Livets slut Flashcards

1
Q

Var dör vi i Sverige?

A
  • sjukhus 39%
  • sjukhem/särskilt boende 36%
  • privat bostad 19%
  • annan/okänd 6%
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är palliativ vård?

A

Hälso- och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter med progressiv, obotlig sjukdom eller skada som innebär beaktande av fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov samt organiserat stöd till närstående

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Övergripande mål med palliativ vård, och vilka förutsöttningar detta kräver?

A

mål
- främja den palliativa vården för patienter oavsett diagnos
- utjämna ojämlikheter
- öka personcentrerad vård

förutsätter
- förmåga att identifiera patienter i palliativ fas
- förmåga och resurs att erbjuda informerade samtal
- resurser och kompetens att erbjuda allmän och specialiserad palliativ vård

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Varför är det viktigt att identifiera den svårt sjuke och döende patienten?

A
  • För att bedöma och planera för möjliga kommande vårdbehov och på så sätt minska lidande hos patienter och närstående
  • för att ge patienten en chans att själv fundera på vad som är värdefullt för hen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilka identifierings-instrument kan man använda sig av för att veta om en patient närmar sig slutet?

A

PIG - prognostic indicator guidance, syftar till att identifiera personer me dkort förväntad överlevnad

SPICT - supportive and palliative care indicator tool, syftar till att identifiera vårdbehov hos svårt sjuka och planera för en god vård

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Redogör för PIG

A

Tre frågor läkare kan ställa sig för att lättare identifiera patienter som närmar sig livets slut

  1. Skulle du bli förvpnad om den här patienten dör inom de närmaste månaderna/veckorna/dagarna?
  2. Finns generella tecken på allmän försämring/avtackling, som lett till ökat behov av vård eller plan att avstå från livsuppehållande behandling?
  3. Finns sjukdomsspecifika tecken på försämring?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Ge exempel på generella tecken på allmän försämring/avtackling (SPICT)

A
  • oplanerade sjukhusinläggningar
  • nedsatt eller successivt försämrad funktionsförmåga med begränsad återhämtning (ex patienten är bunden till säng eller stol under mer än hälften av dygnets vakna timmar)
  • beroende av andras omsorg pga tilltagande fysiska och/eller psykiska hälsoproblem
  • progredierande viktnedgång, kvarstående undervikt eller låg muskelmassa
  • avancerad sjukdom med instabila, tilltagande komplexa symptom
  • patienten svarar sämre på behandlingar, minskad reversibilitet
  • upprepade akuta inläggningar på sjukhus
  • serum-albumin >25g/l
  • patienten (eller anhöriga) efterfrågar palliativ vård - hen/de väljer att begränsa, avsliuta eller avstå behandling eller vill fokusera på livskvalitet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Ge exempel på hur döendet kan te sig i förhållande till olika sjukdomar

A

sudden death - hög funktionsnivå med plötslig död, ex olycka

terminal illness - hög funktionsnivå följt av snabbt progredierande sjukdom, ex cancer

organ faliure - succesiv nedåtgående process där man insjuknar men återhämtar sig i perioder, leder till påtagligt nedsatt funktion sista 3 mån, ex hjärt- och lungsvikt

frailty - långsamt progredierande nedåtgående process med nedsatt funktionsnivå hela sista året i livet med ett stort beroende av hjälp sista månanderna, ex demens

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad innebär en brytpunktsbedömning?

A

Öevrgång till palliativ vård i livets slutskede när det huvudsakliga målet med vården ändras från att vara livsförlängande till att vara lindrande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är viktigt att ta med i ett brytpunktssamtal?

A
  • ändring av målsättning med vården
  • vad är viktigt? Patientens önskan och värdering
  • skapa delaktighet och valfrihet i vården
  • väga vad man ska göra och vad man ska avstå, planera
  • dokumentera en vårdplan
  • etablera tydliga kontaktvägar och praktiskt stöd
  • hur patienten vill leva sitt liv?
  • mening
  • relationer
  • sammanhang
  • erfarenheter
  • kultur
  • värderingar
  • existentiella frågor, rädslor och problem
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Definiera terminal

A

lat. “slut”, “ände”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Definiera terminal fas

A

Patienten är i livets allra sista fas med somnolens, äter ej, dricker allt mindre, cirkulationsförändring, cheyene-stokes-andning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Definiera preterminal fas

A

Pre (innan, före) terminal fas (livets allra sista tid), dvs tiden strax innan terminal fas, dvs en vaken svårt sjuk, kraftigt påverkad patient, trött, dålig aptit, vilar mycket

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Definiera tidig palliativ fas

A

Patienten har obotbar sjukdom, mår fortfarande bra, men aktiv sjukdomsbromsande behandling pågår, målet förlängt liv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Definiera sen palliativ fas

A

patienten är sjukare, fler symptom, målsättning framförallt livskvalitet och symptomkontroll

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Definiera roburerande

A

stärkande. Används ofta kring steroidbehandling som ges i allmänhet i uppiggande syfte

17
Q

Vad kan orsaka lidande?

A

Flera dimensioner
- fysisk dimension
- psykisk dimension
- social dimension
- existentiell dimension

18
Q

Vilka är vanliga symptom under de sista dagarna i livet?

A
  • ångest, oro
  • smärta
  • andnöd
  • illamående
  • terminal förvirring
  • rosslig andning
19
Q

Farmakologisk behandling mot ångest och oro?

A

Benzodiazepiner
- oxascand 5mg vb
- midazolam 5mg/ml 0,3-0,5ml vb

20
Q

Farmakologisk behandling mot smärta?

A

nociceptiv - opioider
neurogen - gabapentin, pregabalin, saroten
skelettal - NSAID, steroider

För behandling med opioider:
- långverkande opioid som grund
- snabbverkande vid behov (genombrottssmärta)
- vb dos = 1/6 av dygnsdos
- vid dosökning ca 30% av dygnsdos
- förstoppningsprofylax!!!
- amtiemetika vb vid insättning

21
Q

Vilka opioider kan man ge vid njusvikt?

A
  • fentanyl
  • metadon
22
Q

Vilka opioider ska man inte ge vid njursvikt?

A
  • morfin
  • kodein
23
Q

Farmakologisk behandling mot illamående?

A

antihistamin - rörelseillamående (opioider)
neuroleptika - generellt ex haldol 1-2mg/d
steroider - om cytokiner samt svullnad kring tumör
propofol - extremt nödfall, lågdos när inget funkar

24
Q

Vaför får man anorexi-kakexi i livet slut?

A

Aptitlöshet och nedsatt kaloriintag, samtidigt som inflammatoriska cytokiner förorsakar metabola och hormonella förändringar, vilka ger upphov till en nedbrytning av vävnader (katabol fas - förlust både muskel- och fettvävnad).

Trots tillförsel av näring finns svårigheter med att återuppbygga vävnader.

Behandling med kortikosteroider kan hjälpa.

25
Q

Är det gynnsamt att ge dropp i livets slutskede?

A

Nej.
Ökar risken för ödem, pleuravätska, ascites. Finn singa positiva vinster för patienten. Förlänger inte livet hos den döende.

26
Q

Farmakologisk behandling mot terminal förvirring?

A

Haloperidol 1-4mg/d

27
Q

Farmakologisk behandling mot rosslig andning (terminalt rossel)?

A
  • glycopyrrolat (robinul) 0,2mgx4
  • hyoscinbutylbromid (buscopan) 20 mgx4
  • scopolamin (morfin-scopolamin) 10mg/ml + 0,4mg/ml
28
Q

Vad händer efter döden?

A
  • läkare konstaterar dödsfallet
  • dödsbevis
  • dödsorsaksintyg
  • kroppen flyttas till bårhus
  • anhöriga kontaktar begravningsbyrå
  • efterlevandestöd erbjuds från avdelning, samtal efter 6-8 veckor