?
Antigen som ger upphov till OgE-medierad allergi benämns allergen. Allergener förekommer överallt: pollen, mögel, damm, pälsdjurepitel, födoämnensprotein.
Vad finns det för fler varianter av astma som inte är allergisk?
En inflammatorisk reaktion utlöses i bronkialslemhinnan av: luftvägsinfektion -> RS-virus och parainfluensavirus, inhalation av kall luft, ansträngning.
Denna allergi dominerar främst hos vuxna. ?
ASA-astma? Kronsik astma? Bronkiell hyper.aktv.?
ASA = Reaktion mot ASA och NSAID-medel. Den är INTE allergisk utan har en komplex immunologisk bakgrund.
Kronisk astma = Slemhinnans skikt (submikosa) i bronkioli och de medelstora bronkerna har blivit förändrad och förtjockade, till följ av remodellering av luftvägarna.
Bronkiell = Andningsbesvär i samband med plötslig ansträngning eller inandning av luftvägarna.
Symtom på astma
Klassiska symtom är: Tät, tung, pipande andning och hosta. Att det är som att man andas genom ett sugrör. Dödsångest -> ågest och rädsla förvärrar bronkospasmen.
Hur kan man diagnostisera astma?
- PEF-mätning - Peak expiratory flow: Egenkontroll av andningskapaciteten då utandningsluften mäts. Ger uppkysning om bästa möjliga värde under besvär och svårighet.
För bästa öjliga resultat - PEF-kurva med 3 utblåsningar vid varje tillfälle. Högsta värdet antecknas. Betydelse för val av behandling. - Spirometri.
- Vitalkapacitet (VC) -> Volym på utandning vid maximal inandning.
- Residualvolym -> Återstående luft i lungorna efter maximal utandning.
- Forcerad expiratorisk volym (FEV1) -> Mått på snabb maximal utanding.
- Lungröntgen.
- Reversibilitetstest -> Ger info om astmatiska besvär kan förbättras (FEV1 + Beta-2-stimulerare).
- Allergitest - När astmabesvären debuterar utreds besvärens uppkomstmekanismer. Är astman allergisk eller inte?
- Ansträngningstest - kan kombineras med spirometri, särskilt om anamnesen ger misstanke om ansträngningsprovocerad astma.
Astma diagnostik
Lindrig attack: Ansträngningsutlöst dyspne, lätt takyardi: 90-100/minut, ökad andningsfrekvens, PEF 75-80%.
Måttlig attack: Samtals dyspne, andas auxillärt med axlar och skuldror, hög andningsfrekvens: > 25 andetag/min, takykardi: 100-129/minut, PEF: 50-70%, SAT: 90-95%.
Svår attack: Vilodyspne, andas auxillärt, andningsfrekvens: > 30 andetag/min, takykardi: hf > 120/minut, ronki är starkt pipande, hosta med upphostat tjockt och segt sputum, PEF: 30-35%, SAT:
Faktorer för badömning av en astmaattacks svårighetsgrad?
- Andningsarbete: Andningsfrekvens och andningstyp. Auxiliär andningsmuskler. Cyanos.
- Lung-auskulation: Andningsfrekvens. Lyssna efter ronki (väsande, brummande). Desto mer pipande ljud, desto kraftigare bronkobstruktion.
- PEF-värde:
Underhållsbehandling vid astma?
- Vid-behovsinhalation kortverkande Beta-2-agonist – vid lindriga och sporadiska astmabesvär
- Underhållsmedicinering inhalationssteroider – om astmabesvären återkommer flera ggr under en vecka är vid behovsinhalation av beta-2-agonister inte tillräckligt.
- Ev. dosökning inhalationssteroider + långverkande beta-2-agonist el antileukotriener – om steg 1,2 inte är tillräckligt
- 4 x underhållsdosen av inhalationssteoider + ev. långverkande beta-2-agonist + antileukotriener
- Perorala steroider ges för att förstärka den antiinflammatoriska effekten (bör avslutas så fort som möjligt).
Läkemedel vid astma
Beta-2-agonister: Bronkdilaterande, ökar även sk mukociliärt clearance så att slemmet transporteras uppåt och lättare går att hosta upp.
- Kortverkande beta-2-agonister ges vid tillfälliga besvär samt som upprepad behandling vid måttliga – svåra astmaattacker. Inhaleras vanligen, effekt inom några min och kvarstår ca 4 timmar.
- Långverkande beta-2-agonister: Effekt under 12 h, doserar 2 ggr dagligen.
- Både lång-och kortverkande kan användas som profylax tex innan ansträngande aktivitet.
Inhalationsteroider: Verkar antiinflammatoriskt. Verkar lokalt på slemhinnan och dämpar aktiviteten hos de inflammatoriska cellerna. Pulverinhalator 2 grr/dygn.
Antileukotriener: blockerar luftvägarnas glatta muskelcellers receptorer för cysteinylleukotriener (de cytokiner som eosinofiler frisätter vid inflammation i luftvägarna). Biverkningar: huvudvärk, buksmärtor (liten risk)
Antikolinergika för inhalation: Vid akuta andningsvårigheter. Blockerar bronkialmuskulaturens receptorer för acetylkolin. Används främst vid KOL men medför även bronkdilatation vis astma.
Omv.åtg vid astma anfall
Viktigt att få patienten att känna sig omhändertagen.
Stanna hos patient under attacken, inge trygghet och lugn.
Hjälp till att sitta rätt - frammåtlutat ställning, patient kan gripa tag om något fast och så ge stöd åt axlar och skuldror.
Hjälp till att inhalera och andas rätt! - andas ut med halvsutna läppar. Andas med patient. Försöker få patient så kocentrerad på andningstekniken att man “gömmer bort” paniken.
Syrgastillförsel.
Behandling mot sekretansamling.
Dränagelägesbehandling.
Ökat vätskeintag - löser segt slem och håller slemhinnan fuktig och mindre irritabel.
Egenvård vid astma
Egenvård vid astma: Rökstopp - risk för KOL, undvika rökiga miljöer - tobaksrök - bilavgaser, damm - ansträngning - kall luft - kemikalier - infektion - allergen, vaccinationer: pneumkock och influensa, fysisk träningm motverka övervikt, uppföljning viktigt - se över medicinering.
Vad är KOL förkortning på?
Kronisk obstruktiv lungsjukdom. Vid KOL har man svårt att andas hela tiden - jämfört med astma.
Vilka tillstånd ingår i KOL? (6st)
Kronisk bronkit: Hosta med upphostningar - oftast dagligen - under en period av minst tre månader per år - i minst två år, benäms ofta “rökhosta”.
Kronisk hosta: Långdragen och återkommande, med eller utan upphostningar.
Emfysem: Förstorde luftrum perifert om de minsta bronkiolerna. Uppkommer när alveolernas väggar brister och bildar större luftblåsor -> Detta resulterar i förlust av fungerande lungvävnad, eftersom andningsytan reduceras, vilket medför minskat gasutvyte. PÅ lungröntgen ses stora, kärlfattiga lungpartier. Emfysem kan även uppkomma av andra orsaker än KOL.
Emfysem utvecklas som följd av den pågående inflammationen i bronkerna.
Dynamisk kompression: Utandningen är en passiv process som är beroende av lungornas elastiska krafter samt tryck från buk och bröstkorg. Ett tillstånd med försämrat andningsarbete - luftvägarna och alveolerna förmår då inte hållas utspända eftersom deras elasticitet är försämrad och bronkerna tenderar att falla samman.
Ökad slemproduktion: Dominerar ofta som debutsymtom unde flera år. Till en början mest besvär av morgohosta. Tobaksrök orsakar inflamationer i slemhinnan, vilket medför förstoring av slemproducerande körtlar.
Försämringsperioder: Utgörs av infektion i luftvägarna, t.ex. luftvägsvirus.
Symtom på KOL?
Debutsymtom är: Hosta, ökad slemsekretion (som ansamlas i nedre luftvägarna), andfåddhet vid lätt ansträngning, blekhet (grådaskig hud), Ev. cyanos.
Andra symtom: Avmagring, utspänd bröskorg, tunna axlar, indragna halsgropar,
Symtomen uppträder i intervall med bättre/sämre perioder. Tilltagande dyspne utgör viktigaste symtomet på akut försämring av KOL, med ökad purulent färgad sputum.
Diagnostisera KOL
- Spirometri - FEV1/VC verifierar diagnosen KOL.
- Reversibilitetstes - FEV1 mäts efter inandning av bronkdilaterande medel. Vid KOL sker vanligen ingen eller i en del fall begränsad förbättring.
- Residualvolymen (RV) – den luftvolym som finns kvar i lungan efter maximal utandning, är ökad vid KOL och emfysem.
- Lungröntgen –för diagnos av ev emfysem, pneumoni, lungtumör
- Blodgasanalyser – för att fastställa ev respiratorisk insufficiens
- Saturation – kan vara sänkt
- Sekundär polycytemi – ökat antal röda blodkroppar och högt HB
Medecinsk behandling vid KOL
Vid KOL får patienten prova läkemedler ett efter ett i olika faser av sjukdomen för att faststlla vilket LM patienten faktiskt har nytta av.
Antikolinergika – för långtidsbehandling för att uppnå bronkdilation
Långverkande beta-2-agonister – tillägg för underhållsbehandling när antikolinergika inte är tillräckligt.
Kortverkande beta-2-agonister – vid tillfällig försämring
Inhalationssteroider – vid medelsvår KOL när ovanstående lm inte är tillräckligt. Ska alltid ges i kombination med långverkande beta-2-agonister. Viktigt att behandlingen avslutas om den inte ger effekt.
Roflumilast – inflammationshämmande lm. Ges vid medelsvår KOL som tillägg till övrig behandling när denna inte är tillräcklig.
Behandling vid försämrad KOL
Bi-PAP (bi-level positive airway pressure) – assisterande andning kan bli aktuell vid snabb försämring, tex i samband med exacerbation.
Oxygenbehandling vid SaO2
Förebyggande behandling vid KOL
Vaccinationer - pneumkockvaccination och årlig influense vaccination rekommenderas till alla med KOL-sjukdom.
