Kustprocesser och landformer

Question 1

Våglängd

Answer 1

vågens längd från topp till topp

Question 2

Våghöjd

Answer 2

vågens höjd, mellan dalen och toppen

Question 3

Våghastighet

Answer 3

Hur snabbt en vågtopp rör sig framåt.

Question 4

Vågdjup

Answer 4

Hur långt ner vågen tar sig och påverkar vattnet, oftast 1/2 våglängd.

Question 5

Vågbasen

Answer 5

Dit vågdjupet når ner i vattnet.

Question 6

Hur skapas vågor?

Answer 6

Oftast genom vindens friktion på vattnet som trycker ihop molekylerna och det skapas en stress och påskjutning, till slut skapas en våg. Gravitationen driver vågor.

Question 7

Vågor in mot land

Answer 7

När vågbasen når botten in mot en strandkant, får vågorna lägre våghastighet eftersom friktionen av botten saktar ner dem. Detta gör att de blir högre. Oscillationsrörelsen övergår till en translationsrörelse.

Question 8

Hur höga blir vågor?

Answer 8

Det har mätts vågor som är 30 meter höga utanför Mexiko. Om vågor kommer från olika håll kan det skapas våginterferens, som gör vågorna ännu högre.

Question 9

Rogue vågor

Answer 9

Kan skapas där det är stark ström och finns vind – drivna strömmar. De vågorna kan bli 2-5 ggr så höga än vad de annars skulle ha varit.

Question 10

Vågrefraktion

Answer 10

när vågorna slås in mot land så bryts de

Question 11

Strandkonturers utveckling

Answer 11

Vågenergin fördelas ej jämnt över en kust utan uddar är mer utsatta för energi från vågor eftersom vågorna trycks ihop där i jämförelse med buktar, där avståndet mellan vågorna sträcks ut och mindre energi påverka således buktarna.

Detta gör att i bukten sker deposition och det bildas sandstränder och vid uddarna är det erosion som påverkar och de är oftast bergiga.

Question 12

strandparallella strömmar.

Answer 12

Infallande vågor som kommer snett in mot strandkanten bildar en strandparallell ström ”longshore current” vilket gör att sediment kommer snett in mot stranden men åker ut rakt tillbaka mot vattnet. Detta skapar en transportation i en riktining.

Question 13

Två depositionslandformer

Answer 13

Strandsporre (krumudde/barriärö): en ryggformad ofta svagt bågformad bildning i havet under eller vid vattenytan. De kan bli upp till fler km lång och bildas av strandparallella strömmar.

Tombolo: är när en ö utanför land skapar en udde genom att sediment lagras bakom ön.

Question 14

Vad sker vid en abrasionskust och hur ser de ut?

Answer 14

De är ofta höga kuster med en abrasionsbrant och en abrasionsplattform med en abrasionshake, där själva erosionen sker. Långsamt nöts berget bort.

Question 15

Vad kan man göra för att bekämpa stranderosion?

Answer 15

För att bekämpa erosionen kan man:

1) transportera sand tillbaka dit den kom om parallella strömmar förflyttar sand och börjar arbeta sig in i landskapet.

2) Man kan bygga ”tryckutjämnare” som gör att sanden inte förflyttar sig så mycket.

3) En vall av granit kan byggas, eftersom de inte eroderar lika lätt som sedimenten gör.

Question 16

Vad är isostatiska havsnivåförändringar?

Answer 16

Förändringar orsakade av tektoniska processer.

Question 17

Vad är eustatiska havsnivåförändringar?

Answer 17

Förändringar orsakade av variationer av mängd vatten, exempelvis kommer havsnivån att höjas om Arktis smälter.

Men en annan orsak som också kan ske är termal expansion när temperaturen höjs så expanderar vatten eftersom molekylerna rör mer på sig.

Question 18

Transgression

Answer 18

Ökning av havsnivån

Question 19

Regression

Answer 19

Minskning av havsnivån

Question 20

Vad är stranderosion?

Answer 20

Erosion av löst material.

Question 21

Varför har Danmark problem med stranderosion?

Answer 21

Eftersom deras kuster består av stor del av sediment istället för fast berg.

Därför kan de ha kraftig stranderosion.

Dessutom har de ingen/mindre upplyftning. I Södra Sverige höjer sig inte land så mycket som i norr. Därför sker en del kusterosion i södra Sverige också.

En låg topografi.