KUNSKAP RELATERAT TILL SOCIALA PROBLEM OCH SOCIALT ARBETE

Question 1

Evidensbaserat

Answer 1

kunskaper bygger på befintlig forskning och andra källor. Forskningen bedrivs av utbildade forskare som öppet måste redovisa vad forskningsresultat baserar sig på (metod, material etc.).

Question 2

Peer reviewgranskning

Answer 2

forskningsresultaten accepteras och publiceras inte förrän de har granskats av andra forskare (trovärdighet och tillförlitlighet).

Question 3

Är vetenskaplig kunskap sann?

Answer 3

vetenskapsbaserad kunskap är inte perfekt men ändå det bästa vi har för att veta något om verkligheten. Kraven som ställs på forskning är mer strikta än på t.ex. Journalistik, debattinlägg och rapporter.

Question 4

Forskningsenliga krav

Answer 4

forskning måste gå enligt forskningsenliga krav så man inte skadar människor, frivilligt att delta i forskning.

Question 5

Ontologi

Answer 5

läran om varandet - t.ex. finns detta bord verkligen eller föreställer jag bara mig det.

Question 6

Epistemologi

Answer 6

läran om kunskap, kunskapsteori

Question 7

Erfarenhetsbaserad kunskap

Answer 7

Erfarenhetsbaserad kunskap uppstår eller skapas på basen av erfarenheter, reflektion och tyst kunskap = “kunskapsskapande möjliggörs genom ett aktivt och medvetet förhållningssätt där individen utnyttjar erfarenheter och engagerar sig i reflekterande processer, kritisk analys och utvärdering för att förbättra framtida handlingar”.

Question 8

Hur kompletterar vetenskaplig evidensbaserad kunskap och erfarenhetsbaserad kunskap varandra?

Answer 8

vetenskaplig kunskap är mer uppskattad och åtnjuter högre status i samhället eftersom den är tydligare, transparent, granskad och systematiserad. Båda kunskapsformerna behövs i socialt arbete.

medan vetenskaplig kunskap ger en grund för objektiva och generaliserbara slutsatser, bidrar erfarenhetsbaserad kunskap med insikter om hur dessa slutsatser kan tillämpas och anpassas i det verkliga livet. Tillsammans skapar de en mer heltäckande och effektiv förståelse av olika fenomen och hjälper till att förbättra både forskning och praktik.

Question 9

Empiri

Answer 9

Empiri = iakttagelser - empirisk kunskap som vi kan få med våra fem sinnen (syn, hörsel, känsel, smak, lukt). empiriska sanningar kan svika, man kan bli lurad eller ta miste.

Question 10

Logik

Answer 10

baserat på intellekt och språkanvändning. Logiska sanningar är teoretiska sanna om logikens regler efterföljs och språket används korrekt (behöver dock inte stämma överens med verkligheten).

Question 11

Premisser

Answer 11

utgångspunkter som leder till en logisk slutsats. Kan basera sig på omdömen om verkligheten (sakpremisser) eller värderingar (värdepremisser).

Question 12

Slutsatser

Answer 12

slutsatser är resultatet av premisser. Beroende på hur man formulerar premissen blir slutsatsen annorlunda.

Question 13

Deduktion

Answer 13

ett sätt att dra slutsatser på som grundar sig på logik. Deduktion innebär att man drar en slutsats som betraktas som giltig om den är logiskt sammanhängande. Ett deduktivt tillvägagångssätt baseras ofta på teori.

Question 14

Induktion

Answer 14

ett sätt att dra slutsatser på som grundar sig på empiri (iakttagelser). Induktion innebär att man drar allmänna och generella slutsatser utifrån empiriska fakta.

Question 15

Verifiering

Answer 15

innebär att man bevisar att en hypotes (påstående) är sann. Empirister menade att det är möjligt att genom induktion bevisa att hypoteser är sanna.

Question 16

Falsifiering

Answer 16

innebär att bevisa att en hypotes är falsk. Karl Popper (kritisk rationalist) menade att vi aldrig kan vara helt säkra på att en hypotes är sann. Däremot är falsifikation av hypoteser oftare möjligt. Om vi inte lyckas falsifiera en hypotes kan vi godkänna den tills vidare (provisorisk sanning). Popper menade att bra teorier är så tydliga att det är möjligt att falsifiera dem.

Question 17

hypotetisk-deduktiv metod

Answer 17

en kombination av induktion (empiri) och deduktion (logik).
Hypotetisk-deduktiv är en metod som går ut på att ställa upp hypoteser (gissningar) som premisser (utgångspunkter). Därefter gör man en deduktiv slutledning och sedan undersöker man om premisserna stämmer med verkligheten (genom att samla in empiri). Både logik (deduktion) och empiri (induktion) används.

Question 18

Kvantitativ metod

Answer 18

Kvantitativ = baserar på att man räknar. Används ofta då man samlar in en stor mängd data (t.ex. enkäter riktade till många informanter) som sedan analyseras med hjälp av statistiska metoder.

Question 19

Kvalitativ metod

Answer 19

Kvalitativ = metoder används istället då man samlar in information om ett mindre antal informanter eller händelser.

Question 20

Validitet

Answer 20

Trovärdighet i att undersöka det man vill undersöka

trovärdighet. Validitet innebär att man har undersökt det man ville undersöka och ingenting annat.

Question 21

Reliabilitet

Answer 21

Tillförlitlighet i att få samma resultat oberoende av vem som gör samma undersökning.

Reliabilitet, tillförlitlighet, innebär att mätningar är korrekt gjorda.
Ex måste en opinionsundersökning bygga på ett representativt urval sv människor, så att inte tillfälligheter påverkar resultatet.

Question 22

Positivism

Answer 22

kallas även “den hårda inriktningen” räknar med två källor till kunskap;
Empiri = iakttagelser av de fem sinnena
Logik = gör det möjligt att dra slutsatser av empirin och på så sätt komma fram till ny kunskap.
Om det är möjligt ska man kvalificera, använda statistik.
Viktigaste metoder;
Induktion
Hypotetisk-deduktiva metoden.

Question 23

Hermeneutik /humanism

Answer 23

• hermeneutik går ut på att förstå och inte bara begripa intellektuellt.

Ex. Om vi tittar på nyheterna och hör en tragisk historia kan vi förstå människan inifrån. Därför att vi själva är människor och kan sätta oss in i hur andra känner och tänker ( inkännande och empati)

Question 24

Konstruktivism

Answer 24

Konstruktionism är en bred teori som handlar om hur vår förståelse av världen och vår verklighet inte är något som existerar objektivt utanför oss, utan snarare något som skapas genom sociala, kulturella och språkliga processer.

Question 25

Samhäll och socialaproblem behöver uppfylla 3 kategorier;

Answer 25

-Det existerar (man börjar prata om det som ett samhällsproblem/socialt problem) -Det är skadligt -Har åtminstone en potentiell lösning

Question 26

Dekonstruering

Answer 26

konstruktioner kan granskas och analyseras genom dekonstruering så att vi plockar isär och konstruerar på ett nytt sätt - ett nytt sätt att prata och tänka om något

Question 27

Ontologiskt synsätt

Answer 27

saker och ting händer inte bara utan människor styr och kan påverka vad som händer.

Question 28

Funktionalistiska förklaringar

Answer 28

Fokus på system = en förändring som inträffar i en del av systemet orsakar förändringar i andra delar av systemet eller i yttervärlden. Förändringen påverkar systemet (återkoppling) så att jämvikten rubbas vilket leder till en ny jämvikt. Varje del i systemet har sin funktion och samverkar för att bevara systemet.

Question 29

Systemteori

Answer 29

studier av hur system fungerar och förändras Exempel = människokroppen kan beskrivas som ett system där varje del av kroppen behövs. Om något organ inte fungerar, fungerar systemet dåligt = sjukdom. Funktionalistiska förklaringar är svåra att testa och falsifiera.

Question 30

Hur fria är vi i våra handlingar?

Answer 30

1. Våra liv utvecklas i strukturer och dess sammanhang som finns runt oss och som vi inte kan undgå. Samtidigt som vi ser i samhället vi lever i - att du ska skapa dig själv och vara en individ och nå din fulla potential. Individen hyllas i medier i den globala kulturen. 2. Strukturella begränsningar och möjligheter = ekonomiska villkor, hur man lever (fattig/rikt), genusstrukturer/normer om hur t.ex. Kvinnor ska bete sig, utbildningsmöjligheter mm - allt detta påverkar dina möjligheter till att skapa ett annat liv. Ordet struktur är relativt brett och ett diffust uttryck.

Question 31

Ändamålsförklaringar

Answer 31

Förutsätter att någon medvetet vill uppnå något och har ett mål. Ex: Att sveriges statsskick ser ut som det gör är pga att riksdagen och regeringen har bestämt det. Anledningen att man inte bytt statsskick ex längre mandatperioder är pga medvetna beslut.

Question 32

Paradigm och paradigmskifte

Answer 32

Paradigm är inte något som finns i verkligheten. Det är ett sätt att uppfatta verkligheten på. Ett paradigmskifte är ett sätt att ändra åsikt. Det finns två sätt man kan ändra åsikt på. Man kan ändra sin åsikt gradvis/stegvis eller ändra sin åsikt tvärt. Paradigmskifte är när man ändrar sin åsikt tvärt.

Question 33

Orsaksförklaringar(kausalförklaring)

Answer 33

innebär att förklaringen ligger i det förflutna. Ex. Jordens klimat håller på att bli varmare pga växthuseffekten. Orsaker är transport, industri och allt man bränner gör att koldioxidshalten ökar. Det bidrar till att det blir varmare och isen vid polerna smälter, vilket leder till att havnivån höjs och landsmassa hamnar under vatten.

Question 34

Rationell

Answer 34

Rationell" på svenska betyder att något är logiskt, förnuftigt eller effektivt. Det används för att beskriva handlingar, beslut eller tankesätt som baseras på förnuft, där man söker den mest effektiva eller praktiska lösningen. Till exempel, en rationell person fattar beslut baserat på fakta och logik snarare än känslor.

Question 35

Social konstruerad?

Answer 35

Verkligheten eller aspekter av verkligheten är socialt konstruerade, dvs att de är produkter av mellanmänsklig interaktion och kollektivt handlande. Ex på social konstruktion = könsroller. Könsroller är en social konstruktion eftersom de inte är biologiskt givna, utan istället formas och upprätthålls av samhällets normer, värderingar och förväntningar.

Question 36

Objektiv?

Answer 36

När en person har att bedöma en situation och kopplar bort alla känslor (som en filmkamera eller robot skulle göra)

Question 37

OBJEKTIVISM

Answer 37

Enligt objektivistiskt perspektiv är sociala problem, sådana fenomen som objektivt sätt kan ses som hotfulla, skadliga, farliga och kostbara och därmed oönskade i samhället. Sociala problem ses genom objektivt synsätt. Ju fler som omfattas eller ju större skada, desto viktigare socialt problem.

Question 38

SOCIAL KONSTRUKTIVISM/ social konstruktion

Answer 38

Är en teori som betonar att mycket av det vi uppfattar som verklighet är skapat genom sociala processer och interaktioner, snarare än att vara något objektivt eller medfött. Enligt denna syn är våra uppfattningar om världen utformade av språket, kulturen, historia och samhälleliga normer. En grundtanke inom social konstruktionism är att människor gemensamt skapar och upprätthåller förståelsen av verkligheten genom sina interaktioner. Till exempel kan begrepp som kön, ras, eller vad som anses vara "normalt" eller "avvikande" ses som sociala konstruktioner, eftersom dessa varierar över tid och plats beroende på sociala och kulturella sammanhang.

Question 39

KONFLIKTPERSPEKTIV

Answer 39

Det finns grundläggande motsättningar i samhället (Marx) a) Sociala förändringar sker ständigt b) Social konflikt finns ständigt (mellan de dominerande och de dominerade) c) Alla deltar i förändringen d) Några har makt över andra

Question 40

EXEMPEL PÅ STRUKTURELLA PROBLEM I SAMHÄLLET?

Answer 40

* Arbetsmarknad * Försörjningssystem * Bostadsmarknad * Demografiska förhållanden * Socialt problemlösande: att förebygga och förändra strukturernas sätt att fungera

Question 41

Relativtism

Answer 41

Enligt ett relativtistiskt perspektiv är inget förhållande eller tillstånd i sig ett socialt problem. Men vissa förhållanden blir det. Perspektivet fokuserar på hur förställningar om sociala problem uppkommer. Det är själva processen som undersöks.

Question 42

Exempel på språkligt konstruktion

Answer 42

Genus och pronomen: I många språk, som svenska, är det grammatiska könet en konstruktion (t.ex. "han" och "hon"). Dessa pronomen skapar och återspeglar våra idéer om kön, och hur vi förstår och kategoriserar individer i samhället.

Question 43

Idealtyp

Answer 43

En idealtyp är resultatet av att renodlar drag i verkligheten och av dem skapar en ”perfekt” bild av en företeelse.