Kemiska bindningar Flashcards
Atomjon
En atomjon är en jon som består av en enda atom. Om en atom förlorar eller tar upp elektroner för att få ädelgasstruktur, bildas en atomjon. Positiva atomjoner har samma namn som atomen, men med tillägget “jon”, medan negativa atomjoner ofta slutar på “-id”.
Grupp 1 (alkalimetaller) har en valenselektron som de lätt förlorar, och bildar därför positiva joner med laddningen +1.
Grupp 2 (alkaliska jordartsmetaller) har två valenselektroner och bildar tvåvärt positiva joner (laddningen +2).
Grupp 13 har tre valenselektroner och bildar trevärt positiva joner (laddningen +3).
Grupp 16 har sex valenselektroner och tar upp två elektroner för att få ädelgasstruktur, vilket gör att de bildar tvåvärt negativa joner (laddningen -2).
Grupp 17 (halogener) har sju valenselektroner och tar upp en elektron för att bilda en negativ jon med laddningen -1, som t.ex. fluorid, klorid, bromid och jodid.Dessa joners namn slutar ofta på “-id” för de negativa jonerna.
Bindande elektronpar
Atomer i en molekyl får ädelgasstruktur genom att dela elektronpar med varandra. Detta kallas elektronparbindning, och det är den bindning som håller ihop atomer inom en molekyl. Till exempel, i en vätemolekyl (H₂) delar två väteatomer på sina valenselektroner, vilket gör att de båda atomerna får samma elektronstruktur som helium (ädelgasstruktur). De negativa laddningarna från de delade elektronerna attraheras av protonerna i kärnorna hos de två väteatomerna, vilket binder dem tillsammans.
En enkelbindning mellan två atomer består av ett elektronpar (två elektroner), och i vätemolekylen är detta ett exempel på en sådan bindning. Elektronparet kan visas i en formel som en prick eller ett streck mellan atomerna.
Demoraliserade elektroner
Delokaliserade elektroner är elektroner som inte är bundna till en specifik atom, utan rör sig fritt över flera atomer. Det händer till exempel i metaller, där elektronerna kan röra sig fritt genom hela metallen och gör att den leder elektricitet. Det händer också i molekyler med dubbelbindningar (som bensen), där elektronerna delas mellan flera atomer och ger extra stabilitet åt molekylen.
Dipol
En dipol är en molekyl som har en ojämn fördelning av elektrisk laddning. Det betyder att ena sidan av molekylen är lite mer negativ och den andra sidan är lite mer positiv. Detta sker när atomerna i molekylen har olika förmåga att dra till sig elektroner, vilket skapar en positiv och en negativ ände i molekylen. Ett exempel på en dipol är vattenmolekylen (H₂O), där syreatomen är negativ och väteatomerna är positiva.
När man teoretiskt sätt studerar en molekyl och vill veta om molekylen är en dipol eller inte, måste man ställa sig två frågor:
Finns det polära kovalenta bindningar i molekylen?
Befinner sig molekylens centrum för negativ laddning och centrum för positiv laddning på olika ställen?
Dipol-dipolbindning
Dipol-dipolbindningar är krafter som uppstår mellan molekyler som är dipoler. Det innebär att den positiva änden av en molekyl attraherar den negativa änden av en annan molekyl. Dessa bindningar är svagare än jonbindningar men hjälper ändå till att hålla molekyler ihop i vätskor och fasta ämnen.
Dubbelbindning
En dubbelbindning är en kemisk bindning där två atomer delar två elektronpar istället för ett, vilket gör bindningen starkare än en enkelbindning.
Elektronnegativitet
Elektronegativitet är ett mått på hur starkt en atom drar till sig elektroner när den är i en kemisk bindning. Ju högre elektronegativitet en atom har, desto mer attraherar den elektronerna från de andra atomerna i bindningen.
0,0
fullständigt opolär kovalent bindning mellan atomerna
<0,5
övervägande opolär kovalent bindning mellan atomerna
0,5-1,7
övervägande polär kovalent bindning
>1,7
övervägande jonbindnig.
Elektronparbindning
Elektronparbindning är när två atomer delar ett eller flera elektronpar för att uppnå en stabil ädelgasstruktur.
Enkelbindning
En enkelbindning mellan två atomer består av ett bindande elektronpar, alltså två elektroner. Vätemolekylen och klormolekylen är exempel på en molekyler med enkelbindningar.
Ett icke-bindande elektronpar är ett valenselektronpar som bara tillhör en av atomerna.
Formelenhet
Den kemiska formeln NaCl betyder att det finns lika många natriumjoner som kloridjoner i ämnet. En natriumjon och en kloridjon bildar tillsammans en formelenhet av ämnet natriumklorid. Formeln NaCl innebär inte att det i jonkristallen finns par av positiva och negativa joner som hör ihop.
En formelenhet av ett ämne är den minsta enheten av partiklar i ämnet
Formelenheten informerar om i vilket förhållande partiklarna förekommer i ämnet
Fraktion
Fraktioner är delar av blandningen som separeras.
GC, gaskromatografi
Gaskromatografi (GC) är en analytisk teknik som används för att separera och analysera flyktiga ämnen i en blandning genom att de förflyttas genom en kolonn med hjälp av en gas (rörlig fas), där de olika komponenterna separeras baserat på deras olika interaktioner med den stationära fasen i kolonnen. Det gör det möjligt att identifiera och kvantifiera ämnen som finns i små mängder i en provblandning.
Hydratiserad jon
Hydratiserad jon - en jon bunden med jon-dipolnindningar till vattenmolekyler.
Icke-bindande elektronpar
Ett icke-bindande elektronpar är ett valenselektronpar som bara tillhör en av atomerna.
Intermolekylära krafter
Intermolekylära krafter är de krafter som verkar mellan molekyler och håller dem ihop. Dessa krafter påverkar ämnens egenskaper, som smältpunkt och kokpunkt.
