Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Kognitiva Processer VT21 > Kognitiva processer från quizlet > Flashcards

Kognitiva processer från quizlet Flashcards

1
Q

Kognitiva processer

A

Studien av de interna mentala processer som är involverade i förståelsen av vår omgivning och i besluten om vilket beteende som är mest relevant.

Dessa processer involverar uppmärksamhet, inlärning, minne, språk, problemlösning, resonerande och beslutsfattande.

  • Sammanlagt utgör de våra intellektuella funktioner -> intelligens
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Experimentell kognitiv psykologi

A
  • Experiment på friska individer i labb
  • Experiment är kontrollerade - kan uttala sig om orsak och verkan
  • Basala funktioner är huvudintresse t.ex. hur minnet fungerar
  • Har spelat en viktig roll i utvecklandet av kognitiva teorier
  • Kunskaper från detta område är nödvändiga för de andra områdena inom kognitiv psykologi och andra psykologiska forskningsfält (ex. metoder)

Begränsningar

  • Människor beter sig annorlunda i labbet jämfört med i vardagslivet
  • Bara indirekta bevis på de interna processer som är involverade i kognition och på deras relation till varandra
  • För att förstå mänsklig kognition måste vi förstå vad som händer i hjärnan
  • Teorierna beskrivs bara i verbala termer
  • Bortser oftast från individuella skillnader
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Kognitiv neuropsykologi

A
  • Forskning på kognitiv prestation (som är intakt eller inte) hos patienter med hjärnskador
  • Bygger teorier om normal kognition utifrån studier av abnormal kognition (H.M.)
  • Använder sig av dissociation (prestationsskillnader) mellan olika uppgifter för att förstå hur kognitiva system fungerar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Kognitiv neurovetenskap

A
  • Studerar hur hjärnan möjliggör olika psykologiska fenomen
  • Använder sig av en rad olika hjärnavbildningstekniker för att förklara var och när kognitiva processer händer.
    De har olika spatial och temporal upplösning (olika bra för olika saker).

Begränsningar
- Var mest användbar vid studier av områden som har unika funktioner

  • Data samlas in från fler individer och det blir medelvärden och minsta gemensamma nämnare som studerades.
  • Många studier saknade klar teoretisk bas
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Neurotransmitters

A

3 major classes
- Amino acids - Glutamate GABA
- Monoamines - Dopamine, Serotonin
- Peptides - Opioids (endorphins)
Other - Acetylcholine

Glutamate and GABA are the most prevalent in the brain.
Glutamate - excitatory / GABA - inhibitory.

Dysregulation of some neurotransmitters cause:

  • Dopamine - Parkinson’s
  • Acetylcholine - Alzheimer’s
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Brain - Tissue classes and lobes

A

Tissue classes:

  • Grey matter - body of the neurons
  • White matter - axons of the neuron covered in myelin
  • CSF - in ventricles and surrounding the brain

Lobes:
- Frontal lobe, parietal lobe, occipital lobe, temporal lobe
AND
The fifth lobe is hidden under the others and referred to both as limbic lobe or medial temporal lobe

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

White matter tract

A

Enable connectivity between the different cortical areas of the brain. Three types:

Commissural fibres - connect the 2 hemispheres of the brain (ex. corpus callosum)

Association fibres - connect regions within the same hemisphere of the brain (ex. cingulum, arcuate fasciculus - broca’s-wernicke’s)

Projection fibres - connect cortical regions to lower parts of the brain or to the spinal cord (ex. internal capsule/corticospinal tract)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Cerebral cortex

A
  • Always organised in 6 layers of neurons but the organisation is different in different areas. There are 52 different areas (Brodmann areas).
  • They are categorised into three regions - motor areas (muscle movements), sensory areas (central to the five senses) and association areas.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Neurophysiological techniques

A

EEG

  • Electroencephalography
  • Measures electrical neural waves for general states (asleep, drowsy, relaxed)
  • Electrodes are placed on the scalp
  • Good temporal resolution but poor spatial resolution - measures the aggregated signal from many activated neurons.
  • Only detects in neocortical, not subcortical areas.
  • Better for gyri
  • *MEG**
  • Magnetoencephalography
  • Magnetic counterpart of EEG
  • Excellent temporal resolution (milliseconds)
  • Little better spatial resolution compared to EEG
  • Only detects in neocortical, not subcortical areas.
  • Better for sulci
  • *ERP/ERF**
  • Event related potential/field
  • Raw EEG and MEG are not appropriate for studying specific cognitive processes. You can however through averaging responses from approximately 100 stimuli get an ERP/ERF. These can be used to measure the neural correlates of cognition
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

T1 -weighted MRI

A

Protons (spins) are normally randomly oriented. In the strong magnetic field the polarity of the spins will cause them to follow the field (equilibrium). A radio frequency wave is sent perpendicularly to the magnetic field causing the protons to turn according to it (transverse flip). Then the RF wave is turned off and the protons will return to equilibrium (relaxation). Different cells have different relaxation times affecting the contrast of the MRI image.

  • Cerebrospinal fluid - fastest -> dark
  • White matter - slowest -> white
  • Grey matter - in between -> grey

Then you can measure volume/performance correlation using:

  • Region of Interest (ROI)
  • Voxel (volumetric pixel) based performance
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

DTI - MRI

A
  • Diffusion Tensor Imaging
  • Detects the structural properties of white matter tracts by the direction of the motion of water molecules in the brain.

In an isotropic medium (like CSF) water molecules can move freely. In white matter (anisotropic) there are obstacles due to the axons and the water molecule displacement is restricted by the tracts orientation causing the water to follow the direction of the longitudinal axons. A diffusion tensor model estimates the directionality of the water molecules of across tissues. This becomes an indirect measure of the organisation of the white matter tracts.

You can obtain different measures of ex. membrane density (high diffusivity -> bad tissue) using mean diffusivity or myelination using radial diffusivity.

Representing volume of DTI can be done using for example fiber tracking/tractography - Find the direction of diffusion in each voxel and then the identified voxels will be linked together by a curve that materializes the bundle.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hemodynamic techniques - fMRI

A
  • We want to measure activation but cannot do it directly so you measure the BOLD (Blood-oxygen level dependent) signal.
  • There are no absolute values for BOLD, you need a baseline for each individual to compare with.

Haemoglobin has different magnetic properties depending on whether it is oxygenated or not. When the blood flow increases, there is a larger proportion of oxygenated haemoglobin locally. The change in the magnetic field (BOLD signal) can be measured by MRI. The hemodynamic response is slightly after the activation and lasts much longer (approximately 20s). A full scan of the brain takes 2-3s.

Once you have all your images:

  • Reconstruction of all the images
  • Correct for the separate slice timings
  • Correct for motion (the person will move slightly in 10 minutes)
  • Put them in a template for spatial normalization.
  • Smoothing - a filter is applied to increase the signal to noise ratio

Subtraction between conditions (experimental and control) to get rid of brain activity that is not of interest for the study. This is done for each person and then all subjects individual differences are averaged. Peak activations are reported in a MNI coordinate system (x,y,z)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hemodynamic techniques - resting-state fMRI

A
  • Lying still in MR scanner for 6-10 minutes (staring at a cross or eyes closed)
  • You are measuring the functional connectivity and networks
  • This spontaneous modulation of the BOLD signal represents neuronal activity that is intrinsically generated by the brain.
  • Ex. the left primary motor cortex are specifically correlated with spontaneous fluctuations in the right primary motor cortex in the absence of motor behaviour.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Positron Emission Tomography (PET)

A
  • Major limitations - invasive (inject radioactivity), very expensive, needs cyclotron to create radiotracers, bad temporal resolution
  • Strengths - can study many molecules in the brain and body (ex. neurotransmitters), good spatial resolution
  • The radiotracers produced in the cyclotron are incorporated into compounds normally used by the body or into molecules that bind to receptors.

The positron emitted from the radiotracer combines with an electron and annihilates. This produces two gamma photons emitted at 180 degrees. The PET detector uses both photons in order to determine the location of the annihilation reaction.

Examples of radiotracers:
FDG (FluoroDeoxyGlucose) - used to label glucose and indicates glucose uptake. Has been used to study tumors and also neurodegeneration related hypometabolism (ex. Alzheimer’s)

C-raclopride - specific for dopaminergic D2/D3 receptors and is suitable for quantitative imaging

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Subcortical structures

A
  • *Basal ganglia** - group of nuclei (cluster of grey matter)
  • Forebrain part - Nucleus accumbens + cuadate nucleus + putamen + globus pallidus
  • Midbrain part - substantia nigra + subthalamic nucleus
  • Involved in movement and cognitive functions (ex. Working memory). Dopamine is the primary neurotransmitter (Parkinson’s - deficit in dopamine).
  • *Thalamus** - made of many small nuclei
  • Relays sensory and motor information
  • Relays between cerebral cortex and subcortical structures
  • Regulates states such as consciousness, sleep, wakefulness, awareness
  • *Hippocampus** (greek for seahorse)
  • Involved in learning and episodic memory
  • Atrophy is a first marker of Alzheimer’s disease
  • Has many subfields - the information flows unidirectionaly
  • *Amygdala**
  • Very close to the hippocampus (emotions very strongly related to memory)
  • Strongly implicated in emotion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Atkinson & Shifrin - Modala modellen för minnesprocessen (explicita)

A

Information utifrån kommer in via något sensoriskt organ och hamnar i sensoriska minnet (snabbt, skört, går inte att lagra mer än ett par sekunder). Enda sättet att behålla detta är att ta in det i korttidsminnet/arbetsminnet, mycket sållas bort i denna process. Det kan efter detta då hända tre saker:

  • Inkodning och lagring i långtidsminnet
  • Det försvinner från korttidsminnet
  • Det hålls kvar i korttidsminnet via upprepning.

När det sker framplockning från långtidsminnet tas det in i korttidsminnet/arbetsminnet och kan då hanteras på samma sätt som det som kom från yttervärlden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Implicit minne

A

Oberoende av “medvetenhet” - det är minnesprocesser som man kan få och ta fram utan att tänka på dem explicit.

Uttrycks genom beteende - det kan vara allt från preferens till hur man gör något eller hur snabbt man gör det.

Delas upp i:

  • Skill learning - att lära sig kunna utföra en uppgift
  • Priming - ändringar i perception och övertygelse på grund av tidigare upplevelser
  • Betingning - inlärning av associationer mellan stimuli (klassisk: delay conditioning kräver ej explicit minne, operant: du blir betingad även om du är medveten om att det sker)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Priming df

A

Man får mer effektivt stimulusprocessande om man har utsatts för det samma eller ett liknande stimulus tidigare. Ursprungliga stimulit: medvetet eller omedvetet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Priming - test

A
  • *Direkt priming** - prime och target är samma
  • *- Perceptuell priming** - när man får en typ av prime (t.ex. ett ord) och sedan ett test cue som är perceptuellt relaterat till target (t.ex. ordet med vissa bokstäver bortplockade). Har man blivit primead bör man kunna identifiera ordet snabbare.

- Konceptuell priming - när man får en typ av prime (t.ex. ett ord) och sedan ett test cue som är konceptuellt relaterat till target (t.ex. ett relaterat ord). Har man blivit primead bör man svara med det primeade ordet.

  • *Indirekt priming** - prime och target är inte samma sak
  • *- Semantisk priming** - man får en typ av prime (t.ex. ett ord) och sedan kommer ingen cue utan ett target som är semantiskt relaterat till det primeade och ska t.ex. fastställa om det är ett verkligt ord eller inte. Det borde gå snabbare för ord som är semantiskt relaterade till det primeade ordet.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

skill learning

A
  • *Motor skill learning**
  • Motor sequence learning - man blir snabbare och bättre på ett utföra en sekvens av motorrörelser, även om man är omedveten om att det är en sekvens.

- Motor adaption learning - man lär sig justera sina rörelser för att bättre anpassa dem till förhållandena utan att tänka på det.

Perceptual skill learning
Justering och inlärning av nya perceptuella mönster. T.ex. att skilja på två toner.

Cognitive skill learning
Man lär sig ett kognitivt resonemang utan att egentligen veta om hur resonemanget fungerar. T.ex. predicera om det ska regna eller inte utifrån kort som utgör en viss chans för regn utan att veta hur mönstret fungerar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

minnestest

A

Korttidsminne
- Digit span - Du får ett antal olika siffror presenterade en kort stund (tillsammans eller var för sig) och sedan ska man recitera tillbaka. Man vill se hur lång nummerserien kan bli innan man inte klarar fler. Det brukar ligga på sju items (plus/minus två). Men det finns ett problem i att definiera vad en item är.

Arbetsminne
- Backward digit span - Digit span men recitera baklängens. Detta blir ett test för arbetsminne eftersom man måste arbeta med siffrorna för att rapportera dem.

  • Operation span - Du får en matematisk operation som du ska räkna ut, när man har gjort det får man ett ord man ska komma ihåg. Man testar hur många ord man kan komma ihåg samtidigt som man kan göra beräkningarna korrekt.
  • N-back - Vanligtvis 2-Back (n = antal stimuli tillbaka). Man får en rad av stimuli (t.ex. A, B,C, B, A, B) och ska rapportera om man såg ett stimuli för två stimuli sedan. Då man måste glömma de stimuli som inte är relevanta blir det ett test av kontroll/central executive.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Seriepositionseffekter

A

- Primacy effect - man tenderar att minnas ord som kom i början på en serie, här har saker börjat kodas in i långtidsminnet. Kan motverkas genom att presentera orden snabbare.

- Recency effect - man tenderar att minnas ord som kom i slutet på en serie, de är i fortfarande lättillgängliga i arbetsminnet. Kan motverkas genom att ha en uppgift som kräver arbetsminnet under en kort paus innan rapportering.

De i mitten hamnar i någon form av gråzon och glöms oftare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Modeller - Arbetsminnet

A
  • *Baddeley’s modell** (Flerkomponentsmodellen)
  • Central executive är det som kontrollerar lagringen och processandet i arbetsminnet. I arbetsminnet finns tre buffrar (kortare lagringar) för olika typer av material
  • Fonologiska loopen - lagrar språkliga enheter genom “subvocal speech” vilket återaktiverar enheterna. Misstag tenderar att bli fonologiska (docka/plocka).
  • Episodiska buffern - en kortare lagring av episodiska minnen. Förklarar varför människor med amnesi kan rapportera kortare nyligen upplevda episoder.
  • Visuo-spatiala ritblocket - lagrar visuella och spatiala enheter av information. Det tar längre tid att svara på frågor om saker som är längre bort spatialt/visuellt.

Cowans modell
Definierar arbetsminnet som aktiva långtidsminnen som aktiveras av central executive. Stöd för detta är att arbetsminnesfunktioner är väldigt spridda i hjärnan och inte har tydliga områden såsom Baddeley’s modell föreslå. Dock kan man se Baddeley’s som mer funktionell än platsbestämd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

arbetsminnet

A
  • Minne som innefattar det man har uppmärksamhet på just nu.
  • Predicerar många andra högre kognitiva funktioner.
  • Väldigt liten lagringskapacitet (korttidsminnet). Kommer till dess natur att glömmas bort och måste lagras i långtidsminnet för att kommas ihåg.
  • Är hjärnans flaskhals som bestämmer vad vi klarar av att uppmärksamma
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Episodiska minnet

A
  • Lagring och framplockning av specifika händelser, daterade i tid och rum (ex. gårdagens middag)
  • Delas upp i prospektiv (framåtblickande) och retrospektiv (bakåtblickande) del
  • Autonoetic awareness - känslan av att resa tillbaka och återuppleva en händelse
  • Utvecklas sent, försämras tidigt, är känsligare än andra minnessystem
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vilka faktorer påverkar vad vi minns?

A
  • *Inkodningsaktiviteten**
  • Repetition, elaborering, organisation
  • Levels of processing - En djup inkodning (ex. semantisk) leder till ett starkare minnesspår än en ytlig inkodning.
  • *Materialet**
  • Bilder, ord, emotionalitet
  • Pavios dual-code - Ju rikare material, desto lättare att komma ihåg (upplevelse>bild>ord)
  • Von restroff effekten - Ökad sannolikhet att komma ihåg material som är konceptuellt, emotionellt eller perceptuellt distinkt.
  • *Framplockningen**
  • Fri återgivning, stödd återgivning (ledtrådar), igenkänning
  • *Individen**
  • Ålder, kön, sjukdomar, tidigare kunskap
  • Om man kan sätta in kunskap i ett sammanhang är det lättare att förstå -> tidigare kunskap underlättar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

prospektivt minne

A

Minnet för fördröjda intentioner, förmågan att komma ihåg att utföra en handling någon gång i framtiden.

Tidsbaserade uppgifter - vid en viss tidspunkt (ring doktorn kl. 9)

  • Svårare att komma ihåg (33%)
  • Inga riktiga ledtrådar mer än tid som man sällan har bra koll på

Händelsebaserade uppgifter - i ett visst sammanhang (komma ihåg att rapportera symptom när jag är hos doktorn)

  • Fungerar bättre (52%)
  • Fler externa ledtrådar

För båda fungerar de bättre i verkligheten än i laboratorier (större konsekvenser) och man har bara repetition som möjlig minnesstrategi.

Skillnader jämfört med retrospektivt minne

  • När snarare än vad
  • Lågt informationsinnehåll av det man ska komma ihåg
  • Viktigt för framtidsplaner
  • Externa ledtrådar oftare tillgängliga
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Autobiografiskt minne

A
  • Minne för framträdande händelser i ens liv, vår livshistoria
  • Inte samma som episodiskt minne, det kan finnas episodiska minnen som inte blir del av det autobiografiska minnet
  • Studeras genom att berätta om viktiga händelser i livet med hjälp av någon ledtråd (ex. personliga milstolpar) och så kollar man hur elaborerat (detaljrikt) minnet är.

Det man kan se med autobiografiska minnen är att de flesta har infantil amnesi (inga minnen innan 3 år). Sedan minns man mer, framförallt under “reminiscence bump” i ungdoms och tidiga vuxenåren. Men man minns det som hänt de senaste ca. 20 åren bäst.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Flashbulb memories

A

Innehåller ofta information om:
Vem som berättade det, var man hörde om det, vad som pågick runt omkring, personens emotionella status, andras emotionella status

Vad krävs?

  • Tidigare kunskap för att kunna förstå händelsen
  • Det ska vara av personlig vikt
  • Väcker förvåning och emotionell reaktion
  • Overt repetition - man tenderar att prata om dem mer och därigenom repetera dem mer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Teorier kring glömska

A
  • Ebbinghaus glömskekura - man glömmer mest i början sedan stabiliserar det sig, handlar om decay av minnesspår
  • Interferens - proaktiv (tidgare inlärning stör senare), rektroaktiv (senare inlärning stör tidigare)
  • Trace-dependent forgetting - informationen finns inte längre i minnet
  • Cue-dependent forgetting - informationen kan inte plockas fram (tillgänglig men inte åtkommlig)
  • Konsolidering - fixerar informationen i långtidsminnet under timmar eller dagar. Nyare minnen är tydliga men ömtåliga, medan gamla är bleka men robusta. Förklarar glömskekurvan bäst.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Consolidation - Theories

A
  • *Standard model**
  • An event contains elements of information that are encoded and stored separately in respective cortices.
  • Representation of the entire event kept in the hippocampus (index)
  • Cue -> representation of event activated in hippocampus -> activation of memory elements. Strengthens cortico-cortical connections (consolidation) between the different elements.
  • After a certain time of consolidations (multiple repetitions of memories, days, months, years) the hippocampus is no longer needed to access the memories.
  • *Multiple trace theory (MTT)**
  • The hippocampus plays a permanent role in memory storage and retrieval for episodic but not for semantic memories
  • Older memories are more often recalled than newer memories. Each time a memory is recalled the trace is reactivated and re-stored as a new memory leading to multiple traces of the same event in the hippocampus. - - More resistant to hippocampal damage.
  • When episodic memories become semantic memories from repeated episodes (semantisation) they no longer rely on the hippocampus
32
Q

Recollection vs familiarity - MTL

A
  • Recollection - involves the remembering of an item along with contextual and associative details - Remember
  • Familiarity- an item is seen as familiar but no other contextual information is remembered (more semantic) - Know

Areas that are important during retrieval:
Recollected/remembered - hippocampus
Familiarity - parahippocampal cortex (rhinal)

As long as they retain their contextual details, retrieval of episodic memories requires the hippocampus. The hippocampus serves as an index binding together items over time.

33
Q

Alzheimer’s disease

A
  • *Symptoms:**
  • Atrophy - starts in the medial temporal lobe (specifically hippocampus)
  • Aggregation of tau protein in the neurons (neurofibrillary tangles)
  • Plaques of beta-amyloid in neocortex
  • Episodic memory deficits

In MCI (mild cognitive impairment) deficits in episodic memory are related to:

  • Atrophy in the medial temporal lobe
  • Hypometabolism in medial temporal lobe and posterior cingulate cortex
  • Atrophy in hippocampus CA1 - encoding of new memories
34
Q

Frontal lobe theories - episodic memory (general)

A
  • *HERA model**
  • Hemispheric encoding/Retrieval asymmetry
  • In encoding the left frontal lobe is activated and in retrieval the right frontal lobe is activated.
  • *REMO model**
  • Retrieval Mode
  • Mental state where the individual voluntarily treats online information as retrieval cues and actively searches for the specific event to be remembered. This retrieval state would be a necessary condition for remembering.
  • Primarily activates areas in the right frontal lobe

BUT left frontal activations are also found in episodic memory retrieval experiments. In which conditions?

  • *CARA model**
  • Cortical Assymetry of Reflective Activity
  • Simple episodic retrieval tasks (recognition) - require only the right frontal cortex
  • More complex tasks (recall) - requires additional processes subtended by left frontal cortex
  • *The Production monitoring hypothesis**
  • Generation processes (production), used for recall - left frontal cortex
  • Verification and checking operations (monitoring), used for recognition - right frontal cortex
35
Q

Frontal lobe - succesfull memory

A

Both successful encoding and retrieval triggers more activity in left frontal than right frontal.

Successful encoding - more related to inferior left frontal cortex

  • vlPFC, involved in directing attention toward goal-relevant information (ex. rehearsal of items)
  • dlPFC, involved in organization (ex. reordering items)

-Successful retrieval - more related to superior left frontal cortex

36
Q

Parietal lobe in episodic memory

A

ATOM - Attention to memory

  • Left hemisphere.
  • DPC - Top-down, VPC - Bottom up

Dual process perspective
- VPC - Recollection, DPC - Familiarity

Dorsal parietal cortex: Top-down attention
Encoding:
- Positive subsequent memory effects = successful encoding. Activation reflects that information to be learned is in focus.
Retrieval:
- Activated when retrieval is familiarity-based (no recollection)

Ventral parietal cortex: Bottom up attention
Encoding:
- Negative subsequent memory effects = failed encoding. Activation reflects distraction
Retrieval:
- Activated when items are successfully retrieved (capturing of attention by recovered memories)

37
Q

Semantiskt minne

A
  • Minne för koncept, kunskap och information som är gemensam för oss alla
  • Oberoende av tid och plats
  • Ej personliga
  • Relativt välbevarat i hög ålder. Ordförråd och allmänkunskap förbättras medan verbalt flöde försämras något
  • Ofta relativt välbevarat vid sjukdom
  • Stark koppling till utbildning
    Ex. vad olika saker är och vad de ska användas till, faktakunskaper, grammatiska regler

Hur mäter man det?
- Ex. Ordförståelse, Namnge objekt utifrån bild eller verbal beskrivning, Allmänbildningsfrågor, Verbalt flöde (ex. rabbla upp så många djur som möjligt)

38
Q

Semantiska minnet - modeller

A

Nätverksmodell - hierarchical network

  • En hierarkiskt ordnad modell
  • Koncept är starkast förknippad med de noder som är på samma hierarkiska nivå.
  • Ses på ex. snabbare sentence verification tasks för associationer på samma nivå.

MEN det kan också vara för att det är en mindre typisk association

Nätverksmodell - spreading activation

  • Tar typikalitet i åtanke
  • Inte hierarkiskt utan snarare semantiskt strukturerad
  • Ju längre en koppling är desto längre bort är de två noderna semantiskt (röd-orange är närmare än röd-körsbär)
  • Aktivering sprider sig mellan noder och når de nära först

Stöd för nätverksmodeller

  • Minnen är kontextberoende - associationer skapas vid inkodning och hjälper oss vid framplockning
  • Ledtrådar hjälper oss att minnas - noder aktiveras lättare om fler associationer leder dit
  • Snabbare respons på sentence verification och lexical decision tasks
  • Falska minnen - DRM
39
Q

Var lagras semantisk kunskap?

A
  • *Sensoriskt-funktionella modellen**
  • Lagrade utspritt i primära områden i hjärnan de är associerade med, de områden som är engagerade då man perceptuellt analyserar informationen (ex. hoppa - i motorcortex). Detta gäller även inom motor cortex.
  • *Domänspecifika modellen**
  • Vissa patienter har kategorispecifika svårigheter (personer - temporal pole, djur - mellersta inferiora temporala gyrus, verktyg - posteriora inferiora temporala gyrus)
  • Benämning av olika föremål i kategorierna är mycket svårare vid skador i olika områden i inferiora temporalloben
  • *Distributed-plus-hub view**
  • Det finns abstrakta begrepp (ex. kolhydrater) som inte tas hänsyn i de tidigare modellerna.
  • Dessa begrepp kopplas till de frontala delarna av temporalloben.
40
Q

Semantisk demens

A
  • Progressiv försämring av semantisk kunskap. (i början: förstå och namnge ord)
  • Kan tala flytande, men innehållet är meningslöst
  • Atrofi i delar av vänster temporallob (association av semantik/abstrakta begrepp)
  • Ovanlig demens (1-7%), tidig debut (45)
  • Nedsatt förståelse om begreppsbetydelse (språk) och så småningom även minskad semantisk kunskap generellt kring begrepp. Ofta intakt grammatik
41
Q
A

Neuroplasticity
The ability of the brain to change in structure or function in response to experience. Changes at the neuronal level known to be stimulated by experience

Cognitive plasticity
Changes in the patterns of cognitive behaviour related to brain activity

42
Q

Types of plasticity

A

Experience-expectant plasticity - does not depend on the environment but rather on genetics and biological constructs. Is most active during the critical periods of neuronal development.

Experience-dependent plasticity - how your brain responds to environmental stimuli. Is most active during sensitive periods (ex. during adolescence) but the basic structure is already there and functioning.

43
Q

Flexibility

A
  • The adaptive reconfiguration of the existing behavioural repertoire in the absence of long-lasting structural change.
  • Generally occurs when existing functional circuits are activated ex. by reducing inhibitory inputs on them
44
Q

Theoretical frameworks of plasticity

A

Demand-supply model
- When your neuronal supply meets the demand in the environment you do not need to change anything
- As soon as there is a mismatch this triggers:
- Flexibility - if it is not a big mismatch or only for a
short period of time
- Plasticity - if it is a large or prolonged mismatch
- If environmental demands are lower you can experience inverse plasticity. This happens primarily when there is a lack of stimuli (ex. in older age, under stimulated children)

  • *The exploration-selection-refinement model**
  • Exploration phase - microcircuits are generated. A lot of different functional networks are created to try and meet the demand.

- Selection phase - the different microcircuits are tried. Those that don’t lead to successful outcome are discarded. Dopamine response is used to determine which connections are successful.

- Refinement phase - only the best functional connections are selected and become supported by structural changes (ex. angiogenesis, synaptogenesis).

45
Q

Cognitive aging

A

Determined by two main factors

Cognitive reserve - describes the resilience of the brain to damage, and its capability to make changes in cognitive processing in response to negative brain changes as a result of aging or disease

Brain maintenance - how well you brain is preserved over time (structure, chemicals, neurotransmission), linked to the rate of cognitive decline.

How to prevent cognitive aging:
Cognitive reserve - higher education increases cognitive reserve but it has no clear impact on dementia prevalence. However, they are older before being diagnosed (later stage dementia due to higher starting point)

Slow the cognitive decline - physical activity (moderate intensity and complex movements such as dance), red wine, low consumption of fatty foods

46
Q

Tal vs. språk

A
  • Språk är vilket system som helst som används för att representera och kommunicera idéer.
  • Tal är ett specifikt, ljudbaserat, sätt att kommunicera språk.
47
Q

Information som tal innehåller

A
  • Lingvistisk - orden som yttrades
  • Paralingvistisk - attityder, känslor, etc.
  • Extralingvistisk - identitet, gender, ålder etc.
  • Perspektiv - var i rummet befinner sig talaren
48
Q

Neurologiska språkteorier

A
  • *Tidiga teorier**
  • Brocas område - språkproduktion, Wernickes område - språkförståelse, Arcuate fasciculus - brygga mellan språkområdena
  • *Modern forskning**
  • Främre skador ger mer problematik med produktion och motorisk planering medan bakre områden har mer med försåtelse att göra
  • Stora delar av hjärnan involverad i språkprocessande
  • Höger hjärnhalva är huvudansvarig för språkets emotionella komponenter: Prosodi, uttrycka och tolka emotioner språkligt
  • Subkortikala delar - thalamus och basala ganglier
49
Q

Afasi

A

Förvärvad språkskada som nästan alltid påverkar att tala, förstå tal, skriva och läsa. Prat och skrift är väldigt lika i påverkan

Icke-flytande afasi - Främre skada (ex. Brocas)
Produktion:
- Inget tal alls eller svårigheter att producera ord/språkljud vilket leder till trögt tal
- Agrammatism - hittar inte grammatiska ord, bara innehållsord
- Stereotypier - fastnar i ett ord
Förståelse:
- Bra för ord och raka meningar
- Nedsatt för grammatiskt komplexa meningar

Flytande afasi - Bakre skada (ex. Wernickes)
Produktion:
- Flytande tal med fel på ljudnivå och ordnivå
- Neologismer - låtsasord
- Svårigheter att hitta vissa semantiska ord
Förståelse:
- Ju mer produktionsfel desto mer problem med förståelse (hör och läs)
- Mer subtila former - svårigheter med semantiskt närliggande ord

50
Q

Exekutiva funktioner

A
  • En familj av top-down mentala processer som behövs för målinriktade beteenden, när att köra på automatik eller förlita sig på instinkt eller intuition är icke att rekommendera, inte tillräckligt eller omöjligt.
  • Börjar utvecklas under de första levnadsåret, men mognar färdig först i tidig vuxenålder

Uppdelning:

  • Inhibition/impulskontroll
  • Arbetsminne
  • Kognitiv flexibilitet/växling
51
Q

Skador på PFC - symptom

A

Dysexcecutive syndrome
- Oförmåga att planera och fullfölja uppgifter.
- Oförmåga att förstå sitt egna och andras agerande samt att de själva har svårigheter.
Skada - laterala PFC
Ex. Abulia - agerar långsamt och blir lätt distraherad

  • *Disinhibition syndrome**
  • Hög aktivitetsnivå, pratar om allt utan att följa sociala regler
  • Skada - ventrala och mediala PFC

Aquired sociopathy
- Antisocialt beteende på grund av trauma eller en skada. Skiljer sig från vanlig sociopati genom att personerna kan förstå och förklara sociala regler och känner skuld/ånger men är oförmögna att stå emot impulser
Skada - ventromediala PFC

52
Q

Exekutiva funktioner - Impulskontroll

A

Handlar om tre saker:
- Förmågan att kunna hejda ett prepotent (tidigare förstärkt/van) respons (test: go/no-go)

  • Förmågan att hejda sig när man är mitt inne i en aktivitet (test: stop signal task)
  • Förmågan att stänga ute ovidkommande saker (interferens/distraherbarhet) (test: stroop test)
53
Q

Exekutiva funktioner - Kognitiv flexibilitet

A
  • I stort sett samma sak som shifting och switching. Även starkt kopplat till kreativitet.
  • Utvecklas senare i livet då det bygger på både inhibition och arbetsminne - man måsta först kunna hejda en felaktig lösning och sedan använda arbetsminnet för att aktivera en ny lösning

Subtyper:

  • Spatial flexibilitet - hur ser något ut från ett annat håll
  • Interpersonell flexibilitet - hur ser något ut från en annan persons perspektiv

Test: Wisconsin card sorting

54
Q

Kristalliserad vs Flytande intelligens

A

Kristalliserad intelligens - applikationen av tidigare inlärda kunskaper eller färdigheter som används t.ex. vid allmänbildningstest.

Flytande intelligens - förmågan att komma på nya processer och sätt att tänka som används t.ex. när man löser ett nytt pussel.

Uppvisar skilda mönster under livsspannet - kristalliserad intelligens är någorlunda stabil medan flytande intelligens minskar med ålder.

55
Q

Teorier kring intelligens

A

Spearmans Två-Faktorteori
- Utifrån pos. korr på kognitiva test: g-faktorn - generell faktor som finns i alla test
s-faktorn specifika faktorer, specifika för varje grupp av test
- Kritik: våra förmågor är för skilda för att fångas i ett g

  • *Thurstones Primära Mentala Förmågor**
  • Sju primära separata mentala förmågor som tagits fram från 56 uppgifter (ex. spatial förmåga, verbal förståelse, minne, logiskt tänkande)
  • Kritik: dessa förmågor korrelerar med varandra
  • *Gardners Multipla Intelligens**
  • Bredare, inkluderar mer än de mentala intellektuella förmågorna som tidigare tagits hänsyn till (kroppskontroll, musikalitet/rytm, interpersonell, intrapersonell, naturalistiskt)
  • Kritik: vikt av olika intelligens, intelligensbegrepp, korrelation, mätmetoder
  • *Sternbergs Triarkiska Teori**
  • Analytisk (problemlösande) intelligens - det som mäts i intelligenstest (1 f - 1 sv)
  • Kreativ intelligens - hantera nya situationer, generera nya idéer
  • Praktisk intelligens - vardagsuppgifter, dåligt definierade problem
  • Poängterar kultur och tidsskillnader i värdering
  • Kritik: kanske inte helt oberoende, predicerar de verkligen framgång?
56
Q

Biologisk bas för IQ - korrelat

A
  • Speed of processing - enkla perceptuella bedömningsuppgifter visar att personer med högre intelligens behöver kortare tid.
  • ERP - Brantare NI-P2 lutning korrelerar både med perceptuell snabbhet och intelligens
  • Kroppskomposition - längd har korrelation med intelligens och utbildningslängd
  • Född liten - ökar risken för att ha lågt IQ
  • Plats i syskonskaran - tidigare i födelseordningen korrelerat med högre intelligens, mer relaterat till intrafamiljära aspekter (adoption)
  • Hjärnstorlek - en svag korrelation har setts mellan hjärnvolym och flytande IQ
  • Kortikal tjocklek - positiv korrelation mellan kortikal tjocklek (sen barndom och framåt), negativ korrelation för unga barn. Högintelligenta mognar senare kortikalt, senare utveckling av tjocklek.
57
Q

Intelligens - arv och miljö

A

Arv

  • 50-60% av variationen i intelligens kan attribueras till ärftlighet. Tycks ha större betydelse ju äldre vi blir.
  • Korrelation mellan adopterade barn och deras biologiska föräldrar är högre än korrelationen mellan adopterade barn och adoptivföräldrar.

Miljö

  • Träningseffekt är större i undermåliga miljöer
  • Flynn-effekten (tros vara pga. utbildning, nutrition, mindre familjer, stimulerande omvärld, färre barnsjukdomar)
58
Q

Introspektion

A
  • Viss information är inte tillgänglig för andra (nociception, proprioception)
  • Försöker komma åt förstapersonsperspektivet och hur världen upplevs subjektivt
  • Man litar på att människor rapporterar det de upplever, svårt för dig att säja emot en subjektiv upplevelse

Kritik: vi är medvetna och introspektiva produkten men inte processen, den kan vara en efterhandskonstruktion

59
Q

Medvetande - Teorier

A
  • *Crick och Kochs metod**
  • Föreslår neurala korrelat för medvetande (visuellt medvetande) som beror på synkroniserade oscillationer i hjärnan
  • *Global workspace theory**
  • Baseras på modeller av arbetsminne
  • Någonstans i hjärnan integreras information (subjektiv upplevelse, kontroll osv.) i syfte att fatta beslut.
  • Workspace neurons - speciella neuron som binder ihop information från olika delar i hjärnan
  • *Integrated information theory (IIT)**
  • Axiomatisk (intuitiv) teori baserat på subjektiva upplevelsers egenskaper
  • Använder EEG/TMS - letar efter en signatur (fi) som tyder på integration i hjärnan
  • Den del av systemet med högst fi uppnår medvetandenivå
60
Q

Problem solving

A
  • Occurs when an organisms desired goal state is not immediately available from its current state
  • Well-defined problem - goal state, initial state (the current situation we are in), sub-goals (smaller problems involved in the bigger problem), problem space (possible sub goals and paths to solve the problem) are knowable. Ex. find a street in an unfamiliar city.
  • Ill-defined problem - vagueness because one or all of the terms are not knowable. Need clearer definitions to become well defined. Ex. you want to be happy
61
Q

Problem solving - History

A
  • *Learning theory**
  • Trial and error learning - try various responses and stick with the one that works (without creativity)
  • Reproductive problem solving - the problem solver when encountering a problem reproduces behaviours they have previously tried, specifically those that have been successful in that situation before.
  • *Gestalt theory**
  • Productive problem solving - a creative endeavour of putting together parts of the problem and creating a solution that is larger than the sum of its parts which requires a specific cognitive process.
  • Köhler - developed insight solving through observing chimps.
  • Insight - A sudden reorganisation of the way a problem solver organises a problem space, leading to an understanding of the problem conducive to solving it.
62
Q

Entrenchment

A
  • Same as problem solving set or einstellung
  • Occurs when a problem solver gets stuck in a particular mode of solving a problem even though a better solution exists.

Examples:
- Functional fixedness - entrenchment with an everyday or common use of an object (Dunckers candle problem/Two string problem)

Background:

  • Eye movements in anagram tasks suggest attentional processes are involved
  • Dunckers tumour problem - Those whose attention had been drawn to the skin had a higher solution rate showing that task-related attentional shifts might facilitate insight into the problem.
63
Q

Expertise

A

Part of it is the ability to set relevant sub-goals and use strategies like analogy. It also enables perceptual chunking of many smaller things into meaningful wholes leading to more efficient operations and quicker problem solving as you need to go through fewer operations to reach the goal state.

64
Q

Reasoning

A

Inductive reasoning - starts with a specific observations and generalizes to a general proposition, not logically valid. (this is coffee, this is tasty, all coffee is tasty)

Deductive reasoning - starts with a general proposition and goes through logical rules to reach specific conclusions. (all coffee is tasty, this is coffee, this is tasty).

65
Q

Failures in human reasoning

A
  • *Confirmation bias**
  • The tendency to seek out information or form hypotheses that confirm already held beliefs.
  • Humans show problems in seeking out falsifying information (Wason selection task, number sequence tasks). This has also been seen in more ecologically valid settings.
  • Why?: Argumentative theory of reasoning - Reasoning has evolved to facilitate communication, particularly persuasive communication
  • *Base-rate neglect**
  • People ignore information of the base-rate of something occurring focusing instead on specific information.
  • Particularly common for probabilistic reasoning compared to reasoning about frequencies
  • Attribute substitution - information about individual cases such as stereotypical characteristics are over emphasized (ex. lawyers and engineers)
66
Q

Decision making - Basic normative theories

A
  • Theories on how people should make decisions
  • Closely related to rationality - behaviour in accordance with normative theories
  • *Expected value theory**
  • Multiply value with probability to estimate expected value. Someone who always chooses the higher expected value maximises long-run payoffs, this is what a fully rational (eternal) agent will do.
  • Humans do not always do this
  • *Expected utility theory**
  • This dilemma can be solved by the concept of utility - a psychological construct capturing the subjective value assigned to some objective value. An agent maximising an increasing utility function is also fully rational.
67
Q

Prospect theory

A

Descriptive theory - what people will choose (instead of should)

  • Adapts utility theory by modifying the shape of utility between losses and gains where losses outweigh gains, they have a higher utility per objective unit than gains.
  • Small probabilities are overweighted while large probabilities are underweighted. This means that the expected utility will be lower for larger probabilities and higher for smaller probabilities than expected utility theory predicts.
  • Can accommodate a lot of the effects utility theory cannot (ex. framing effects).
  • Introduces reference dependence - decisions are made in relation to the current state.
68
Q

Contradictions to basic normative theories in human behaviour

A

Anchoring heuristic - Irrelevant numerical information (the anchor) can influence subsequent judgements. The heuristic detracts from actual valuation by creating a short-cut for what is to be considered

Preference change through choice - The very act of making a choice changes how we think about options. (manipulated answer causes changed answers later)

Preference reversals - Most people chose low risk lower value bets but will pay more for high risk high value bets.

Framing effect - Asian disease problem - differences seen depending on formulation of the problem (losses, survivals) despite outcomes being identical

69
Q

Decision making - value integration

A
  • Regardless of how values or expected values are acquired they must be combined in order for a decision to be made
  • Models must explain - choices and time differences related to value differences ex. Drift Diffusion Model (DDM)
70
Q

Decision making - value representation in the brain

A

Different experiments have shown that the following regions are of importance:

vmPFC
- specific area responsible for encoding a common currency valuation

vmPFC and ventral striatum

  • higher subjective valuations -> higher rates of activation
  • reflect the value difference between attended and unattended items: positive activity if it is a positive difference (in relation to the attended item), lower activity if it is a negative difference
71
Q

Drift Diffusion Model (DDM)

A

Assumes that you are choosing between option A and option B and that the decision process is a random process (drift) from a neural state toward thresholds for action.

  • Drift - the rate and directionality of information accumulation. Direction is biased by information consistent with one alternative and rate by the quality of information.
  • Decision boundary - amount of evidence needed to make a decision, increase or decrease of the boundary leads to change in speed (lower caution -> quick decisions and vice versa)
  • Starting point - bias toward one decision in the process

Support:

  • Experiments on monkeys deciding dot directions using single cell recordings in the lateral intraparietal cortex (used for eye movements). Neurons reach a threshold firing rate faster for more coherent motion and achieving the threshold is essential for movement inititation (indicating directionality)
  • In humans making decisions between food, social and moral decisions where the different options had previously been rated. The prediction was that higher value differences will lead to a lower time to make decisions. The results correlated with the DDM model predictions.
72
Q

Dopamin och kognition

A
  • Kognitiva nedsättningar hos människor med sjukdomar relaterade till DA brister i basala ganglierna (Parkinsons, Huntingtons)
  • Skador på DA system hos råttor och apor leder till problem med många kognitiva funktioner.
  • DA agonister (ADHD behandling) kan leda till förbättrad och DA antagonister leder till försämrad snabbhet och arbetsminne.
  • DA markörer (mätta med PET) förklarar en del av variation i kognition.
  • DA markörer förklarar en substantiell varians i åldersrelaterade kognitiva nedsättningar.
73
Q

Varför sover vi?

A
  • *Återhämtning**
  • Återhämta CNS - receptor system (tillbakabildas om konstant utsatta för signalsubstanser - som vid för lite sömn) och glykogen granula
  • Stödja immunsystemet - funktionell respons för att slå ut infektioner
  • Svalka hjärnan och kroppen - vi går ner i temperatur snabbt och tappar ungefär en grad
  • Synaptisk homeostas - allt man gör skapar nya synapser (plasticitet), de man använder under dagen förstärks men generellt försvagas alla andra synapser, till slut kommer de att tas bort (vissa är skyddade)
  • Stoppar oss från at gå omkring med halvsovande hjärna pga. för högt tryck
  • *Inlärning**
  • Stärka procedurminnen - återuppspelande finjusterar kontrollen av de motoriska systemet
  • Konsolidera deklarativa minnen
  • Processande av emotionellt innehåll - mindre stark reaktion nästa gång (funktionell anpassning)
74
Q

Vanligaste konsekvenser av sömnbrist

A
  • Svårare att upprätthålla uppmärksamhet - framförallt för enkla uppgifter över tid
  • Sämre arbetsminne
  • Sämre inlärning av nya saker - minskad aktivitet i hippocampus
  • Lägre PFC funktion (emotionell reglering, smärta) - top-down reglering (inhibition) är nedsatt, theta aktivitet i frontalloben

Dock är det högst individuellt hur mycket man påverkas av sömnbrist. Vi kompenserar genom att aktivera arousal system och rekrytera andra områden och lokal sömn i områden.

75
Q

Könsskillnader i kognition

A

Det finns könsskillnader i visuospatiala uppgifter, verbala produktionsuppgifter, matematiska problemlösningsuppgifter, och i många episodiska minnesuppgifter.
- Visuospatiala uppgifter: Mental rotation = -0.56, Spatial perception = -0.44, Spatial visualisering = -0.19

  • Verbala produktionsuppgifter = 0.33
  • Matematiska problemlösningsuppgifter: Räkna = 0.33, Problemlösning = -0.08, Problemlösning i vuxen ålder = -0.30
  • Episodiska minnesuppgifter: Sensoriskt material = 0.37, Verbalt material = 0.28, Känna igen kvinnor = 0.55

Skillnaderna finns under hela livet. Och i många länder, dock med varierande magnitud.

76
Q

Förklaringar av könsskillnader i kognition

A
  • Samhällsfaktorer (ex. jämställdhet, utbildning, förväntningar) påverkar magnituden i könsskillnaderna. Kvinnor drar större fördelar av ökande välmående och jämställdhet i ett land.
  • Skillnader mellan män och kvinnors hjärna existerar, men mer forskning dock nödvändig för att eventuellt kunna koppla det till skillnader i kognition.
  • Fluktuerande hormonnivåer tycks inte påverka kognitiva förmågor under livscykeln.
  • Prenatala nivåer av testosteron/androgen tycks påverka lekbeteende och kognition. Mer manligt hormon leder till mer manlig profil och vice versa.

Kognitiva Processer VT21 (3 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions