Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Allmänmedicin > Kliniska Situationer (1-10) > Flashcards

Kliniska Situationer (1-10) Flashcards

1
Q

ONT I ÖRAT

Vilka bakterier orsakar vanligast AOM?

A
  1. Pneumokocker 30-50 % (5-10% BL-prod)
  2. H. Influenzae (30 %) (10-20 % BL-prod)
  3. Moraxella catarrhalis (10 %) (50-90 % BL-prod)
  4. GAS (5 %) - aldrig resistenta
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

ONT I ÖRAT

Vad är definitionen av säker AOM?

A

Säker AOM:

  • Perforerad o/e purulent sekretion, eller
  • Buktande, ogenomskinlig, färgförändrad, orörlig
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

ONT I ÖRAT

Osäker AOM är?

A

Osäker AOM

  • EJ buktande (men färgförändrad, orörlig, ogenomskinlig), eller:
  • Går ej att visualisera

—-> MAN MÅSTE VISUALISERA TRUMHINNAN FÖR ATT SÄKERSTÄLLA AOM!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

ONT I ÖRAT

Hur ser SOM ut i otoskopet?

A

SOM:

  • Genomskinlig
  • Indragen/normalställd
  • Orörlig
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

ONT I ÖRAT

Vilka AOM ska behandlas? (3 grupper)

A

AOM

  • Behandlingsindikation:
    1. Barn 1-12 år + komplicerande faktor
    2. Barn < 1 år, > 12 år med säker AOM
    3. Barn < 2 år med bilateral AOM
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

ONT I ÖRAT

Vilka barn i åldersgruppen 1-12 år med säker AOM ska behandlas?

A

Barn 1-12 år ska endast AB-behandlas om komplicerande faktor:

  1. Smärta trots adekvat smärtlindring
  2. Allmänpåverkan
  3. Missbildningar i ansiktsskelettet/mellanöra
  4. Efter skallfraktur
  5. Cochleaimplantat
  6. Känd mellanöresjukdom
  7. Känd hörselnedsättning
  8. Ej bättre efter 2-3 dagars aktiv expektans
  9. Perforation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

ONT I ÖRAT

Antibiotikaval vid primär säkerställd AOM? PC-allergi?

A

•Kåvepenin

  • Barn: 25 mg/kg x 3 i 5 dagar
  • Vuxna: 1,6 g x 3 i 5 dagar

•Pc-allergi
-Ery-Max 10 mg/kg x 4

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

ONT I ÖRAT

Vad är definitionen av terapisvikt vid AOM?

A

Terapisvikt, AOM:

  • Ej symtomregress inom 2 dygn, eller
  • Recidiv av otit under behandling
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

ONT I ÖRAT

Vad är handläggningen vid terapisvikt?

A

Handläggning terapisvikt AOM:

  1. Odla NPH eller hörselgång
  2. Verifiera diagnos (ev ÖNH-remiss)
  3. AB-byte: Amimox 20 mg/kg x 3 i 10 dagar
  • Alt spektramox
  • PC-allergi: trimsulfa
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

ONT I ÖRAT

Vad är definitionen av terapisvikt vid AOM?

A

Terapisvikt, AOM:

  • Ej symtomregress inom 2 dygn, eller
  • Recidiv av otit under behandling
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

ONT I ÖRAT

Vad är handläggningen vid terapisvikt?

A

Handläggning terapisvikt AOM:

  1. Odla NPH eller hörselgång
  2. Verifiera diagnos (ev ÖNH-remiss)
  3. AB-byte: Amimox 20 mg/kg x 3 i 10 dagar
  • Alt spektramox
  • PC-allergi: trimsulfa
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

ONT I ÖRAT

Definition av recidivotit?

A

Recidivotit: ny otit inom 1 månad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

ONT I ÖRAT

Behandling vid recidivotit?

A

Behandling recidivotit:

  1. Ny penicillinkur fast i 10 dagar, eller
  2. Amimoxkur
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

ONT I ÖRAT

Uppföljning/kontroll av AOM:

  • Syfte?
  • Vilka följs upp?
  • Av vem?
  • När?
A

Uppföljning/kontroll av AOM:

  • Syfte: hitta och åtgärda ev. hörselnedsättning
  • Vilka?
  1. Barn < 4 år med dubbel AOM eller AOM+SOM
  2. Misstänkt hörselnedsättning
  3. Ensidig AOM med misstänkta sequele
  4. Recidivotit (helst till ÖNH)

•Till vem?

  • ÖNH
  • Alt. VC med specialintresse

•När?
-Efter 3 månader

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

ONT I ÖRAT

Indikationer för akutremiss till ÖNH vid AOM?

A

Akutremiss ÖNH (alt barnakuten) om:

  1. Påverkat AT (slöhet, dålig emotionell kontakt, irritabilitet)
  2. Mastoidittecken
  3. Facialispares
  4. Nackstelhet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

ONT I ÖRAT

Indikation för förbehandling av barn med AOM?

A

Indikation rörbehandling av barn:

-3 säkra AOM under 6 månader + ytterligare en AOM under efterföljande observationsperiod på 1-2 månader

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

ONT I ÖRAT

Behandling av rörotit?

A

Behandling rörotit:

•Opåverkad: Terracortil+PMB 2-4 drp x 3 i 5-7 dagar
-Om terapisvikt med denna behandling = ÖNH-remiss

•Allmänpåverkad (smärta, feber): odla + lägg till antibiotika

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

ONT I ÖRAT

Komplikationer till AOM?

A

Komplikationer till AOM:

  1. Mastoidit: vanligaste komplikationen - ändå ovanlig
  2. Labyrintit: mycket ovanlig
    - Rotatorisk yrsel, smärta, nystagmus och hörselnedsättning
  3. Otogen meningit: mycket mycket ovanligt
    - Uttalad allmänpåverkan

!OBS! Komplikationer är ovanliga, men vanligare hos äldre.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

ONT I HALSEN

Etiologi vid halsfluss (faryngotonsillit)?

A

Faryngotonsillit etiologi:

  • GAS 30 %
  • Virus (adeno, rhino, EBV) 20-30 %
  • Andra bakterier (GCS, GGS, Fusobact necro) 5-15 %
  • Inget agens fångas hos ca 30 %
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

ONT I HALSEN

Vad är syftet med centorkriterier och vilka är dem?

A

Centorkriterier: syftet är att identifiera patienter där det finns någon nytta med att utföra Strep-A snabbtest (pga asymtomatiskt bärarskap bör det inte tas rutinmässigt på alla)

  1. Feber > 38,5
  2. Avsaknad av hosta
  3. Rodnade svullna tonsiller (barn 3-6 år) alt beläggningar på tonsillerna (vuxna)
  4. Svullna och ömmande lymfkörtlar i käkvinklar

3-4 uppfyllda centorkriterier = syntomdurationen kan förkortas med 1-2,5 dagar med antibiotikabehandling —> Ta Strep-A
- Om positivt = ab

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

ONT I HALSEN

Vad är sensitiviteten och specificerades för Strep-A?

A

Strep-A:

  • Sensitivitet = ca 90 %
  • Specificitet = ca 95 %
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

ONT I HALSEN

Hur diagnostiseras mononukleos?

A

Mononukleos - diagnostik:

  1. Monospot: påvisar heterofila ak mot EBV och har hög specificitet
    - Utslag tidigast efter 5-7 dagar
  2. EBV-serologi: IgM-ak kan ofta påvisas vid symtomdebut
    - Topp efter 2-3 veckor
    - Försvinner inom 3-4 månader

-Övriga fynd: transaminasstegring, lymfocyter stegrade

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

ONT I HALSEN

Hos barn < 3 år bör man inte ens överväga Strep-A-test. Varför?

A

Nästan aldrig GAS-tonsillit. Nästan alltid viral etiologi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

ONT I HALSEN

Vilka patienter med halsfluss antibiotikabehandlas?

A

Antibiotikabehandling vid tonsillit:

  1. 3-4 Centorkriterier uppfyllda
  2. Strep-A-snabbtest positivt

—> Antibiotikabehandling!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

ONT I HALSEN

CRP och vita vid misstänkt bakteriell faryngotonsillit?

A

CRP, vita

  • NEJ
  • Ingen nytta. Vissa virus (adenovirus) kan också ge tresiffriga CRP-värden
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

ONT I HALSEN

Antibiotikaval vid primär bakteriell faryngotonsillit?

A

Antibiotika - faryngotonsillit:

  • Barn: Kåvepenin 12,5 mg/kg x 3 i 10 dagar
  • Vuxna: Kåvepenin 1gx3 i 10 dagar
  • PC-allergi: Klindamycin 5 mg/kg (300 mg till vuxna) x 3 i 10 dagar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

ONT I HALSEN

Patient som inte antibiotikabehandlas bör informeras. Vad är viktigt att nämna?

A

Info vid halsfluss

-Ska gå över av sig själv

  • Ny kontakt om försämring/utebliven förbättring inom 3 dagar
  • Då oftas EBV eller adenovirus
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

ONT I HALSEN

Recidiv-tonsillit.

  • Definition?
  • Möjliga orsaker?
  • Antibiotikaval?
A

Recidivtonsillit:

  • Definition: ny tonsillit inom en månad efter det tidigare insjuknandet
  • Möjliga orsaker: EJ GAS-resistens - men möjligen betalaktamasproduktion av andra bakterier i floran
  • Ab: Klindamycin eller Cefadroxil i 10 dagar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

ONT I HALSEN

Ab-val vid recidivtonsillit?

A
  • Klindamycin 5 mg/kg (300 mg till vuxna) x 3 i 10 dagar

- Alt: Cefadroxil 15 mg/kg (500 mg till vuxna) x 2 i 10 dagar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

ONT I HALSEN

Indikationer för remiss för tonsillektomi?

A

Indikationer tonsillektomi:

a) 3-4 tonsilliter per år oberoende av etiologi
b) Tonsilliten ska påverka patientens förmåga till dagliga aktiviteter
c) Först efter att Klinda eller Cefadroxil prövats och utvärderats

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

ONT I HALSEN

Orsaker till terapisvikt vid ab-behandling av tonsillit?

A

Terapisvikt vid tonsillit

  • EJ GAS-resistens på PC
  • Möjliga orsaker:
  1. Compliance
  2. Klinda- eller makrolidresistens (?)
  3. Viral etiologi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

ONT I HALSEN

Komplikationer vid GAS-tonsillit?

A

Komplikationer vid GAS-tonsillit:

  1. Peritonsillit (halsböld)
  2. Retro-/parafaryngeal abscess
  3. Invasiv GAS - föregås sällan av klinisk faryngotonsillit (Nekrotiserande fasciit, sepsis, STSS (Streptococcal Toxic Shock Syndrome))
  4. Lemierres syndrom (Fusobacterium necrophorum)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

ONT I HALSEN

Peritonsillit:

  • Symtom?
  • Handläggning?
A

Peritonsillit:

-Symtom: svalgsmärta, trismus, svalgasymmetri (uvula), feber och allmänpåverkan

Handläggning: ab. + dränage
-PcV 25 mg/kg (vuxna 2 g) x 3 i 10 dagar

Inläggningsindikation:

  • Om allmänpåverkan, svårigheter att drick, lång resväg
  • Alla barn
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

ONT I HALSEN

Vad är Lemierres syndrom?

A

Lemierres syndrom

  • Orsakas av Fusobacterium necrophorum (anaerob bakt)
  • Halsinfektion med v. jugularis tromboflebit med septiska embolier
  • Faryngotonsillit föregår med 4-8 dagar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

ONT I HALSEN

Mononukleos

  • Inkubationstid?
  • Klinik?
A

Mononukleos

-Inktid: 3-14 dagar

  • Klinik:
    1. Feber, allmän sjukdomskänsla och uttalad trötthet
    2. Halsbesvär och svullna lymfkörtlar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

ONT I HALSEN

Mononukleos
-Behandling?

A

Mononukleos - behandling

  • Antiviral terapi saknas
  • Symtomatisk behandling

-Ev. kortikosteroider (5 mg betapred första dagen - sen nedtrappning) om andningsbesvär med svullna slemhinnor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

ONT I HALSEN

Mononukleos
-Kända komplikationer?

A

Mononukleos - komplikationer

  1. Hepato-splenomegali: undvik kontaktsport i minst 3 veckor
    - Risk för mjältruptur
  2. Anemi - sekundär
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Onormalt B-glukos/glukosuri

Diagnostiska kriterier för diabetes?

A

Diabetes mellitus - diagnoskriterier:

  1. fB-glukos > 7 vid 2 separata tillfällen
  2. OGTT > 11,1 vid två separata tillfällen
  3. Isolerat icke-fastande P-glukos > 11,1 + symtom
  4. fB-glukos > 7 vid ett tillfälle + HbA1c > 48
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Onormalt B-glukos/glukosuri

Vilka klassifikationer av diabetes finns?

A

Diabetes - klassifikationer:

  1. Typ 1-diabetes: autoimmun destruktion av betaceller
    - 5-14 år
    - LADA
  2. Typ 2-diabetes: nedsatt insulinkänslighet + avtagande betacellsfunktion
  3. Andra former:
    - Penkreatogen diabetes (alkoholorsakad pankreatit)
    - Steroiddiabetes (glukosstegring em/kväll - normalt fasteglukos)
    - MODY: debut < 20 år - 11 typer
    - Graviditetsdiabetes
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Onormalt B-glukos/glukosuri

Hur skiljer sig typ 1- från typ 2-diabetes kliniskt?

A

Typ 1- vs. typ 2-diabetes - klinik:

Typ 1 DM:

  • 2-3 veckor polyuri, törst, trötthet, viktnedgång
  • Ketoacidos
  • Hos vuxna mer smygande
  • Samband med andra autoim. sjd. (hashimotothyreoidit, celiaki, atrofisk gastrit, perniciös anemi, addisons…)

Typ 2 DM:

  • Metabola syndromet
  • Ärftlighet
  • Inte lika ofta ketoacidos
  • Mer smygande
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Onormalt B-glukos/glukosuri

Hur kan man skilja typ 1-DM från typ 2-DM labmässigt?

A

Labskillnader - typ 1- vs. typ 2-DM:

Typ 1-DM:

  • C-peptid: avspeglar insulinprod. - sänkt vid DM 1 och sent vid DM 2
  • GAD-ak + IA-2-ak: förekommer hos 60-80 % vid debut
  • Ketonuri vanligare vid DM 1
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Onormalt B-glukos/glukosuri

Komplikationer vid typ 1- vs. typ 2-DM?

A

Komplikationer - diabetes:

  1. Mikrovask. komplikationer
    - Nefropati vanligare hos typ 1
    - Retino- och neuropati vanligt hos båda
  2. Makrovask. komplikationer
    - Ateroskleros utv snabbare vid typ 1
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Onormalt B-glukos/glukosuri

Vilka patienter med nyupptäckt diabetes mellitus bör remitteras akut till sjukhus?

A

Diabetes mellitus - akutremiss till sjukhus:

  1. Nydebuterad typ 1 alltid akut remiss
  2. Nydebuterad typ 2 med allmänpåverkan eller högt b-glukos (>20)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

ONT I HALSEN

Sensitivitet och specificitet för Monospot vid mononukleos?

A

Monospot:

  • Sensitivitet: ca 70 % (lägre sensitivitet initialt - tar tid innan ak bildas)
  • Specificitet: > 95 %
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Onormalt B-glukos/glukosuri

Behandlingstrappa vid typ 2-diabetes?

A

Behandlingstrappa - typ 2-diabetes:

  1. Livsstilsförändringar
  2. Metformin (helst tidigt)
  3. Om otillräcklig effekt - lägg till SU (alt. NPH till natten)
  4. Om otillräcklig effekt - lägg till NPH till natten
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Onormalt B-glukos/glukosuri

Metformin - Verkningsmekanism?

A

Metformin- Verkningsmekanism (3 st)

  1. Minskar leverns produktion av glukos genom hämning av glukoneogenes och glykogenolys
  2. Höjer insulinkänslighet perifert
  3. Fördröjd intestinal glukosabsorption
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Onormalt B-glukos/glukosuri

Metformin - Fördelar? (4 st)

A

Metformin - fördelar

Fördelar:

  1. Ingen viktuppgång
  2. Ger ej hypoglykemi
  3. Kardiovaskulär prevention vid hög BMI
  4. Lägre cancerdödlighet
48
Q

Onormalt B-glukos/glukosuri

Metformin - Nackdelar och biverkningar? (4 st)

A

Metformin - Nackdelar och biverkningar

  1. Elimineras via njurar - ges ej om GFR < 60 + avbryts vid röntgenkontrast
  2. GI-biverkningar (20 %) - anorexi, illamående, metallsmak, diffusa bukobehag, kräkningar och diarréer (dosberoende)
  3. Laktacidos - OBS för kontraindikationer
  4. Nedsatt absorption av kobalamin - risk för makrocytär anemi
49
Q

Onormalt B-glukos/glukosuri

Metformin - Dosering?

A

Metformin - dosering

  • Initialt: 500 mg x 2 till huvudmåltider
  • Efter 1-2 veckor: 850-1000 mg x 2
  • Måldos: 2 g per dag (mer än detta ger mer GI-biverkningar utan att sänka P-glukos signifikant)
50
Q

Onormalt B-glukos/glukosuri

Sulfonureider - Verkningsmekanism?

A

Sulfonureider (SU) - verkningsmekanism:

  • Stimulerar betaceller till insulinfrisättning
  • Används som monoterapi om metformin är kontraindicirat men vanligtvis används det i komb med metformin eller insulin
51
Q

Onormalt B-glukos/glukosuri

Sulfonureider - fördelar? (2 st)

A

Sulfonureider - fördelar:

  1. Lång effektduration (upp till 24 timmar) - räcker med dosera 1 gång per dag
  2. Samma HbA1c-sänkning som metformin
52
Q

Onormalt B-glukos/glukosuri

Sulfonureider - nackdelar och biverkningar? (3 st)

A

Sulfonureider - nackdelar och biverkningar:

  1. Viktuppgång vanligt (ca 2 kg)
  2. Risk för hypoglykemi - särskilt äldre vid försämrad njurfunktion
  3. Illamående, diarré och buksmärtor vanligt
53
Q

Onormalt B-glukos/glukosuri

Sulfonureider - dosering?

A

Sulfonureider - dosering:
-Lägst dos initialt, höjs var/varannan vecka efter monitorering av P-glukos innan och 1,5-2 h efter måltid

Glibenklamid (Daonil):

  1. 1,75 mg
  2. Höjs med 1,75 mg vid behov - maxgräns runt 7 mg

Glimepirid (Amaryl):

  1. 1 mg
  2. Höjs med 1 mg vid behov - maxgräns runt 4 mg

Glipizid (Mindiab):

  1. 2,5 mg
  2. Höjs med 2,5 mg vid behov - maxgräns runt 10 mg
54
Q

Onormalt B-glukos/glukosuri

Metformin - när ska man vara extra vaksam över risk för laktacidos? (5 situationer)

A

Metformin - laktacidos:

  1. Njursvikt
  2. Hög ålder
  3. Leversjukdom
  4. Dehydrering
  5. Överdrivet alkoholintag
55
Q

Onormalt B-glukos/glukosuri

Metformin - tecken på laktacidos?

A

Metformin - laktacidos:

  1. pH < 7,35 och P-laktat > 5
  2. Kräkning, illamående, buksmärtor, anorexi
  3. Somnolens, hyperpné (kussmaul), letargi, diarré och törst
56
Q

Onormalt B-glukos/glukosuri

Metformin - kontraindikationer?

A

Metformin kontraindikationer

  1. Nedsatt njurfunktion (GFR < 60)
  2. Svår hjärtsjukdom
  3. Lungsjukdom med risk för hypoxi
  4. Hög ålder
  5. Grav och amning
  6. Leversjk
  7. Rtg-kontrast
57
Q

Onormalt B-glukos/glukosuri

SU - kontraindikationer?

A

SU - kontraindikationer

  1. Graviditet
  2. Överkänslighet
  3. Försiktighet vid ever- och njursvikt
58
Q

Onormalt B-glukos/glukosuri

Behandlingsmål vid diabetes?

A

Behandlingsmål - diabetes:

  1. B-glukos:
    - 4,4 - 6,1 före måltid
    - 5,5 - 8,0 efter måltid
  2. HbA1c < 52 mmol/mol
  3. Blodfetter (om ej uppnått - Simvastatin)
    - Totalkolesterol < 5
    - LDL < 2,5
    - TG < 2
    - HDL > 1
  4. Vikt (BMI)
    - Män < 25
    - Kvinnor < 24
  5. Blodtryck - 130/80
    - Beh om > 140/90
    - ACEi, ARB, betablock, Ca2+, tiazider…
59
Q

Onormalt B-glukos/glukosuri

Vilka målvärden är viktigast att följa vid diabetes? (3 st)

A
  1. Blodfetter
  2. Bltr
  3. Blodsocker
60
Q

Onormalt B-glukos/glukosuri

Vad kollas alltid vid debut?

A

Debut diabetes:

1. Ögonbottenundersökning!
2. Elstatus, krea, proteinuri
3. Fotstatus

61
Q

Onormalt B-glukos/glukosuri

Diabetessköterskans uppgifter?

A

Diabetessköterskan:

  1. Kopplar in dietist
  2. Fotvård 4 ggr/år
  3. Kost- och motionsrådgivning

(läkare = träning på recept)

62
Q

TRÖTTHET

Möjliga orsaker? (8 huvudkategorier)

A

Trötthet - möjliga orsaker:

  1. Psykosocialt
  2. Sömn
  3. Anemi
  4. Hormonrubbningar
  5. Inflammatoriska/infektiösa sjukdomar
  6. Sviktande organssystem (hjärta, lungor, njurar)
  7. Malignitet
  8. Övrigt
63
Q

ANEMI

Första steget i anemiutredning?

A

Anemiutredning - första steget

  1. MCV + retikulocytantal
64
Q

ANEMI

Förhöjda retikulocyter utesluter direkt följande orsaker till anemin… (3 st)

A

Förhöjda retikulocyter utesluter:

  1. Vitaminbrist
  2. Järnbrist
  3. Benmärgspåverkan (svikt, hämning)
65
Q

ANEMI

Ge exempel på orsaker till mikrocytär anemi?

A

Mikrocytär anemi:

  1. Thalassemi (retikulocytos)
  2. Järnbegränsad erytropoes
66
Q

ANEMI

Hur påverkar järn- vs. B12/folatbrist MCV?

A

MCV vid bristtillstånd:

  • Järnbrist = mikrocytos
  • B12-/folatbrist = makrocytos
  • Samtidig brist = makro/normo
67
Q

ANEMI

Järnbrist kan vara absolut eller funktionell. Hur påverkas MCV?

A

I både vanlig och funktionell järnbrist sjunker MCV

-Funktionell: pga. inflammation kan man se en blandning av både små och stora RBC - normalt värde på MCV kan förekomma

68
Q

ANEMI

Ge exempel på tillstånd med normal MCV (normocytär)? (5 st)

A

Normocytär anemi

  1. Sekundär anemi
  2. Funktionell järnbrist
  3. Primär benmärgssjukdom

Förhöjda retikulocyter:

  1. Hemolys
  2. MDS med hemolys

-Även B12/folatbrist kan ge normocytär anemi (ofta makrocytär)

69
Q

ANEMI

Ge exempel på tillstånd med förhöjd MCV (makrocytär)? (4 st)

A

Makrocytär anemi:

  1. B12-/folatbrist
  2. Kombinerad brist (+järn)
  3. MDS (med eller utan hemolys)
  4. Hemolys (falsk makrocytos)
70
Q

ANEMI

Vad innebär falsk makrocytos?

A

Falsk makrocytos: erytrocyterna är egentligen normala eller stora i storleken, men pga. att retikulocyter är störra och det föreligger samtidig retikulocytos blir MCV-värdet falskt förhöjt

71
Q

ANEMI

Ferritin - vad är det? tolkning?

A

Ferritin: deåform för järn intracellulärt

-Korrelerar med järndepåernas storlek

  • Lågt = ALLTID järnbrist
  • Normalt/högt = järnbrist kan INTE uteslutas (akutfasreaktant)
72
Q

ANEMI

Du har konstaterat lågt MCV och ser ett ferritin som är lågt. Tolkning?

A

Järnbrist!

-Anamnes mm. för att utröna orsaken

73
Q

ANEMI

Mikrocytär anemi med retikulocytos förekommer vid..

A

Talassemi!

-Hb-elfores för diagnos

74
Q

ANEMI

Normocytär/makrocytär anemi med retikulocytos är oftast..

A

Hemolytisk anemi

  • Haptoglobin sjunker
  • LD stiger
  • Okonj bilirubin stiger (senare)
  • DAT-Coombs test (autoimmun hemolytisk anemi, AIHA)
75
Q

ANEMI

Sekundär anemi (ACD) - orsaker?

A

Sekundär anemi (ACD) - orsaker: annan sjd som kan förklara anemi

  1. Hämning av RBC-bildning i benmärgen
  2. Nedsatt EPO-svar på hypoxi
  3. Förkortad RBC-livslängd
  4. Rubbad järnomsättning (funktionell järnbrist) vid inflammation
  • Alla inflammatoriska tillstånd inkl infektioner (ofta då även funktionell järnbrist)
  • Njursvikt (ökad nedbrytning av RBC, minskat EPO)
  • Hormonrubbningar (hypotyreos, testobrist vid ex testosupprimerande beh vid prostatacancer)
  • Benmärgsmaligniteter
76
Q

ANEMI

Hur ter sig en sekundär anemi labmässigt?

A

Sekundär anemi

  • Normocytär med dåligt benmärgssvar
  • Om funktionell järnbrist (FID) kan den vara mikrocytär
77
Q

ANEMI

Patofysiologi bakom sekundär anemi med funktionell järnbrist (ACD + FID)?

A

ACD + FID:

  1. Inflammation - cytokiner (IL-6)
  2. Hepcidin uppregleras
  3. Ferroportin nedregleras och bryts ner
  4. Transport av järn från makrofager minskar
  5. Hb-produktion minskar i benmärgen
  6. Mikrocytär (ev. normocytär) anemi
78
Q

ANEMI

Hur skiljer sig normal järnbristanemi från funktionell järnbristanemi vid kronisk sjukdom?

A

Normal järnbristanemi:

  • S-ferritin: lågt
  • MCV: lågt

ACD+FID:

  • S-ferritin: normalt/högt
  • MCV: lågt/normalt

ALLTSÅ: FERRITIN!

79
Q

ANEMI

Behandling av vanlig järnbristanemi?

A

Peroralt järn:

-Duroferon (ferrosulfat) eller Niferex (ferroglycinsulfat): 100 mg Fe2+ x 2

80
Q

ANEMI

Hur länge bör vanlig järnbristanemi behandlas?

A

Peroralt järn minst 1 månad efter att Hb planat ut till normala nivåer

-Fylla på järndepåer!

81
Q

ANEMI

Biverkningar av peroral järnbehandling?

A

GI-biverkningar

  • Förstoppning/diarré
  • Kan tas i samband med måltid - minskar biverkningar
82
Q

ANEMI

Behandling av funktionell järnbristanemi (FID)?

A

FID - behandling:

-Parenteralt järn

83
Q

ANEMI

-Hur behandlar man med parenteralt järn? Dosering?

A

Parenteralt järn

  • 200 mg varannan vecka
    1. Venofer (järnsackaros): långsam IV injektion/infusion i upp till 200 mg
    2. Ferinject (Dextriferron): långsam IV inj/infusion upp till 1000 mg
    3. Monofer (järn3isomaltosid): iv inj/inf upp till 20 mg/kg
    4. Cosmofer (järndextrankomplex); iv infusion upp till 20 mg/kg alt. intramuskulärt
84
Q

ANEMI

Uppföljning vid järnbristanemi?

A

Uppföljning - järnbristanemi:

-Hb-kontroll varannan vecka

85
Q

ANEMI

Makrocytär anemi utan retikulocytos hos patient med övre GI-besvär?

A

Megaloblastisk anemi pga. B12-brist - ev. sekundärt till autoimmun gastrit (Perniciös anemi)

86
Q

ANEMI

Vad är perniciös anemi?

A

Perniciös anemi

  • Beror på autoimmun gastrit
  • Destruktion av parietalceller och därmed sänkt Intrinsiv Factor
  • Isolerad B12-brist med megaloblastisk anemi som följd
87
Q

ANEMI

Makrocytär anemi med lågt/normalt retikulocyter. Vilka prov tas nu?

A

Makrocytär anemi med lågt/normalt retikulocyter

  1. B12: om isolerat lågt misstänks perniciös anemi
  2. Folat
  3. Ferritin
88
Q

ANEMI

Makrocytär anemi med lågt/normalt retikulocyter. B12 lågt, folat normalt.

Misstänk? Vidare prov?

A

Perniciös anemi

  1. S-pepsinogen: avspeglar parietalcellsmassan (lågt vid atrofisk gastrit)
  2. S-Gastrin: högt som kompensation pga. låg saltsyreproduktion (om ej antrum involverad)
    - OBS! Gastrinprod. tumörer (Zollinger-Ellison)
89
Q

ANEMI

Remissionsbehandling av brist på vitamin B12?

A

B12-brist - remissionsbeh:

  1. Behepan (cyanokobalamin): 2 mg peroralt x 2 i 1 månad
  2. Behepan inj (Hydroxokobalamin): 1 mg IM/SC var/varannan dag i 7-14 dagar
90
Q

ANEMI

Underhållsbehandling av brist på B12?

A

B12-brist - underhållsbeh:

  1. Behepan 1 mg x 1
  2. Behepan inj 1 mg var 1-3 mån
91
Q

ANEMI

Remissionsbehandling av brist på folat?

A

Folatbrist - remissionsbeh:

-Folsyra 1 mg: 2 x 2-3 i 2 veckor

92
Q

ANEMI

Underhållsbehandling av brist på folat?

A

Folatbrist - underhållsbeh:

-Folsyra 1 mg: 1 x 1

93
Q

ANEMI

Vilka tillstånd ger B12-brist?

A

B12-brist:

  1. Perniciös anemi
  2. Malabsorption (komb brist B12, folar, järn)
  3. Celiaki
  4. Kronisk IBD
  5. Ventrikelresektion
  6. TT-resektion
  7. Obesitaskirurgi (kräver livslång beh)
  8. Veganer
  9. Läkemedelsinteraktion (antiep, trimsulfa, mtx)
94
Q

ANEMI

Utvidgad utredning vid kombinerad B12- och folatbrist?

A

Kombinerad B12- och folatbrist:

  1. Järnbrist?
  2. IBD?
  3. Celiaki?
  4. Kronisk gastrit?
  5. Nutritionell brist?
95
Q

ANEMI

Varför har man ett förhöjt S-homocysteinvärde vid B12 o/e folatbrist?

A

Homocystein:

  • Metyleras av Methioninsyntas
  • I metyleringen krävs folat samt B12, som fungerar som coenzym
  • Brist på B12 eller folat leder till ansamling av homocystein
96
Q

NÄSTÄPPA/SNUVA

Vilket agens är vanligaste orsaken bakom förkylning?

A

Rhinovirus 50 % av all akut viral rhinosinuit

97
Q

NÄSTÄPPA/SNUVA

Vilka agens är vanligast vid akut bakteriell rhinosinuit?

A
  1. Pneumokocker
  2. H. Influenzae
  3. M. Catarrhalis
98
Q

NÄSTÄPPA/SNUVA

Hur definieras rhinosinuit och hur uppfylls definitionen? (kliniska o/e radiologiska tecken)

A

Rhinosinuit = inflammation i näsan och bihålorna (alltid båda)

Nästäppa eller snuva i kombination med minst ett av följande:

  1. Ansiktssmärta/tryck
  2. Nedsatt/förlorat luktsinne (hosta hos barn)

och/eller endoskopiska tecken på:

  1. Näspolypos
  2. Mukopurulent sekret
  3. Ödem av mellersta näsgången
  4. CT-förändringar inom osteomeatala komplex o/e bihålor
99
Q

NÄSTÄPPA/SNUVA

Hur skiljer man mellan akut rhinosinuit och kronisk rinosinuit?

A

Akut rhinosinuit: < 12 veckor och symtomen försvinner helt

Kronisk rhinosinuit: > 12 veckor och symtomen försvinner inte helt

100
Q

NÄSTÄPPA/SNUVA

Vilken är den vanligaste formen av akut rhinosinuit och hur definieras den?

A

Viral rhinosinuit (förkylning)

= Rhinosinuit där symtom klingar av inom 10 dagar

101
Q

NÄSTÄPPA/SNUVA

Hur vanligt är akut rhinosinuit bland barn och vuxna och finns det någon säsongsvariation?

A

Vuxna: 2-5 virala ARS/år
Barn: 10 virala ARS/år

Vanligare under vinterhalvåret

102
Q

NÄSTÄPPA/SNUVA

Hur ofta övergår en viral ARS till en postviral akut bakteriell rhinosinuit?

A

0,5-3 % av virala ARS övergår i akut bakteriell rhinosinuit

103
Q

NÄSTÄPPA/SNUVA

Hur definieras en akut bakteriell rhinosinuit?

A

Akut bakteriell rhinosinuit:

  • Ökning av symtom efter 5 dagars förkylning, eller
  • Persisterande symtom efter 10 dagar

(< 12 veckors duration)

104
Q

NÄSTÄPPA/SNUVA

Hur brukar kronisk rhinosinuit definieras och indelas?

A

Kronisk rhinosinuit = >12 v där symtom ej försvinner helt

Indelning:

  1. Kronisk rhinosinuit med näspolypos
  2. Kronisk rhinosinuit utan näspolypos
105
Q

NÄSTÄPPA/SNUVA

Näspolypos delas histologiskt upp i (2 gr)…

A
  1. Eosinofila polyper (kopplade till astma)

2. Neutrofula näspolyper

106
Q

NÄSTÄPPA/SNUVA

Vad är Samters triad?

A

Samters triad:

  1. Astma
  2. Näspolyper
  3. ASA-överkänslighet

(kan drabbas av anafylaktisk chock vid ASA-intag)

107
Q

NÄSTÄPPA/SNUVA

Vid akut rhinosinuit kan finns det symtom som talar starkare för bakteriell genes. Vilka är dessa? (5)

A

ABS är troligt om minst 3 av följande symtom föreligger:

  1. Missfärgad snuva (ffa ensidigt) + purulent sekret
  2. Uttalad lokal smärta (ffa ensidig)
  3. Feber > 38 grader
  4. Förhöjd CRP
  5. Dubbelinsjuknande (försämring efter initial förbättring)
108
Q

NÄSTÄPPA/SNUVA

När kan man överväga radiologi?

A

ALDRIG vid misstänkt viral ARS.

Övervägs vid:

  1. Utebliven förbättring av akut bakt rhinosinuit efter 4-5 dagars AB-beh
  2. Återkommande ABS
  3. Kronisk rhinosinuit
109
Q

NÄSTÄPPA/SNUVA

Vilken radiologi kan övervägas vid rhinosinuiter?

A

CT-sinus

  • Ofta lågdos
  • Om kirurgi kan normaldos göras
110
Q

NÄSTÄPPA/SNUVA

Vilka situationer bör föranleda direkt remittering eller inläggning vid rhinosinuit? (8 st)

Vilka två tillstånd vill man då främst utesluta?

A

Direkt remittering/inläggning vid:

  1. Periorbitalt ödem
  2. Ändrat läge på ögongloben
  3. Dubbelseende
  4. Påverkad ögonmuskulatur
  5. Påverkat visus
  6. Svår unilateral eller bilateral frontal huvudvärk
  7. Svullnad över pannan
  8. Tecken på meningit eller andra neurologiska tecken

Höjer risken för komplicerande tillstånd såsom:

  1. Trombos i sinus cavernosus (meningism, visusnedsättning, chemos)
  2. Orbital abscess (dislokation av ögat, frontal hv)
111
Q

NÄSTÄPPA/SNUVA

Patient med förkylningssymtom. När bör man överväga antibiotika?

A
  1. Efter minst 10 dagars symtomduration eller

2. Svåra besvär efter 5 dagar:
-Feber > 38
-Svår smärta enligt VAS > 6
-Vargata, ensidig smärta

112
Q

NÄSTÄPPA/SNUVA

Antibiotikaval vid akut bakteriell rhinosinuit?

A

Antibiotika vid ABS:

Förstahand: Kåvepenin i 7 dagar

  • Vuxna: 1,6 g x 3
  • Barn: 25 mg/kg x 3
113
Q

NÄSTÄPPA/SNUVA

Antibiotikaval vid akut bakteriell rhinosinuit om PC-allergi?

A

AB-val PC-allergi vid ABS:

  1. Erytromycini 7 dagar
    - Barn: Ery-Max 20 mg/kg x 2 alt. 10 mg/kg x 4
    - Vuxna: Ery-Max 500 mg x 2 alt. 250 mg x 4
  2. Roxitromycin i 7 dagar
    - Surlid: 150 mg x 2
  3. Doxycyklin (ej barn < 8 år)
    - 200 mg x 1 första dagen
    - 100 mg x 1 i 8 dagar
114
Q

NÄSTÄPPA/SNUVA

Antibiotikaval vid akut bakteriell rhinosinuit om terapisvikt?

A

AB-val om terapisvikt vid ABS:

  1. Amoxicillin i 10 dagar
    - Barn: 20 mg/kg x 3
    - Vuxna: 500 mg x 3
  2. Doxycyklin i 9 dagar (ej barn < 8 år)
    - 200 mg x 1 första dagen
    - 100 mg x 1 i 8 dagar
115
Q

NÄSTÄPPA/SNUVA

Medicinsk behandling av kronisk rhinosinuit?

A

Kronisk rhinosinuit - medicinsk behandling:

  1. Nasonex (mometason):
    - Om näspolypos: 400 ug/dag
    - Utan näspolypos: 200-400 ug/dag
  2. T. Prednisolon: om försämring
    - 30 mg x 1 första veckan
    - Därefter minska med 10 mg/vecka
    - > 3 prednisolonkurer bör undvikas
116
Q

NÄSTÄPPA/SNUVA

Kirurgisk behandling av kronisk rhinosinuit?

A

Kronisk rhinosinuit - kirurgisk behandling:
-Ej bot, men kan lindra

“Funktionell endoskopisk sinuskirurgi, FESS”

  • Transnasalt öppnas bihålegångar upp
  • Sjuk vävnad avlägsnas i varierande omfattning
117
Q

NÄSTÄPPA/SNUVA

Vilka sinuiter bör remitteras akut till ÖNH?

A
  1. Frontal- och sphenoidalsinuit med uttalade besvär

2. Ethmoidit hos barn

Allmänmedicin (3 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions