Diabetes Flashcards
Vad är Diabetes mellitus?
Vid normal glukosomsättning utvinner kroppens energi främst ur glukos och fett. Vid behov kan cellerna även använda sig av protein. Energi används främst till:
- Bibehålla konstant kroppstemperatur
- Muskelkontraktioner
- Nervsystemets elektriska energi
- Syntes av nya celler
Diabetes innebär KRONISK HYPERGLYKEMI -> Förhöjd blodglukoshalt
Beror på antingen:
Insulinbrist i blodet (Typ 1)
Insulinresistens (Typ 2)
Båda orsakar att vävnader inte kan uppta glukos. Stor mängd glukos kvarstår i blodet – HYPERGLYKEMI
Orsak till diabetes mellitus, både typ 1 och 2.
Arv kan påverka uppkomst av diabetes bland båda typer.
Andra orsaker är:
- Typ 1-Diabetes: ”Ännu okända” omgivningsfaktorer
- Typ 2-Diabetes: Övervikt, matvanor och stillasittande livsstil
Förklara insulinbrist lite kort.
Pga att pankreas betaceller minskar produktionen av insulin eller pga insulinresistens el. kombination av båda
- > Medför glukosbrist för insulinberoende vävnader (främst muskulatur).
- > Vävnaderna tvingas tillgodose energibehovet genom att öka förbränningen av fria fettsyror.
- > Acidos utvecklas. Förbränningen medför att restprodukter bildas som ketonkroppar. Ansamling av aceton och ketonkroppar i blodet orsakar metabolisk acidos (ketoacidos). När fettsyror förbränns i ökad omfattning töms fettförråden vilket orsakar viktminskning (som kan vara uttalad).
Symtom på typ 1 diebetes mellitus
Symtom utvecklas gradvis under 2-6 veckor och består av:
Glukosuri (ökad mängd glukos i urinen) med stora urinmängder
Stark törst
Torr hud
Torra slemhinnor
Viktminskning
Trötthet (muskeltrötthet)
Acetonliknande utandningsluft
Metabolisk acidos kan utvecklas & visar sig som ökad andningsfrekvens
Symtom på diabetes mellitus typ 2
Hos äldre med typ 2 eller sk LADA utvecklas symtomen långsamt, ibland under flera månader eller år med
Ökad törst
Större urinmängder
Trötthet
Viktminskning
Försämrad syn (tätheten i linsen ändras och därav uppkommer brytningsfel)
Förklara typ 1 dieabtes mellitus
TYP 1-DIABETES Insulinbrist uppkommer pga. reducerat antal betaceller.
Viktiga egenskaper hos typ 1-diabetes är:
Debuterar vanligen under barn- eller ungdomsår
Upphörd eller nedsatt insulinsekretion pga autoimmun betacellsdestruktion
Autoantikroppar mot betaceller kan påvisas
Ärftligt ”diabetsanlag” förekommer i kombination med utlösande faktor.
Ökad risk för autoimmuna sjukdomar – celiaki!
Förklara typ 2 diabetes mellitus
Den vanligaste diabetesformen.
Insulinresistens förekommer i insulinberoende vävnader, vilket medför att betaceller ökar sin insulinsekretion, vilket orsakar hyperinsulinemi.
Viktiga egenskaper hos typ 2-diabetes är:
- Insulinresistens i insulinberoende vävnader (muskler, fettväv och lever)
- Debuterar oftast i VUXEN ålder
- Debuterar oftast långsamt i olika faser och förekommer ofta tillsammans med metabolt syndrom och då i kombination med övervikt.
- När de insulinberoende vävnadernas insulinkänslighet minskar (insulinresistensen ökar), ställs större krav på betacellerna att öka produktionen av insulin, då uppträder hyperinsulinemi.
- Nedsatt insulinproduktion efter 10-15 år
Vad menas med insulinresistens?
Vid åldersförändringar försämras glukosupptaget hos insulinberoende vävnader. Då ökar insulinresistens och högre krav på betaceller att öka insulinproduktion ställs. Då uppträder HYPERINSULINEMI.
Hur ställer man diagnos diabetes mellitus?
Ställs med hjälp av plasmaglukosbestämningar i fasta eller peroral glukosbelastnnig – FÖRHÖJDA plasmaglukos-värden avgör diagnosen.
Plasmaglukos: Överstigande värden på 6,1 mmol/liter under FASTA (11.1 mmol/l efter normal måltid) vid upprepade tillfällen föreligger diabetes. Proven bör tas under stressfria förhållanden (adrenalin, feber, infektion, inflammation orsakar blodsockerstegring)
Glukosbelastning OGTT. Då mäts omsättningshastigheten för en bestämd
mängd tillförd glukos genom kontinuerlig mätning av b-glukos.
C-peptid: Typ-1 har låg C-peptidhalt (tecken på nedsatt eller upphörd betacellsproduktion). Typ-2 har initialt förhöjd C-peptidhalt (hyperinsulinemi) men sjunker sedan pga. insulinbrist.
HbAIc: Ger medelglukosvärde under de senaste 8-10 veckorna – 52 mmol/L eller lägre är GOD GLUKOSBALANS.
Uringlukos: Vid överstigande njurtröskelvärde (8 mmol/l) kan inte njurarna återresorbera allt glukos. Då uppträder GLUKOSURI.
Ketonkroppar (syror) i urin
Albumin och mikroalbumin i urin
Hur fungerar egenkontroll när man har diabetes?
Egenkontroll av PLASMAGLUKOS bör ske regelbundet.
Typ 1-Diabetes: Rekommenderas mätning inför varje måltid samt natten. Typ 2-Diabetes: Dygnsprofil på blodsockret.
Omvårdnad vid diabetes
Syftet med behandling är:
Hålla blodets glukoshalt normal
Uppnå symtomfrihet
Minska risken för komplikationer
Denna behandling består av kost, motion, insulin, perorala antidiabetika och egenvård. Samt rökstopp då rökning skadar kärlväggen och försämrar insulinberoende vävnaders insulinkänslighet.
Kost vid diabetes mellitus?
Måltidsordning bör fördelas på 3 huvudmål + ett par mindre mellanmål.
Kosten bör vara fiberrik, fettbalanserad och innehålla rätta kolhydrater. Fettintaget: enkel- och fleromättat fett. Högst 35% Kolhydrater: Bör styras av hur snabb och kraftig blodsockerstegning som kolhydraterna medför (GI). De ska även vara kostfiberrika och långsamma (ger inte så skadlig blodglukosstegring). Undvik POTATIS och VITT BRÖD.
Mycket att tänka på vid motion vid diabetes berätta lite.
Fysisk aktivitet bidrar till:
Stimulans av musklernas glukosupptag, blodcirkulation och kapillärutveckling
Stimulerar lungornas och vävnadernas syreupptagningsförmåga
Stimulans av hjärtmuskeln, vilket medför ökad minutvolym och lugnare puls
Normalisering av blodfetthalt -> reducering av eventuell hypertoni
Typ 1-Diabetes: Ökar glukosupptag i musklerna så att insulindos i regel kan sänkas.
Typ 2-Diabetes: Tillsammans med kostreglering bidrar till tillfredsställande glukosbalans
PATIENTER SOM MEDICINERAR MED INSULIN BÖR MOTIONERA MED KUNSKAP, ERFARENHET OCH LEDNING AV AKTUELL BLODGLUKOSHALT!
Viktigt att tänka på:
* Injicerat insulin kan inte sänkas
* Fysisk aktivitet ökar insulinkänslighet
* Medvetandet kan påverkas då mindre glukos blir kvar till hjärnan
* Bör INTE sammanfalla med insulinets maximala glukossänkande effekt
* Lättare måltid INNAN träning
25% reduktion av insulinmängd
Hur används och verkar insulin?
ANVÄNDS FRÄMST VID TYP 1-DIABETES MEN ÄVEN VID TYP 2-DIABETES.
Mängden måste anpassas efter intaget av kolhydrater.
Delas in i 4 typer beroende på verkningstid: Kortverkande: Effekt efter 0-30 minuter. Duration 2-5 timmar. Medellångverkande: Effekt efter 1,5 timme. Duration 4-12 timmar. Långverkande: Effekt efter 4 timmar. Verkan 8-24 timmar. BASINSULIN (medellångverkande) + MÅLTIDSINSULIN (kortverkande) för att efterlikna betacellernas insulinfrisättning. Basinsulin ska täcka den mängd insulin som alltid bör finnas i blodet.
Medicinsk behandling vid diabetes mellitus?
Utgörs av perorala antidiabetesmedel och insuliner.
HbA1c följs för utvärdering av behandlingens effekt. Man kan mäta hur blodsockret legat under en lång tid.
Behandlingsmål vid diabetesbehandling lyder:
Typ 1-Diabetes:
Vad är diabetesfot?
Fotsår och bensår är konsekvenser efter långvarig hyperglykemi.
Makroangiopati, mikroangiopati och neuropati är bidragande orsaker.
Fotkomplikationer inkluderar hudsår, destruktion av djupare vävnader, sårinfektion samt deformiteter. Ett trycksår eller en hudskada är ofta utlösande faktorer.
Symtomen debuterar vanligen med perifer sensorisk neuropati som visar sig som sensoriska fenomen, exempelvis stickningar, krypningar, domningar och nedsatt vibrations- och temperatursinne. Känselnedsättning upplevs som ”att gå på kuddar”.
Senare brukar även motorisk neuropati uppträda som orsakar atrofi i fotens tunna muskulatur samt förkortning av ligament och senor. Detta leder till muskulär obalans, deformiteter som nedsjunkna fotvalv och klotå.
Sår och förhårdnader uppstår lättare, särskilt på framfoten och hälen. Deformiteterna och såren orsakar sällan svår smärta (eftersom den sensoriska neuropatin försämrar känseln). Därför kan stora sår uppträda utan att svår smärta känns.
Symtom på diabetesfot?
Skadlig shuntmekanism – pulserande, varm, röd svullen fot är ett förrädiskt symtom som talar för försämrad blodförsörjning i fotens hud och underliggande vävnad. Andra tecken är hudatrofi, då huden blir tunn, glansig och mister sin behåring.
Neuropatiska sår – uppträder främst på tåspetsar mellan tårna och på fotens och tårnas undersida.
Ischemiska sår – uppträder främst där vävnaden utsätts för tryck (tåspetsar, fotens laterala sida och hälen).
Interdigitala sår – uppträder mellan tårna och orsakas ofta av bristande hygien (medför att huden mjukas upp och hudsprickor bildas). Denna sårtyp ger hög infektionsrisk.
Behandling och profylax vid diabetesfot?
Vid minsta tecken på fotproblem måste blodglukosläget justeras. Innebär vanligen övergång till insulinbehandling för patienter med tablettbehandling.
Ortopedverkstaden kan tillverka individuellt utprovade skoinlägg, anpassa skor m.m.
Transplantation av hud
Avlägsning av nekrotisk vävnad. Ev amputation
- Kompressionsbehandling m elastisk binda, högläge av nedre extremitet och diuretika avlägsnar perifera ödem.
- Rökstopp
- Daglig inspektion av fötterna (mha spegel under fotsulan). Tryck och skav måste undvikas
- Förhårdnader bör masseras mjuka inte filas, naglar klipps raka.
- Bör ej gå barfota. Inspektion av skor efter grus och skräp.
- Hjälp av fotterapeut
- Tåsockor för skydd mot sår mellan tårna
- Välsittande skor
Vad är neuropati?
Skada i nervfibrer orsakad av mikroangiopati. Det sker en förtjockning av basalmembranen i nervernas små kapillärer och dessa blodkärls endotelceller tillväxer och svullnar.
Nervfibrernas funktion blir lokalt nedsatt.
Lokal ischemi och försämrad nervfunktion uppstår.
Drabbar somatiska (sensoriska, motoriska) och autonoma nerver i fötter, underben, fingrar och händer.
Neuropati i fötterna medför reducerad fettmängd i trampdynan vilket försämrar den stötdämpande funktionen. Även nedsatt fotsvettsekretion som gör att fötterna blir torra, vilket lätt orsakar sprickor i huden.
Värmeregleringen försämras
Sensorisk neuropati – parestesier (stickningar, prickningar, domningar och bränningar). ”kuddkänsla vid gång, nedsatt vibrationssinne, hypersensibilitet eller känselnedsättning.
Motorisk neuropati – engagerar ofta nerverna till fotens småmuskler.
Vissa musklers kontraktionsgrad ökar och andras minskar. Detta leder ofta till att fotvalven planas ut, framfoten sjunker framåt och tårna dras inåt i kloställning.
Deformeringen förändrar tryckfördelningen vid gång och belastar felaktigt dekar av foten och huden.
Autonom neuropati – kan uppstå störd funktion i urogenitalorgan, gastrointestinalkanal, hjärt-kärlsystem, sexualfunktion och rubbad svett- och talgsekretion
Miktionsproblem – blåsatoni
(medför svårigheter att fullständigt tömma urinblåsan, medför risk för UVI).
Gastrointestinal dysfunktion. Hög glukoshalt kan hämma magsäckens tömning och pylorus öppnande så att tömningen nästan helt avstannar. Symtom illamående och sura uppstötningar.
Obstipation – konsekvens på autonom nueropati
- Diarré
- Ortostatism
- Störningar i sexualfunktion.
Vad är hypoglykemi?
För låg blodglukoshalt på grund av för MYCKET insulin i blodet.
Uppträder när plasmaglukos når 3 mmol/liter.
Orsakas av:
- För hög dos insulin eller tabletter
- Försenad eller felplanerad måltid
- Kraftigt ökad fysisk aktivitet
- Stort alkoholintag
- Ändrad injektionsteknik eller injektionsområde
Symtom på hypoglykemi
Adrenalineffekter: Hetshunger, svettningar, blekhet, takykardi
CNS-symtom: Oro, irritabilitet, ouppmärksamhet
Inadekvat uppträdande: Irritation, aggressivitet, sluddrigt tal
Medvetandesänkning:
Medvetslöshet, koma
Bahandling av hypoglykemi
Tillförsel av kolhydrater – orsaka INTE hyperglykem
Vad är hyperglykemi?
Förhöjd blodglukoshalt på grund av INSULINBRIST.
Uppträder vid obehandlad, eller otillräckligt behandlad, diabetessjukdom,
Ökad mängd ketoner i blodet -> vävnader måste förbränna mer fett.
Symtom vid hyperglykemi?
Allmänna symtom: Ökad diures, törst, illamående, torra slemhinnor/ hud
CNS-symtom: Trötthet, huvudvärk, slöhet, medvetandesänkning
Synbesvär: Ackommodationssvårigheter med försämrad brytningsförmåga
Ketoacidos: Acetondoftande utandning, takypné, kräkning, buksmärtor
Förklara diabeteskoma med ketoacidos?
Beror på insulinbrist med hyperglykemi och ketonemi (+ keton i blodet)
Orsakas av: För låg insulintillförsel Ökat insulinbehov Hög risk om detta sker i kombination med: Kraftig stress Upprördhet Rädsla eller nervositet
Inträffar inom ETT DYGN FRÄMST hos unga typ 1-diabetiker.
Hos äldre uppträder detta INOM NÅGRA DYGN.
Symtom på ketoacidos
De karaktäristiska symtomen är: Acetondoftade utandning Hyperventilation – kompensation av metabolisk acidos genom utvädring av Co2. Stora urinmängder Törst Trötthet Illamående Buksmärtor och kräkningar
Behandling av ketoacidos
Kan kräva intensivvård!
- Vätsketillförsel: Sänker blodets glukoshalt – Snabb infusion!
- Insulintillförsel: P-glukosvärden följs
- Kaliumtillförsel: Tillförs vid behov
- Svår acidos: Behöver korrigeras. * Mild acidos justeras av vätska och insulin
Vad är insulinkoma?
Kraftig hypoglykemi med medvetandepåverkan.
CNS måste konstant tillföras tillföras glukos som energisubstrat. När blodets glukoshalt blir
Symtom och behandling av inslulinkoma
Symtom: Koncentrationsstörningar Initiativlöshet ”tanketröghet” Glömska Vissa kan dock drabbas snabbt av medvetslöshet utan varningssignaler.
Behandling:
Tillförsel av kolhydrater i lagom mängd – orsaka inte hyperglykemi!
Vad är metabolt syndom och hur behandlar man det?
I metabolt syndrom ingår vanligen symtom som övervikt, hypertoni, försämrad glukostolerans, insulinresistens och ofta typ 2-diabetes samt förhöjda lipider.
Förhöjd kvot mellan midjemått och höftmått är en riskfaktor för metabolt syndrom
Könshormonerna spelar en väsentlig roll i detta fall. Bukfetma (typisk manlig fettfördelning som även kan uppträda hos kvinnor efter menopaus) är en betydande riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom
Ökad trombosrisk pga ökad tendens till koagulation
Rökning - skadligt då rökning påverkar koagulationssystemet genom att öka blodets fibrinogenhalt. I kombo med den minskade fibrinolysen medför förhöjd fibrinogenhalt ytterligare ökad risk för trombosutveckling.
Behandling:
Livsstilsförändringar:
viktminskning,
ökad fysisk aktivitet -> ökar musklernas och fettvävens genomblödning och insulinkänslighet. Motverkar även störningar i både glukos –och fettbalansen. Motionens blodtryckssänkande effekt kan iakttas ganska omgående efter regelbunden träning.
kostomläggning till energisnål, fiberrik kost
absolut rökstopp.