Jordarter

Question 1

Vad är en jordart?

Answer 1

Geologiskt avlagrat material med lös struktur.

Jordarter består av fasta partiklar som är organiska eller oogransika.

Partiklarna kan vara primära (enskilda) eller i aggregat (ihopklumpade).

Question 2

Vad är en jordmån

Answer 2

Den översta delen av jordtäcket som påverkas av klimat och växter

Question 3

Regolit

Answer 3

Det lösa material som ligger över den fasta ovittrade bergarten.

Question 4

Saprolit

Answer 4

Är berg som har vittrat sönder så det nästan är som en jordart. Men den ligger kvar där den har vittrat, spruckit och delats upp, men på plats.

Question 5

Globalt sett vilka är de vanligaste jordartstyperna?

Answer 5

Saprolit och alluvium (avsatt av rinnande vatten)

Question 6

Vanligaste jordarten i Sverige

Answer 6

Morän, glacialt avsatt. Till.

Question 7

Vad påverkar jordarters vittring?

Answer 7

1. Vittring
   Genom fysisk, kemisk och biologisk vittring.
2. Erosion och transport.
   Interaktion med vatten
   Gravitation/sluttningsprocesser.
   Is och vind

Interaktion med organismer

Question 8

När bildades moränen i svergie

Answer 8

När isen fanns eller efter isen fanns (post-glaciala)

Question 9

Är torv en jordart och vilken typ?

Answer 9

Ja, det är en organisk jordart.

Question 10

Vad är det finaste sediment - partiklarna?

Answer 10

Ler

Question 11

Vad står porositet, kapilläritet och permeabilitet

Answer 11

Porositet - står för hur väl packad jordarten är, alltså hur mycket porer det är i jordarten.

Kapilläritet: Hur mycket vatten kan en jordart ta upp och hålla inom sig. Silt och lera har ofta hög kapilläritet.

Permeabilitet: Hur bra en jordart släpper igenom vatten. Är ofta hög i sand och grus.

Question 12

Vad är skillnaden mellan oorganiska och organiska jordarter?

Answer 12

Oorganiska: Mindre porvolym. Högre andel oorganiskt materal. Kan ha lite organiskt material eller inget.

Organiska: Större porvolym, större andel organiskt material. Kan ha lite oorganiskt material också.

Question 14

Vilka krafter verkar sammanhållande i marken?

Answer 14

Friktion: två partiklar som ligger mot varandra har ett motstånd mot varandra.

Kohesion: Elektrokemiska krafter, verkar ofta i finkorniga sediment och jordarter, t.ex lera. Molekyler drar ytorna samman.

Question 15

Hur påverkar högsta kustlinjen vad vi får för jordarter?

Answer 15

Högsta kustlinjen: Hur högt har havet nått som högst.

Ofta får man en serie av jordarter som är liknande.
Under högsta kustlinjen kan man i ordning hitta:
-Svallad sand och grus (av vågprocesser)
-Lera och Silt (vattnet är lite mer stillastående)
-Glaciala sediment (avsatt av isen)
-Postglaciala sediment, avsatt efter att isen har försvunnit av ett vattendrag.
-Lerslätter (där havet har varit)

Question 16

Klapperstensfält.

Answer 16

Rundade, har slagits mot varandra, har avsatts där strandkanten var.

Question 17

Morän, hur avsätts den och var?

Answer 17

Glacialt avsatt, av aktiv is eller is som inte rör sig längre.

Avsätts under eller vid kanten av isen.

Både över och under högsta kustlinjen.

Består av alla kornstorlekar och är generellt osorterad utan lager.

Är oftast 0,5 - 10 meter mäktig.

Question 18

Vad är isälvsavlagringar?

Answer 18

Glacifluvialt avsatt (smältvatten från glaciärer/inlandsisar).

Avsatt av rinnande vatten. Kan vara en rullstensås.

Sorterade i skikt och lager. De finaste kornstorlekarna finns inte.

Rundade partiklar.

Question 19

Issjö och ishavssediment, vart avsätt de, vad består de av och vad är varviga leror?

Answer 19

Glaci - lakustrint avsatt i sötvattensjöar eller glaci - marint i salta havet.

Finkorniga sediment: sand, silt och lera.

Från glaci-lakustrina leror: växel-lagrade eller varviga leror
Tunna mörka vinterskikt och ljusa tjockare sommarskikt.

Question 20

Hur ser leror ut från ishavssediment?

Answer 20

Homogena utan varvighet.
Kan vara kvickleror som skapar skred.

Question 21

Ler och lera, vad är skillnaden?

Answer 21

Ler: partikelstorlek
Lera: jordart bestående av lerpartiklar i olika mängd

Question 22

Hur uppkommer lera?

Answer 22

Genom glacial erosion. Ofta avsatta i hav eller sjöar.

Vittring av berg.

Question 23

Varvig lera, vad kan man mäta med den?

Answer 23

Gerhard De Geer, Man kan mäta lagrena och se mönster i sommar och vinterlager.

Man mäter tjocklek och kan para ihop flera olika mätningar och kan räkna hur många år det tagit för leran att avsättas.

Tidigare var det ett sätt att datera när isen försvann genom att mäta hur många varm som fanns på olika platser.

Question 24

Hur påverkar organismer jordarter (i bildning av jordarter)

Answer 24

I jorden lever mikrober, maskar, svampar, växter och djur som tar upp näring i form av atomer och producerar organiskt avfall som blir kvar i jorden. Det producerar syror som gör att mineral vittras. När organismer dör så ruttnar de och transformeras till organiskt kol som blandas med mineral partiklar. Humus består av ruttet organiskt avfall.

Question 25

Hur påverkar klimatet bildandet av en jordart?

Answer 25

Hur mycket regn som faller påverkar hur mycket kemisk vittring som sker och värme påverkar också kemisk vittring positivt.

Question 26

Hur påverkar ursprunglig komposition/ substrat bildandet av en jordart?

Answer 26

Berggrunden som jorden bildas över, påverkar vilken kemisk komposition som bildas. Om det är baslat som ligger som underliggande lager kan det bli mer järnrik jord istället för om det hade varit granit.

Question 27

Hur påverkar vegetation bildning av jordarter?

Answer 27

Olika typer av växter extraherar eller adderar olika typer av näringsämnen till jorden. Växter med ett djupt rotsystem gör att jorden inte spolas bort, så det påverkar hur djup jordlagret kan bli.

Question 28

Sex kornstorlekar hos jordarter:

Answer 28

(störst först): Block, Sten, Grus, Sand, Silt och Ler.

Question 29

Förklara skillnaden på sommar och vinter lager i varvig lera?

Answer 29

-Sommarlager, har grövre kornstorlek, lägre organisk innehåll eftersom de bildas i syrerik miljö. Har högre kalkhalt.

-Vinterlager, finare korn med mer ler. Har högre organisk halt. Avsätts i en syrefattig miljö. Mörka järnsulfider avsätts.

Question 30

Postglaciala icke glaciala jordarter:

Answer 30

havs och sjösediment

Grovkorniga: Proximala svallsediment, klapper (sten), Svallgrus (grus, sand och sten), Svallsand (sand, välsorterad).

Finkorniga: Distala svallsediment, postglcial silt, postglacial lera, organiska gyttjelera och gyttja.

Älv och svämsediment, avsatt vis översvämningar på flodslätter.

Vindavsatta avlagringar, dyner och lössjord.

Torv sedimentärt växtmaterial