kvartärgeologi Flashcards
När började kvartär?
för 2,6 Ma och håller på nu
Vad kännetecknas kvartärperioden av?
Stora skiftningar i klimatet och nedisningar.
Vilka epoker består kvartär av, och när börjar och slutar de?
Pleistoscen: 2,6 Ma - 11 700 år b2K
Holoscen 11 700 år fram till nu.
Holoscen, varm eller kall?
En värmeperiod, den vi lever idag.
Varför bör vi studera kvartärperioder?
1) Dagens landskap har påverkats av nedisningar och klimatförändringar som har hängt ihop med nedisningarna.
2) Resurser har påverkats av nedisningar, sand, grundvatten och torv exv.
3) Framtiden: bra att studera för att kunna förutse vad som händer med klimatet. I kvartär perioden har klimatet svängt mycket, vilket kan vara värt att studera. Många parametrar styr klimatet. Kvartärperioden vet vi mest om.
Frågor man kan fråga sig är: Ökar temperaturen av en slump? Kommer havscirkulationen att stängas av och skapa en ny istid? Tidigare icke-glaciala perioder kan ge ledtrådar till hur den ”globala uppvärmningen” kommer se ut. Historiska plötsliga klimatförändringar kan ge ledtrådar till vad som triggar ett byte.
4) Det var då mänskligheten utvecklades.
Hur var temperaturen för 60 Ma?
Mycket varmare, den har minskat i genomsnitt tills mitten på kvartär, men nu är den påväg uppåt igen.
Havsvatten-ytan-temperaturen har också sänkts.
Varför har det i kvartär perioden blivit kallare?
1)Kontinentaldrift:
- Landytor närmare polerna gör att det bildas glaciärer som kyler ner andra delar av jorden.
- Kontinenternas lägen påverkar topografi, exempelvis en bergskedja ger lägre T.
- Den globala volymen av mittoceaniska ryggar kan påverka klimatet. Vid spridning byggs ryggarna upp och de kan påverka haven och klimatet. Påverkar havsströmmar.
- Havsströmmar: Omfördelar värme. Golfströmmen värmer upp luften och värmer upp nordatlanten. Kalla djuphavsströmmar utanför Kanada. Om kontinenter och batymetri förändras kan strömmar förändras.
2)Minskad halt CO2 i atmosfären -> minskad växthuseffekt -> kallare klimat.
3)Upplyftning av Tibetanska platån -> ökad kemisk vittring -> CO2 drogs ur atmosfären. Jo på grund av kemisk vittring av silikatbergarter som är kopplat till upplyftning av tibetanska platån. Indiska plattan krockade med asien. Kemisk vittring sker där mekanisk vittring sker också. CO2 binds in i sediemnten och hamnar i havet med sedimenten. Vilket resulterar i en långsam sänkning av T.
Varför är det lättare för vatten med 18O att avdunsta och svårare att kondensera 18O än 16O
Det kräver ca 12 % mer energi att avdunsta 18 O än 16O.
Det krävs dock mindre energi för vatten med 18O att kondensera än vatten med 16O
Hur kan man ta reda på hur klimatet har skiftat under kvartärperioderna?
1) Man kan borra i havsbotten och få upp sediment medbentiska foraminiferer och undersöka förhållandet av 18O/16O.
Vid nedisningar är det lägre andel 16O i vattnet och foraminiferer, eftersom det krävs mer energi att avdunsta 18O än 16O. 16O binds då in i isarna. Om det är högre andel 18O betyder det att isarna har smält.
Man kan även mäta CO2 halter i luftbubblor i iskärnor.
Hur kan vi förklara att klimatet har svängt de senaste 1 miljoner åren?
Genom Orbital Eccentricity (elliptisk bana)
Varierande lutning
Precession (axeln vobblar)
Hur påverkar orbital eccentricity klimatet?
Hur jordens bana ser ut, den är lite eliptisk vilket ger olika starka vintrar och sommar perioder eftersom avståndet till solen varierar.
Hur långa cykler har eccentriciteten?
100 000 år, från elliptisk-cirkulär-elliptisk
Hur mycket varierar lutningen på jordens axel?
Hur långa är cyklerna?
Hur påverkar det klimatet?
från 22,5 till 24,5
41 000 år
Om det är brantare lutning får områden med höga latituder mindre solstrålning och blir då kallare troligtvis.
Hur långa är cyklerna vid precession?
19000 år till 23 000 år
Stämmer de astronomiska förklaringarna med iskärnor och havskärnor?
Om man lägger ihop alla astronomiska förklaringar kan man få ut en kurva som varierar allt med vart på jorden man är. Det intressanta är att det är ganska lite variation även om det är en variation. Variationen stämmer halvbra med svängningar man kan se i havskärnor och iskärnor.
