Kvantitativa forskningsmetoder Flashcards

1
Q

Vad är en metod?

A

Ett recept för hur en undersökning skall genomföras

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad har forskaren när den har en hypotes?

A

En förväntning om hur någonting ska bli

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

När använder man kvantitativa forskningsmetoder?

A

När antalet fall i undersökningen är stort

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

När lämpar sig kvantitativa metoder?

A
  • För att beskriva ett fenomen i befolkningen (tex hur vanligt det är)
  • För att finna och förklara samband mellan olika fenomen
  • Data insamlas i sifferform eller omvandlas till siffror (kvantifieras) vilket gör dem lättare att organisera och analysera. Ett viktigt syfte är att kunna generalisera resultaten till befolkningen (populationen): Vitsen med att samla in data är att generalisera resultaten
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilken typ av fråga kan vi ställa i kvantitativ forskning?

A

Hur vanligt är fenomenet? I vilken grad förekommer det? = beskrivande frågor

Varför varierar ett fenomen? Hänger vissa fenomen ihop? = förklarande frågor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är en god frågeställning?

A

· Klar, precis (rimligt avgränsad)
· Enkel (helst utan ”villkor”)
· Möjlig att pröva empiriskt = denna typ av kunskap kommer från verkligheten inte från dina tankar
· Fria från värderingar så långt som det går

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka typer av data kan vi samla in och analysera?

A

Data i allmänhet kan vara vilken typ av empiriskt material som helst
· Egenskaper hos människor eller kollektiv, texter, intervjuutskrifter, bilder, filmer, musik etc
- Kvantitativa data kan uttryckas som antal av något

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Varierar variabelns värden?

A

Ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är en nominalskala?

A

Nominalskala, ex. kön: kan kvantifieras med ”nummerlappar” (0= man 1=kvinna)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är en Ordinalskala?

A

Ordinalskala, ex. utbildningsnivå: kan kvalificeras som en rangordning (1= låg 2= medel 3=hög)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är en kvotskala?

A

Kvotskala, ex. ålder: har en äkta nollpunkt (ingen är mindre än 0 år gammal), är ”äkta kvantitativ” (siffran har direkt betydelse när ni vet vad den betyder)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad finns det för operationaliseringsregler?

A
  1. Vilken undersökningsnivå handlar det om?
  2. Vad vore den allra bästa informationen för mina syften?
  3. Vad kan jag få?
  4. (Obs! Hur har andra gjort?)
  5. Vad väljer jag då exakt?
  6. Hur kan jag få det – exakt?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilken vikt har datakvalitet i en undersökning?

A

Det är a & o för lyckad forskning. Datan ska vara relevant för forskningen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad innebär systematiska fel?

A

Att det finns fel man gjort systematiskt. Att man riskerar att förlora validitet i sin undersökning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad händer när validiteten brister?

A
  • Om vår valda indikator inte mäter det vi påstår att den mäter gör vi automatiskt mätfel
  • Sådana mätfel är systematiska, eftersom vi mäter ”äpplen med päron” utan att förstå det
  • Exempel: att mäta begångna mord baserat på uppringningar till 112
  • Stora systematiska mätfel betyder att vår indikator inte duger
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad händer när reliabiliteten brister?

A
  1. Hög reliabilitet betyder att vi mäter väl det vi mäter. Om reliabiliteten briser skulle en annan person få att annan resultat vid samma analys av data.
  2. Det vi gör när vårt sätt att mäta konsekventa resultat vid upprepade mätningar (replikerbarhet)
  3. Hög reliabilitet frånvaro av icke-systematiska fel
17
Q

Hur kan man förebygga problem i kvantitativ undersökning?

A
  • Att planera hur processen skall gå
  • Att göra en pilotstudie (förstudie) för att testa mätinstrumenten
  • Att ta exempel från tidigare studier
17
Q

Vilka kvalitetsproblen kan finnas i enkäter?

A
  • Respondenterna förstår inte enkätfrågorna (t ex svenska, abstrakta ord, långa komplicerade meningar).
  • Svarsalternativen är otydliga eller komplicerade.
  • Omotiverade respondenter (pga t ex ologisk enkätlayout, osammanhängande enkätdesign.
18
Q

Hur definierar man undersökningspopulationen?

A
  • Forskningsfrågan: Blir folk mer effektiva löpare på egen hand, bara genom att springa?
  • Populationen av intresse: Alla människor
  • Stickprovet: Lottas ur en större grupp vuxna kvinnor som nyligen börjat med löpning
  • Populationen till vilka resultatet kan generaliseras: Vuxna kvinnor (möjligen)
19
Q

Vad är OSU?

A

Obundet slumpmässigt urval

20
Q

Vad innebär ett OSU

A
  • Skall resultera i en representativ “miniatyr” av undersökningspopulationen…
  • …dock med felmarginal - en miniatyr kan aldrig bli perfekt
  • Skillnaden mellan stickprovet och populationen kan hanteras genom sannolikhetsräkning
21
Q

Vad är beskrivande statistik?

A

Statistik som används för att beskriva och sammanfatta insamlade data

22
Q

Vad kan fördelningen av värden i en frekvenstabell tolkas?

A
  • Vilka svarsmöjligheter gavs?
  • Hur stor andel svarade?
  • Hur fördelade svaren sig?
23
Q

HUr kan man beskriva variabler?

A
  1. Variabelvärdenas fördelning
  2. Variabelns centraltendens (tyngdpunkt) ges med dess medelvärde, median, eller typvärde
  3. Variabelns spridning eller variation kring tyngdpunkten ges med standardavvikelse kvartilavvikelse, ellerräckvidd
24
Q

Vad används standardavvikelsen med?

A

Används samtidigt som medelvärdet.

25
Q

Vad kan standardavvikelsen säga?

A

Variabelns spridning eller variation kring tyngdpunkten

26
Q

Vad kan medelvärdet endast beräknas med?

A

Kvantitativ data

27
Q

När används medianen hellre än medelvärdet?

A

När variabelvärdena “ligger snett” i fördelningen

28
Q

Vilket spridningsmått används med medianen?

A

Kvartilavvikelsen, spridningsmått för rangordnade data

29
Q

När används variationsvidden?

A

Används tillsammans med typvärdet
Räknar hur stor skillnad det är mellan det lägsta och högsta värdet.

30
Q

Vad sägs det när två fenomen samvarierar?

A

Att de har ett samband.

31
Q

Hur kan samband uttryckas?

A
  • Hur påverkar…
  • Är män/kvinnor mer….
  • Är den x oberoende av….
  • Är den yngre generationen mer…
32
Q

Vilka förutsättningar behöver nås för att argumentera för kausalitet?

A
  • Sambandet skall finnas i populationen
  • Sambandet bör vara starkt
  • Tidsordningen - x måste kommer före y
  • Mekanismen - hur påverkar x y?