cirkulationssjukdomar Flashcards
Bakgrund till venös insufficens och vad det är?
De nedre extremiterna har både ett ytligt och ett djupt vensystem.
Det ytliga vensystemet samlar upp blodet från hudens kärl. Det djupa vensystemet samlar blod från benmusklerna.
Venklaffar ser, tillsammans med muskelpumpen, till så att blod inte går i retrograd riktning (bakåt ned i foten) men om dessa klaffar inte fungerar, eller att muskelpumpen är otillräcklig, kan retrograd cirkulation uppstå.
Bakåtflöde uppkommer i venerna vilket ökar trycket i de ytliga venerna. Vätska pressas ut i vävnaderna och bensvullnad uppstår, vilket försämrar hudens blodcirkulation så att hudcellerna skadas, huden blir tunnare, hårlös och brunfläckig -> därefter utvecklas bensår BENSÅR.
Vad är varcier?
Venösa åderbråck som kan uppstå vid stigande ålder pga. vidgande vener. Risken för tromboflebit ökar.
Vad är perforantinsuffincens?
Innebär skada på klaffarna som förbinder benets ytliga och djupa vensystem, sk. Perforanter. Kan medföra att benets muskelpump pressar blodet nedåt. Följden blir venös stas i benets cirkulation, vilket kan medföra skador på mikrocirkulationen i huden.
Vad är posttrombotisk?
Utvecklas efter DVT (djup ventrombos) och orsakas av att venernas klaffar är skadade.
Symtom på venös insufficens?
Ytlig venös insufficiens –> Varicer med viss tyngdkänsla
Kronisk djup venös insufficiens -> Underbenssvullnad och brunpigmentering även smärtor, eksem och venösa bensår kan uppkomma.
Behandling till venös insufficens?
Risk för utveckling av venös insufficiens efter bentrombos kan minskas genom kompressionsbehandling, högläge och gångträning!
Kompressionbeh. Inleds vid inträffad trombos:
Kan ökas efter någon månads behandling.
Bör pågå så länge benet visar tendens till svullnad – oftast ett år!
Kirurgisk behandling: Avlägsning av de sjuka venerna. Förbättrar dock inte benets blodcirkulation.
Medicinsk behandling 1. Diuretika: Många personer med venös insufficiens lider av benödem.
Förklara arteriell insufficens
Kronisk syrebrist i benen och kan indelas i tre stadier:
- Claudiocatio intermittens –”fönstertittarsjuka”
- Vilosmärtor
- Arteriella bensår och /eller gangrän
Främsta orsaken beror på arterioskleros.
Majoriteten av dem med AI är rökare. Drygt 20% är diabetiker.
Symtom på arteriell insufficens?
En förutsättning för symtom är att patientens cirkulation i de stora kärlen ska vara så pass nedsatt att vävnadens nutritionsbehov, under arbete eller i vila, inte kan tillgodoses.
De två vanligaste symtomen är:
Claudicatio intermittens – fönstertittarsjukan
- Begynnande trötthet i samband med gång
- Tilltagande värk i någon muskelgrupp, främst i vadmuskeln
- Ju längre patienten går, desto värre blir besvären och till slut måste patienten stanna pga den svåra smärtan.
- Vilosmärtor – ischemiska hudnekroser
Eftersom hudens nutritionsbehov är litet, måste cirkulationen vara HELT upphävd under många timmar för att ge nekros eller sår
Klinisk undersökning av arteriella sår
*Fötterna ofta kalla, ofta sänkt hudtemperatur
* Fotpulsar är svaga / hittas ej
* Huden blek – vid höjning bleknar, sänkning kan bli ökad rodnad
* Avsaknad av hår på tår / fötter
* Sitter ofta distalt på foten, fotrygg, tår, häl o fotsula, men kan sitta på underbenet
* Såren ser utstansade ut
* Ibland svullnad
* Dopplerundersökning:
* Man lyssnar på artärblodflödet och mäter tryck i distala artärer
* Normalt pulserande blodflöde ger kort starkt
systoliskt och ett svagare diastoliskt ljud
Ankel/armindex = AAI
• Högsta trycket i ankeln
• Högsta trycket i armen
• AAI normal >1,0
• AAI
Vad finns det för behandling till claudiocatio?
Behandling för arteriell insufficiens består av:
- Intensiv, regelbunden gångträning – minst 1 gång om dagen! Gå så långt som möjligt, helst över smärtgränsen
- Rökstopp
- Interventionell terapi – (ex. PTA) främst för yngre och äldre som är socialt handikappade
- Understödja blodcirkulationen – smärta vid lågläge av benet
- Undvika tryck mot huden – huden är mycket känslig
- Kostråd som vid HJÄRTINFARKT
Vad finns för behandling vid kritisk ischemi?
- REMITTERA PATIENTEN SNARAST TILL SJUKHUS!Patienter med vilosmärtor och/eller sår skall snabbast möjligt remitteras till sjukhus, helst med kärlkirurgisk expertis, för att få en bedömning om operativt ingrepp med PTA eller kärlkirurgi är möjligt.
- Rökförbud
- Lågläge av extremiteten, i synnerhet nattetid, är också av värde för att öka det transmurala trycket i regionen så att nutritionen förbättras, varvid smärtorna lindras.
- Avlastning.Det ischemiska hudområdet måste avlastas från tryck. Skor som patienten använder får över huvud taget inte trycka över framfoten och skall utprovas i stående när foten är maximalt expanderad. Även ett ”normalt” tryck på huden inom ischemiska områden kan hos patienter med arteriell insufficiens initiera gangrän!
- Lokalbehandling av nekroser.Den lokala nekrosen skall skötas torrt när den arteriella cirkulationen är kraftigt nedsatt. Nekrotiskt material skall mekaniskt avlägsnas
- Kirurgisk behandling.Patienter med vilosmärtor, sår eller gangrän, där extremiteten är hotad, skall utredas med målsättning att förbättra cirkulationen i de stora kärlen.
- Rekonstruktiv kärlkirurgiär vanligtvis att föredra hos patienter med kronisk kritisk ischemi pga av de ofta multipla kärlförträngningarna.
Perkutan transluminal angioplastik (PTA). - Fibrinolytisk terapi. Upplösning av en proppmassa kan ibland ske med fibrinolytiska substanser (streptokinas, urokinas, eller TPA) under lång tid (
Förklara ateroskleros
Medför kronisk inflammation i artärväggarna.
Påverkar främst stora eller medelstora artärer som:
Hjärtats kranskärl
Hjärnans artärer
Aorta
Njurartärer
Perifiera artärer, särskilt i de nedre extremiterna
Aterosklerosprocessen består av:
* Startar i kärlväggens intima (lagret närmast blodbanan)
* Lipidinlagring i endotelcellerna i kärlväggen orsakar endotelskada. LDL-kolesterol fastnar på det skadade endotelet. Plack bildas
Inflammatoriska celler orsakar kärlväggsinflammation
På lång sikt fibrotiseras placket, förkalkas och blir hårt med en kärna av kolesterol och kalcium
Processen påskyndas av olika orsaker – SE NEDAN!
Ateroskleros engagerar oftast kärl vid kärlförgreningar pga. virvelbildningar
Aterosklerosprocessen tar oftast FLERA år – ibland decennium.
Icke påverkara riskfaktorer till ateroskleros?
- Ärftliga faktorer- Tidig debut av aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom hos förstagradsanhörig. Även kraftigt förhöjda LDL-kolesterol hos nära anhörig
- Åldrande – Med åldern förändras blodkärlens vitalitet så att kärlväggens elasticitet minskar.
- Manligt kön
- Tidig menopaus
Påverkara riskfaktorer till ateroskleros?
Rökning: Tobaksrök innehåller komponenter som påskyndar ateroskleros och trombosbildning, pga sämre syremättnad ökad erytrocytproduktion trögflytande blod ökad trombosrisk, ökad produktion av fibrinogen ökad tendens till koagelbildning, ökad aggregationstendens hos trombocyterna pga nikotinet.
- Brist på fysisk aktivitet
- Intag av mättat fett
- Psykosociala faktorer – Låg utbildning, låg inkomst, jobb, negativ stress m.m.
- Typ A-personlighet
- Övervikt
- Hypertoni: Utövar negativ kärlväggsstress.
- Hyperglykemi: Utövar kärlendotelskada
- Hyperinsulinemi: Ökad insulinsekretion
- Hyperlipidemi: Förhöjda lipidhalter i blodet
Vad finns för medicinsk behandling till ateroskleros?
- Livsstilsförändringar är det viktigaste.
Den medicinska behandlingen väljs med utgångspunkt från patientens medicinska tillstånd och de förändringar som föreligger i artärerna. Läkemedelsbehandling består av:
- Trombocythämmare
- Statiner
- Ev blodtryckssänkande läkemedel
- Vid behov kan PTA (perkutan transluminal angioplastik), el ballongvidgning, göras. Man vidgar då en trång eller ockluderad artär.
- Intrarteriell trombolys – tromblösande lm förs in via en kateter till det ockluderade kärlet och släpps ut vid eller i tromben som täpper till kärlet
- Trombendarterektomi (TEA) – artären öppnas kirurgiskt och det aterosklerotiska placket skalas ut tsm med intiman.
- Bypassoperation – Om det sklerotiska artärsnittet är så långt att det inte går att lägga in en stent eller göra en TEA, kan man sätta in ett nytt kärl sp, transporterar blod förbi det sklerotiska avsnittet.
