Kipu

Question 1

1. Transduktion

Answer 1

Energin från en stimulus som orsakar vävnadsskada leder till elektro-kemisk aktivering av nervändar.

Question 2

2. Transmission

Answer 2

Signalen överförs längs det-perifera nervsystemet till ryggmärgen, där den överförs i spinothalamiska banan till thalaminkärnor och vidare till den främre hjärnbarken och somatosensoriska hjärnbarken.

Question 3

3. Perception

Answer 3

Hjärnans tolkning av helhetsituationen, den subjektiva upplevelsen av smärta som neuronaktivitet har orsakat.

Question 4

4. Modulering

Answer 4

Betyder modulering av smärta i nervsystemet. Till exempel stress eller opioider kan aktivera centrala nervsystemets inhiberande (hämmande) banor, som hämmar smärtöverförande nervceller.

Question 5

Biverkningar av antiinflammatoriska läkemedel

Answer 5

Biverkningar av antiinflammatoriska läkemedel är:

Irritation och skador i mag-tarmkanalen, halsbränna
Allergiska reaktioner (eksem, anafylaxi)
Blödningsrubbningar
Nedsatt njurfunktion
Tendens till svullnad, förhöjt blodtryck
Huvudvärk, yrsel

Question 6

COX-selektivitet av antiinflammatoriska läkemedel
Icke-selektiva COX-2-h

Answer 6

COX-enzymet hämmas i hela kroppen, vilket kan leda till biverkningar ( nedsatt trombocytfunktion, irritation i mag-tarmkanalen etc.).

Ibuprofen, ketoprofen, ketorolak, dexketoprofen, diklofenak, naproxen

Question 7

COX2-betonade

Answer 7

Hämmar COX-2-enzymet betydligt mer än COX-1-enzymet i terapeutiska doser. Därför kan fysiologiska funktioner hämmas i mindre utsträckning jämfört med icke-selektiva antiinflammatoriska läkemedel, och biverkningar (till exempel irritation i tarmen) är inte lika sannolika.
Meloxicam

Question 8

Selektiva COX-2-hämmare

Answer 8

Selektivitet i praktiken:

Vid terapeutiska doser hämmar de i praktiken nästan enbart COX-2-enzymet
Rekommenderas för patienter med hög risk för magsår och för vilka paracetamol, tramadol, kodein eller lokala behandlingar inte är tillräckliga.
Ulceration i mag-tarmkanalen vid behandling med COX-2-hämmare är på placebo-nivå, med över 50 % mindre blödningar
Coxiber hämmar inte blodplättarnas COX1-enzym
De används för att lindra symtomen av artros, reumatoid artrit och giktartros.
De är inte lämpliga som vanliga smärtstillande läkemedel till exempel vid huvudvärk, ländryggssmärta eller idrottsskador.
De är inte lämpliga för personer med hjärt- och kärlsjukdomar.
Biverkningar:
De ökar trombosrisken och höjer blodtrycket. Även urinproduktionen minskar.
De kan orsaka sammandragning av luftvägarna hos personer med astma.

Mediciner:
Celecoxib, etoricoxib, parecoxib

Question 9

HCI- läkemedel – läkemedel som huvudsakligen påverkar det centrala nervsystemet.

Answer 9

Kodein finns tillgänglig endast i kombinationspreparat där kodein antingen kombineras med paracetamol eller ibuprofen.

Kombinationspreparat ökar effekten av kodein betydligt när det kombineras med antiinflammatoriska läkemedel och paracetamol.

Kodein är också effektiv som hostdämpare.

Question 10

Opioider
Tramadol

Answer 10

Tramadol lindrar både smärta orsakad av vävnadsskada och neuropatisk smärta och är lämpligare för långvarig behandling än för akut smärta.

Svaga opioider har, likt antiinflammatoriska läkemedel, en tydlig takdos, vilket innebär att effekten intelängre ökar efter en viss dos.
Om en svag opioid ger smärtlindring, men maximal dos inte är tillräcklig, övervägs användning av en mellanstark eller stark opioid.

Question 11

Medelstarka opioider, HCI- läkemedel

Answer 11

Det enda medelstarka opioiden som används i Finland är buprenorfin.

Läkemedlet finns i flytande form, sublingualtablett och hudplåster som kan appliceras på huden.

Vid höga doser börjar buprenorfin eventuellt upphäva sin egen effekt samt effekten av andra opioider som patienten tar samtidigt.
Därför får man inte använda andra opioider samtidigt med buprenorfin.

Question 12

Starka opioider inkluderar

Answer 12

morfin, oxikodon, metadon, hydromorfon och fentanyl, N-läkemedel

Morfin är den primära per orala opioiden.

I operationssalar, vid akuta situationer och i akutsjukvården används snabbverkande och kortverkande smärtstillande medel: alfentanil, sufentanil, remifentanil, och fentanyl.

Även intranasal administrering av fentanyl med hjälp av en spruta eller en nebulisator används allt mer inom akutsjukvård.

Långverkande opioidpreparat är lämpligast vid långvarig smärtlindring.
I Finland finns långverkande läkemedelsformer av opioider i tablettform tillgängliga för morfin och oxikodon.

Vid postoperativ smärtlindring kan man använda långverkande opioider i tablettform under några dagar med regelbunden dosering.

Question 13

Opioider: biverkningar

Answer 13

Andningsdepression; andningen är ytlig, frekvensen minskar, syresaturationen sjunker
Blodtrycket och pulsen sjunker
Illamående och kräkningar
Trötthet, hallucinationer
Förstoppning, tarmkramper, gallstensanfall, urinretention
Klåda, svettning, ansiktsrodnad
Muntorrhet
Risk för fysiskt och psykiskt beroende (långvarig användning)

Question 14

Opioidförgiftning

Answer 14

Toleransför effekterna av opioiderpredisponerar för opioidöverdos. Tolerans innebär att dosen av opioid måste ökas för att få samma svar. Den toxiska maxdosen ändras dock inte, och förgiftning är möjlig. Oavsiktliga överdoser är också möjliga.

Naloxon är en opioidantagonist som används för att behandla opioidförgiftning. Administreras i en ven. Halveringstiden för naloxon är kortare än för de flesta opioider, och därför ska dosen upprepas ofta vid förgiftningsfall.

Naloxon har en betydande förstapassagemetabolism. Endast en liten mängd naloxon kan vända effekterna av opioider i centrala nervsystemet om naloxon administreras oralt.
Naloxon som tas oralt (till exempel i kombinationspreparat) förhindrar opioiders förstoppande effekt i tarmen.

Question 15

Neuropatiska smärtor, läkemedelsbehandling

Answer 15

Läkemedelsbehandling är vanligtvis den grundläggande behandlingsmetoden vid neuropatisk smärta.

Andra behandlingsmetoder kan vid behov användas för att komplettera behandlingen.

Question 16

Tricykliska antidepressiva läkemedel

Answer 16

Tricykliska antidepressiva läkemedel är grundläggande vid behandling av neuropatisk smärta och rekommenderas som det primära läkemedelsvalet (utom vid trigeminusneuralgi) om det inte finns några kontraindikationer för användningen av läkemedlen. Dessa läkemedel bör används med försiktighet hos äldre patienter.

De är effektiva vid postherpetisk neuralgi, diabetisk neuropati, smärta efter cerebrovaskulära händelser, spänningshuvudvärk och migrän.
Används också vid reumatoid artrit, fibromyalgi, kronisk ryggsmärta och smärta orsakad avcancer.
Kan även lindra ångest, som är vanlig hos smärtpatienter.
Förbättrar sömnkvaliteten.

Biverkningar:

De mest besvärliga biverkningarna är antikolinerga effekter, inklusive muntorrhet, förstoppning, urineringsproblem och hjärteffekter (takykardi, försämrad ledningsförmåga, ortostatisk hypotension).
Effekter på det centrala nervsystemet.
Trötthet, men ibland ökad aktivitet hos äldre.
Förvirring, fobier, finmotorisk tremor, parkinsonism.
Impotens.

Question 17

Selektiva serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare, dvs. SNRI-läkemedel i behandling av neuropatisk smärta

Answer 17

venlafaxin och duloxetin:

målsystem: serotonin- och noradrenalinsystem
effektiva vid neuropatisk smärta
den officiella användningsindikationen för duloxetin är smärtsam diabetisk neuropati
generellt sett tolereras de bättre än tricykliska antidepressiva läkemedel

Biverkningar (vanligaste):

kan orsaka förhöjd blodtryck (venlafaxin)
illamående; duloxetin

Question 18

Epilepsiläkemedel, inklusive karbamazepin, gabapentin och pregabalin i behandling av neuropatisk smärta

Answer 18

Epilepsiläkemedel har visat sig vara effektiva vid smärta orsakad av nervskador med stickande eller elstötsliknande symtom
Smärtlindringen antas ske genom att antalet spontana nervimpulser i de skadade nerverna minskar
Dosändringar bör ske gradvis

Vid övervakning av karbamazepinbehandling krävs säkerhetsblodprov

Biverkningar:

Synstörningar
Yrsel
Illamående
Rörelsestörningar
Trötthet
Hudutslag

Administrering:

Trigeminusneuralgi
anfallsvisa smärtor vid MS-sjukdom
Postherpetisk neuralgi och diabetisk neuropati

Question 19

Förutsättningar för användning av opioider vid behandling av neuropatisk smärta:

Answer 19

Diagnosen är tydlig
Smärtan är svår trots andra behandlingsförsök
Patienten är samarbetsvillig och motiverad för behandlingsförsök
Patienten har ingen missbruks- eller beroendeproblematik
Patienten har inga obehandlade psykiska problem
Uppföljningen är ordentligt organiserad

Question 20

Antiinflammatoriska läkemedel, användning hos njurpatienter

Answer 20

Antimmatoriska läkemedel försämrar blodflödet och funktionen i njurarna. Äldre är särskilt känsliga för biverkningar i njurarna orsakade av antiinflammatoriska läkemedel. Njurfunktionen är särskilt nedsatt hos hypovolemiska patienter och hos patienter som samtidigt använder någon ACE-hämmare eller AT-receptorblockerare.

De flesta antiinflammatoriska läkemedlen kan användas när njursvikten är lindrig.
Å andra sidan kräver redan måttlig njursvikt förlängning av dosintervallet.
Vid allvarlig njursvikt ska antiinflammatoriska läkemedel inte användas alls.

Question 21

Gabapentinoider, användning hos njurpatienter

Answer 21

Gabapentinoiderna elimineras från kroppen uteslutande via njurarna utan levermetabolism. Därför ska doserna för dessa reduceras avsevärt vid njursvikt.

Question 22

Paracetamol, användning för njurpatienter

Answer 22

Paracetamol är säkert för njurarna i normala doser, men vid allvarlig svikt ackumuleras njurtoxiska metaboliter av paracetamol och biverkningarna kan förstärkas.

Vid måttlig och svår njursvikt rekommenderas att man förlänger dosintervallet och minskar dosen.

Question 23

Paracetamol, användning hos njurpatienter

Answer 23

När det gäller starka opioider har fentanyl inga aktiva metaboliter som elimineras genom njurarna. Fentanyl kräver ingen dostitrering om patienten övervakas noggrant.
Däremot bör dosen av metadon och oxikodon minskas. För en patient med njursvikt är morfin det sämsta alternativet bland opioiderna, eftersom morfinets aktiva metabolit ackumuleras i kroppen när njurfunktionen är nedsatt. Redan vid lindrig eller måttlig njursvikt måste morfindosen halveras och vid svår svikt rekommenderas morfin inte alls.
Av de svaga opioiderna ska tramadoldosenminskas till upp till hälften vid lindrig eller måttlig njursvikt och användningen undvikas i sjukdomens slutskede.
Dessutom ska dosen av kodein halveras vid lindrig eller måttlig njursvikt, och användningen undvikas helt om funktionsstörningen i njurarna är allvarlig.
Buprenorfin är däremot ganska säker att använda vid normala doser.

Question 24

Paracetamol, användning hos leverpatienter

Answer 24

Paracetamol är ett levertotoxiskt ämne, vars toxicitet beror på både dosen och på leverfunktionens nivå.
Eftersom effektiviteten av paracetamol vid smärtbehandling är begränsad, måste riskerna med användningen bedömas individuellt.

Question 25

Opioider, användning hos leverpatienter (gabapentinoider)

Answer 25

Gabapentinoider elimineras från kroppen uteslutande via njurarna och lämpar sig för leverpatienter som inte har njursvikt.

Question 26

Opioider, användning hos leverpatienter (smärtmedicin)

Answer 26

Opioidkoncentrationen kan stiga till en farlig nivå vid leversvikt:
Noggrannhet måste iakttas vid dosering av morfin, oxikodon, alfentanil och buprenorfin.
Petidin lämpar sig inte för leverpatienter, eftersom dess aktiva metabolit norpetidin ackumuleras i kroppen och kan orsaka kramper.
Tramadol och kodein är prodrugs, och därmed kan den analgetiska effekten av båda minska om funktionen i leverns CYP-enzymsystem är nedsatt.
Metabolismen hos tramadol förändras vid leversvikt, och därför ska doserna minskas.
Kodein är endast tillgängligt i kombinationspreparat med paracetamol eller ibuprofen, och därför lämpar sig läkemedlet inte för smärtbehandling hos patienter med leversjukdom.
Elimineringen av fentanyl från kroppen kan bli långsammare, vilket kräver en minskning av dosen. Men vid lindrig eller måttlig svikt kan fentanyl vara säkrare än andra opioider.
Remifentanil elimineras från kroppen utan levermetabolism och är därför är det säkraste valet bland de starka opioiderna hos leverpatienter.
Man ska dock komma ihåg att alla opioider har en sedativ effekt. Detta kan vara skadligt hos patienter med leversjukdom som löper risk för encefalopati.

Question 27

Antiinflammatoriska läkemedel, användning hos leverpatienter

Answer 27

Patienter med levercirros ska absolut inte använda antiinflammatoriska läkemedel, eftersom de är till och med ännu farligare än paracetamol.
Hos patienter med levercirros finns det många kärlsammandragande ämnen i blodomloppet, och prostaglandinerna som fungerar som deras antagonister är livsviktiga för blodcirkulationen i njurarna hos patienter med leversjukdom. Om deras funktion förhindras med antiinflammatoriska läkemedel kan risken vara en livshotande kollaps av patientens njurfunktion.
Brist på blodplättar i samband med leversvikt, esofagusvaricer, dvs. åderbråck (varicer) i matstrupen, hepatisk gastropati och koagulationsrubbningar ökar risken för blödning, och detta förstärks ytterligare av antiinflammatoriska läkemedel som försämrar trombocytfunktionen.
Antiinflammatoriska läkemedel metaboliseras via leverns CYP-enzymsystem och binder i hög grad till plasmaproteiner, och därför accentueras biverkningarna av dessa hos patienter med leversvikt.
Dessutom kan ansamling av natrium i kroppen orsakad av antiinflammatoriska läkemedel leda till att ascitesvätska bildas.

Question 28

Paracetamol, användning hos ASO-patienter

Answer 28

Paracetamol lämpar sig för ASO-patienter, eftersom verkningsmekanismen hos paracetamol till stor del är relaterad till centrala nervsystemet.

Question 29

Gabapentinoider

Answer 29

(gabapentin, pregabalin) vid behandling av smärta hos ASO-patienter
Gabapentinoider kan användas som kompletterande läkemedel vid smärta hos ASO-patienter.

Question 30

Opioider, användning hos ASO-patienter

Answer 30

Både svaga och starka opioider kan användas när dosen är lämplig med tanke på både patientens ålder och njur- och leverfunktion.

Question 31

Antiinflammatoriska läkemedel, användning hos ASO-patienter

Answer 31

Enligt aktuella data ökar de traditionella antiinflammatoriska läkemedlen risken för artärocklusion.
Vid användning av coxiber, ändras balansen i kroppens prostanoidsyntes i en mer trombotisk riktning, dvs. den riktning som ökar risken för blodproppar.
Patienter med hjärt- och cirkulationsrubbningar bör därför undvika långvarig användning av alla antiinflammatoriska läkemedel.

Question 32

Smärtbehandling hos patienter med magsår

Answer 32

Vid användning av antiinflammatoriska läkemedel kan sår, långsam anemisk blödning och ibland till och med livshotande akuta blödningar utvecklas i tunn- och tjocktarmsområdet.

Icke-selektiva antiinflammatoriska läkemedel skadar mag-tarmkanalen, eftersom de förhindrar produktionen av prostaglandiner som förmedlar de skyddande mekanismerna i magslemhinnan.

Risken förknippad med användning av selektiva coxiber är lägre, men inte utesluten.

Protonpumpshämmare ger skydd för magen och tolvfingertarmen, men de skyddar inte slemhinnorna i nedre tarmkanalen.

Paracetamol och opioider samt gabapentinoider och buprenorfin är lämpliga för patienter som lider av magproblem. Och på sjukhus används s-ketamin.

Question 33

Opioider: abstinenssymptom bland drogberoende

Answer 33

opioidbegär
irritabilitet, ångest
rastlöshet, sömnsvårigheter
rinnande näsa eller ögon
nysningar
muskelsmärtor, kramper eller muskelryckningar
frossa, gåshud
illamående eller kräkningar
buksmärtor, diarré
takykardi, förhöjt blodtryck
utvidgade pupiller
gäspningar

Question 34

Inledning
Om smärtan varar längre än vad det tar för en normal vävnadsskada att läka, säger man att smärtan har blivit kronisk, dvs. långvarig. Kronisk smärta kan också definieras som smärta som varar mer än 6 månader.

Smärta kan också delas in i fyra olika grupper beroende på ursprungsmekanismen:

Answer 34

akut smärta i samband med vävnadsskada (nociceptiv smärta),
neuropatisk smärta
smärta som man inte hittar någon organisk orsak till (idiopatisk smärta) och
smärta som förklaras av psykologiska mekanismer (psykogen smärta).

Question 35

Exempel på Antidepressiva läkemedel

Answer 35

amitriptylin, nortriptylin. fungerar bra för behandling av neuropatisk smärta.

Question 36

exempel på Antiepileptika läkemedel

Answer 36

gabapentin, pregabalin och karbamazepin används för att behandla smärta.

Antiepileptika är lämpliga för behandling av nervrelaterad smärta. De rekommenderas inte för personer med funktionsstörningar i njurarna, levern eller hjärtat. De orsakar ofta trötthet och yrsel, särskilt i början av behandlingen och när dosen ökas.

Question 37

exempel på opioider vid cancersmärta

Answer 37

Morfin och övriga starka opioider lindrar effektivt cancersmärta. Starka opioider som används vid behandling av cancersmärta är morfin, oxikodon, fentanyl, metadon och hydromorfon. Mildare opioidpreparat, t.ex. kodein, tramadol och buprenorfin, används sällan för behandling av cancersmärta. Deras effekt är begränsad och de kan ha samverkan med andra läkemedel.

Question 38

Biverklingar av ropivakain, levobupivakain och lidokain med eller utan adrenalin och prilokain.

Answer 38

I höga doser eller om infusionshastigheten är hög kan de orsaka biverkningar, t.ex. i centrala nervsystemet (förvirring, kramper, medvetandestörningar) och i hjärtats funktion (arytmi, hjärtstillestånd)

Question 38

Läkemedel som lämpar sig för läkemedelspump

Answer 38

Opioider Morfin, oxikodon osv.
Antiinflammatoriska läkemedel: Ketorolak
Antiemetika: Haloperidol, metoklopramid
Bensodiazepiner: Lorazepam, midazolam
Läkemedel som minskar utsöndringen av saliv, slem och tarmvätska: okreotid, hyoscinbutylbromid
Dexametason (rekommenderas att ges på morgonen)