Kirurgi 1 Flashcards

1
Q

Vad händer vid kirurgi? (allmänt)

A

Chock, störning av metabolism, sårläkning, trombos-emboli,

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad påverkar hur en patient kommer svara på en operation? (bland annat)

A

Stress, mediatorer, stresshormoner, storlek av ingrepp, längd, smärtbehandling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur mycket vatten består en människas kropp av? (% och L)Hur mycket av detta vatten är intra- respektive extracellulärt?

A

60% av kroppsvikten är vatten, ca 40 l. 2/3 är intracellulärt, 1/3 är extracellulärt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur stor volym av kroppsvätskorna är blod?Hur mycket vatten omsätter man per dag?

A

5 L blodvolym

Vätskeomsättning 2-3 l/dygn

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är definitionen på chock?

A

Blodflödet till vävnaderna är störd vilket gör att cellernas metabola krav inte kan upprätthållas. Oftast pga syrebrist.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka typer kan en chock vara av?

A

Kardiogen - pump (svag)
Hypovolem - volym (minskad cirkulerande volym)
Septisk - infektion (Vensida vidgas - samma volym på större yta)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka orsaker kan en chock bero på?

A

Blödning - Hypovolem
Trauma - Blödning/vävnadsskada. Molekyler i blodbana
Sepsis - Svår infektion
Dehydrering/hypovolemi - brist på vätska t.ex. pga ilius (kräks)
Brännskada - vätskeförlust genom avdunstning pga avsaknad av hud

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är skillnaden och prognosen på reversibel och irreversibel chock?

A

Reversibel: Går att vända tillbaka. God prognos om man lyckas
Irreversibel: Går inte att vända. Patienten dör

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur mycket energi behöver man på en dag?

A

Mellan 2500-8000 kcal

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur många är kcal/g är A) kolhydrater B) fett C) protein?

A

A) Kolhydrat: 1,7 kcal/g
B) Fett: 3,4 kcal/g
C) Proteiner: 1,7 kcal/g

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vi har några essentiella näringsämnen som vi måste få i oss genom kosten. Vilka är dessa?

A

Fettsyror - CNS
Aminosyror
Vitaminer
Spårmetaller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad innebär “elektrolyter”? Hur kan man kompensera för detta för inneliggande patient med låga värden?

A

Det är salterna i blodet, grovt sagt Natrium och Kalium. Till patienter kan man ge dropp med elektrolyter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad bidrar till katabolism under en operation?

A

Fasta - “stressläge”
Omfattande operationer - ju större, desto mer
Stora trauman
Kroniska sjukdomar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är skillnaden mellan enteral nutrition och parenteral nutrion?

A

Enteral nutrition: fungerande mag- och tarmkanal. Parenteral nutrition: Näring och vätska ges intravenöst.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Exempel på enteral nutrion?Vad är PEG?

A

Sond i ventrikel, hyperosmolära lösningar, begränsad infusionstid. PEG är när man har en kateter genom bukväggen in till magsäck där sondmat/vätska förs in

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka ämnen finns i droppet på parenteral nutrition?

A

Glukos i upp till 1 v
Därefter även fettsyror, aminosyror, vätska och elektrolyter
Kan även användas som tillägg till enteral nutrition.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är risken med intravenösa infarter?

A

Infektionsrisk samt kan ge upphov till proppbildning. Ofta börjar man med perifer nål där endast glukos kan ges (5%) men det är inte möjligt hur länge som helst. Då får man istället ta CVK. Då kan man ge övriga ämnen också. Dock kvarstår risken för infektion och proppbildning

18
Q

Hur länge påverkas a) ventrikeln b) tunntarmen c) kolon efter operation?

A

A) ventrikel påverkas ca 1 dygn vilket kan leda till kräkningar och illamående

b) Tunntarmen brukar inte påverkas alls
c) Kolon påverkas 3-4 dygn. Buk växer och patienten får inte ut gaser eller avföring.Viktigt att komma igång med mobilisering!

19
Q

Trombos emboli är en risk efter operation. Ge tre anledningar varför (allmäna andledningar)

A

1) blodflödet minskar
2) Sammansättning på blodet förändras
3) Skada kan ha uppstått på endotelet

20
Q

Varför minskar blodflödet efter operation?

A

Benets muskelvener kan inte hjälpa det venösa återflödet som normalt. Vid nedsövning saknas muskeltonus. Peroperativ stas gör det svårt för vener att tömma sig mot hjärtat

21
Q

Hur påverkas blodets sammansättning efter operation?

A

Intracellulära molekyler kommer ut i blodbanan vilket kroppen registrerar som onormalt. Detta gör att koagulationsfaktorer sätter igång och bidrar till en proppbenägenhet för att hindra blödning. Samspel mellan koagulationsfaktorer, trombocyter och fibrinolyssystem

22
Q

Hur påverkas kärlväggen vid operation?

A

Endotelet kan skadas och få mindre glatt yta. Detta gör att blodet inte strömmar linjärt utan “tumblar”. Tumblingen innebär en ökad risk för propp. (Fibrinolysaktivatorer + östrogen???)

23
Q

Vilken profylax har man mot trombos-emboli?

A

Mobilisering!! För att öka blodflöde
Heparin för att hämma aktv X - vrider om systemet till att bli mer lättblödandeIbland
Dextran som hämmar bildn VII trombocyter

24
Q

Vilka är symtomen på DVT?

A

Ömhet vad/lår, subfebril. Kan finnas rodnad och svullnad.

25
Q

Hur diagnotiserar man en DVT?

A

Genom flebografi (risk i sig) eller ultraljud

26
Q

Hur behandlas en DVT?

A

Samma som profylax men starkare doser. hepariner + antikoagulantia ((streptokinas, kirurgi))

27
Q

Vilka riskfaktorer har DVT?

A
  • Posttrombotiskt ben där klaffarna skadats = svullnad, risk för bensår och nya proppar
  • Lungemboli - propp hamnar i lungan och stoppar cirkulationen.
28
Q

Vad är tromboflebit?

A

Inflammation i ytligt blodkärl på vensidan. Symtom är smärta och rodnad

29
Q

Ett sår kan läkas på två sätt. Vilka?

A
  • Regeneration: nya celler som är identisk med skadad vävnad

- Reparation: Ersättningsvävnad som ej är funktionell

30
Q

Vilka läkningsfaser finns?

A

1) Inflammation 2-4 dgr med biologisk rening
2) Proliferation 12 d med kärl och bindvävsnybildning (granulationsvävnad)
3) Maturation > 1år med mognad och ombyggnad av bindväv (optimering av ärr)

31
Q

Man kan också dela upp i olika läkningstyper baserat på hur vävnaden blir efter:

A

1) Primär läkning
2) Sekundär läkning
3) Tertiär läkning (fördröjd läkning)

32
Q

Vad är suturtiderna för buk, ansikte och rygg, ben, fot, sträcksidan led?

A

Buk 10 dgr
Ansikte 4-5 dgr
Rygg, ben, fot, sträcksidan led 14 dgr

33
Q

Hållfastheten är inte lika bra som innan. Man avråder därför mot ……..?

A

Tunga lyft i 4-6 veckor

34
Q

Vilka sårkomplikationer skulle kunna uppstå?

A

Hematom - blodkoagel i sår som kan infekteras
Serom - Vävnadsvätska som svullnar. Vanligt i ljumskar och axiller
Sårruptur - bråck - Ex. pga att suturen skär igenom vävnad pga högt tryck. Klar/gul vätska kan tömmas mellan suturer oftast vid belastning.
Infektion
Keloid - överskott av läkningsvävnad
Trycksår - mobilisera patient

35
Q

Postoperativa infektioner kan vara:

A

Sårinfektion, luftvägsinfektion, urinvägsinfektion, bukabscess, sepsis

36
Q

Symtom på sårinfektion?

A

2-4 dgr: Rodnad, svullnad, värmeökning, ömhet.. Efter tid kan även var sippra ut genom stygn. Då bör man öppna upp ett par stygn för att släppa ut var och tvätta rent. Efter detta förväntas en sekundär läkning.Infektionen kan även vara i vävnad.

37
Q

Vad innebär bukabscess och vilka symtom får man?

A

Innebär varböld i buken. Detta ger feber, ömhet.

38
Q

Vad innebär sepsis?

A

Bakterier som hamnar i blodbana. Kan bli chock

39
Q

Hur behandlar man postoperativa infektioner?

A

immobilisering, dränage, ev. antibiotika

40
Q

Varför ger man antibiotikarprofylax vid tarmresektion och kärloperation?

A

Tarmresektion: Bakterier från tarm kan hamna fel vid operationKärloperation: Kan infekteras från hudsnitt

41
Q

Vilka delar behöver man optimera inför/efter operation?

A

Hjärtfunktion - narkos, myocardtox, perop blödn
Lungfunktion - sanering, andningsgymnastik
Näring - malnutrition: neg för läkning (postop)

42
Q

Vad gör narkosläkaren preoperativt?

A

a) aktuell diagnos
b) ingrepp
c) komplicerade sjukdomar
d) medicinering
e) status fysiologiskt/mentalt
f) labstatus
g) kompletterande undersökningar
h) summera totalrisk ASA I-IV
i) narkos metod och medel, övervakningsnivå