Ämnen och reaktioner

Question 1

Aggregationsform

Answer 1

Det finns tre aggregationsformer: fast, flytande och gas. Aggregationsformer anger hur partiklarna i ett ämne sitter ihop, och den ändras med temperaturen.

Question 2

Analys

Answer 2

Ex: Kranvatten får inte innehålla några föroreningar eller giftiga ämnen. Därför analyseras vårt dricksvatten regelbundet på vattenverken. Man undersöker då vilka ämnen som finns lösta i vattnet och i hur stor mängd per volymenhet.

Question 3

Avdunstning

Answer 3

Ett ämne övergår från flytande form till gasform utan att koka.

Temperaturen är ett mått på hur mycket partiklarna i ett ämne rör sig, men de rör sig olika mycket. När två partiklar i en vätska stöter ihop, kan därför den ena partikeln bromsas medan den andra accelereras. Även vid låg temperatur finns det därför alltid några partiklar i vätskan som rör sig tillräckligt mycket för att kunna lämna vätskefasen. Gasen (ångan) har högre temperatur än vätskan hade i början. När en del av vätskan avdunstar och övergår till gasform sjunker temperaturen i den kvarvarande vätskan. Det beror på att de partiklar som är kvar i vätskefas har lägre medelhastighet. Det var ju de partiklar som rörde sig mest som lämnade vätskan och övergick till gasfas.

Question 4

Blandning

Answer 4

En blandning består av två eller flera ämnen. Kan bestå av grundämnen eller kemiska föreningar. Har andra egenskaper än de rena ämnena var och för sig.

Question 5

Densitet

Answer 5

Densitet är ett mått av ett ämnes täthet, således massa per volymenhet. Ju högre densitet ett ämne har desto större är mängden massa per volymenhet.

Question 6

Dekantering

Answer 6

Man häller försiktigt av en vätskefas som ligger ovanpå en annan flytande eller fast fas.

Question 7

Destillation

Answer 7

Destillation är en metod för att separera en flytande blandning av ämnen med olika kokpunkter. Blandningen värms upp i en rundkolv. Vätskan med lägst kokpunkt förångas. Ångan leds till en kylare där den kondenserar till en vätska. Vätskan som lämnar kylaren kallas destillat.

Question 8

Energiomsättning

Answer 8

När ett ämne avger eller tar upp energi, säger man att det sker en energiomsättning.

Question 9

Fas

Answer 9

En fas är en enhetlig del, vilket innebär att det ser likadant ut överallt i en fas. Begreppen aggregationsform och fas betyder olika saker. Exempelvis kan en blandning av vatten och olja visa skillnaden. Vatten och olja har samma aggregationsform, de båda är flytande. De bildar däremot två olika faser som inte blandar sig med varandra (polär/opolär). Oljefasen flyter ovanpå vattenfasen. En fas kan alltså innehålla flera ämnen.

Question 10

Fasgräns

Answer 10

En fasgräns är den yta eller gräns som skiljer två olika faser (t.ex. fast, vätska eller gas) i ett material eller system, där fysiska eller kemiska egenskaper förändras.

Question 11

Fast form

Answer 11

Varje partikel sitter på en bestämd plats i ett fast ämne, men partiklarna är inte stilla utan rör sig hela tiden lite grann - de vibrerar. Ett annat ord för den här typen av vibration är värmerörelse. Partiklarnas värmerörelser ökar med stigande temperatur.

Question 12

Fast lösning

Answer 12

En blandning av fasta ämnen kallas fast lösning.

Question 13

Fasövergång

Answer 13

Fasövergången kan alltså leda till en förändring av fasernas sammansättning.

Jämvikt vid fasövergång - Ex: Jämvikt mellan vätska och ånga
Om man vill förhindra att en vätska avdunstar, ska man hälla vätskan i en flaska och skruva på ett lock. Om flaskan inte är helt fylld kommer partiklar att börja lämna vätskefasen. Antalet partiklar i gasfasen ovanför vätskan ökar då med tiden. Om partiklar med låg energi i gasfasen kolliderar med partiklar i vätskeytan kan de gå tillbaka till vätskefasen. Ångan kondenseras då. En stund efter det att man har skruvat på locket infinner sig jämvikt - Lika ofta övergår partiklar från gasfasen tillbaka till vätskefasen som från vätskefasen till gasfasen.
När temperaturen höjs övergår fler partiklar till gasfasen ovanför vätskeytan. Det beror i sin tur på att det finns fler partiklar med tillräckligt hög hastighet för att lämna vätskefasen. Samtidigt är det färre partiklar i gasfasen som rör sig så långsamt att de kondenserar. Om vätskan finns i ett begränsat utrymme, kommer det efter ett tag att bli så mycket gas att nettoavdunstningen upphör. Då infinner sig ett nytt jämviktsläge, med fler partiklar i gasfasen än vid den lägre temperaturen.

Question 14

Filtrering

Answer 14

Filtrering av en heterogen blandning av fasta, olösta ämnen och en vätska. Blandningen separeras av ett filter som håller kvar korn av olösta ämnet. Vätskan som passerats genom filtret kallas filtrerat.
Sugfiltrering av en heterogen blandning av fasta, olösliga ämnen och en vätska. Här skyndar man på filtreringen genom att använda en vattensug. Vätskan sugs genom filtret.

Question 15

Flytande form

Answer 15

Partiklarna i en vätska (flytande form) rör sig mer än i ett fast ämne. Värmerörelsen i vätskan är så stor att partiklarna inte längre har fasta platser, men de har fortfarande kontakt med varandra.

Question 16

Frysning

Answer 16

Vatten övergår från flytande form till is (fast form).

Question 17

Fryspunkt

Answer 17

Ett annat uttryck för stelningspunkt.

Question 18

Fällning

Answer 18

Fällning är fasta partiklar som bildas av en reaktion.

Ex: För att påvisa sulfatjoner används bariumjoner. Ämnet bariumnitrat är lättlösligt. Men om bariumnitratlösning blandas med en lösning som innehåller sulfatjoner, bildas fasta vita partiklar av svårlösligt bariumsulfat. Man säger att en vit fällning har bildats. Bariumjoner är alltså reagens på sulfatjoner. På samma sätt är silverjoner reagens på kloridjoner. Silverklorid, liksom bariumsulfat, ett mycket svårlösligt ämne.

Question 19

Gasform

Answer 19

Värmerörelsen i en gas är så stor att partiklarna rör sig fritt och mycket fortare än i en vätska. Partiklarna tar därför mycket större plats i gasform än i flytande form. I gasform har de inte längre kontakt med varandra, förutom när de krockar. En gas anpassar sig efter behållaren, och partiklarna fördelar sig jämnt i hela volymen.

Question 20

Grundämne

Answer 20

Ett grundämne består av en enda sorts atomer, och kan därför inte sönderdelas i andra ämnen med kemiska metoder.

Question 21

Heterogen blandning

Answer 21

I en heterogen blandning kan man se beståndsdelarna.

Question 22

Homogen blandning

Answer 22

En homogen blandning kallas även lösning. I en homogen blandning syns inte beståndsdelarna.

Question 23

Indunstning

Answer 23

Indunstning används för att koka bort en del eller hela vätskan från en blandning av vätska och fasta ämnen. Blandningen finns i en värmetålig skål och värms med en bunsenbrännare.

Question 24

Karaktäristisk egenskap

Answer 24

De egenskaper som gör det möjligt att identifiera ett visst rent ämne kallas ämnets karaktäristiska egenskaper. Vissa kan man uppfatta med sinnena, exempelvis lukt, färg, kristallform eller aggregationsform. Lukt är en karaktäristisk egenskap som gör att man lätt kan känna igen olika gaser utan mätutrustning, ex vätesulfid som luktar som ruttet ägg. Andra egenskaper kan bara undersökas med hjälpmedel, ex ett ämnes smält- eller kokpunkt kan bestämmas med hjälp av en termometer.

Question 25

Kemisk förening

Answer 25

En kemisk förening bildas genom en kemisk reaktion och är ett rent ämne, alltså inte en blandning av två ämnen. En kemisk förening kan beskrivas med en kemisk formel och har konstanta egenskaper som skiljer sig från reaktanternas.

En kemisk förening är ett sammansatt ämne. För att sönderdela en kemisk förening krävs att det sker en eller flera kemiska reaktioner.

Question 26

Kemisk reaktion

Answer 26

I en kemisk reaktion omvandlas ämnen. Minst ett ämne har förbrukats i reaktionen, och minst ett nytt bildas. De nya ämnena har andra karaktäristiska egenskaper än vad ämnena som reagerade har.

Vid en kemisk reaktion reagerar reaktanter till produkter. Vid en kemisk reaktion kan en kemisk förening sönderdelas i minst två ämnen.

Question 27

Kokning

Answer 27

Ett ämne övergår vid kokpunkten från flytande form till gasform.

När man värmer en vätska börjar partiklarna i den att röra sig mer. Temperaturen stiger tills vätskan börjar koka - då har kokpunkten uppnåtts. Det innebär att krafterna inte längre kan hålla ihop partiklarna som därför frigörs från varandra. Det bildas ånga hela tiden som vätskan kokar, så när all vätska har kokat bort finns ämnet enbart i gasform.

Question 28

Kokpunkt

Answer 28

När flytande vatten övergår till gasform säger man att det förångas och blir till vattenånga. Vid normalt lufttryck kokar vatten vid 100 grader. Temperaturen när ett ämne kokar kallas kokpunkt.
Atmosfärstryck=Ångtryck, Ångtryck=f(T)

Question 29

Kondensation

Answer 29

Ett ämne övergår från gasform till flytande form.

När en gas kyls ned rör sig partiklarna allt långsammare. Vid den temperatur som ämnet kokade vid räcker krafterna för att åter binda partiklarna till varandra. Gasen kondenserar. Vid kondensering frigörs värme. Då avges alltså energi till omgivningen.

Question 30

Kvalitativ analys

Answer 30

Undersökningar som innebär att man tar reda på vilka ämnen ett prov innehåller kallas kvalitativa analyser. Kvalitativ betyder då inte hur bra ett prov är, utan vad ett prov består av.

Question 31

Kvantitativ analys

Answer 31

Undersökningar som innebär att man tar reda på hur mycket som finns av ett visst ämne i ett prov kallas för kvantitativa analyser. Vissa kvantitativa analyser kräver avancerad utrustning, men även en så enkel metod som att väga ett prov.

Question 32

Legering

Answer 32

En fast lösning med metalliska egenskaper kallas legering. I en legering är minst ett av ämnena en metall.

Question 33

Lösning

Answer 33

En homogen blandning kallas även lösning. En lösning kan vara en av de tre aggregationsformerna, alltså lösningen kan vara i gasform, flytande form och fast form.

Question 34

Materia

Answer 34

Materia är allt som har volym och massa. All materia består av partiklar, som kan vara atomer, molekyler eller joner.All materia kan delas in i rena ämnen och blandningar. Ett rent ämne är antingen ett grundämne eller en kemisk förening. En blandning består av minst två ämnen. Om det syns att blandningen består av olika ämnen är den heterogen. Om det inte syns är blandningen istället homogen. En homogen blandning kallas även lösning. Den kan vara gasformig, flytande eller fast. En fast lösning med metalliska egenskaper kallas legering.

Question 35

Material

Answer 35

Föremål kan skilja sig åt när det gäller utseende och material. Ett material kan i sin tur bestå av ett eller flera ämnen.

Question 36

Partikel

Answer 36

Partiklar kan vara atomer, molekyler eller joner. Dessa består i sin tur av ännu mindre partiklar som protoner, neutroner och elektroner. Det är sammanhanget som visar vad man menar när man använder ordet “partikel”.P

Question 37

Produkt

Answer 37

Det ämne som bildas efter en kemisk reaktion, alltså produkten av minst två reaktanter.

Question 38

Reagens

Answer 38

Ett reagens används för att påvisa att ett annat ämne finns närvarande.

Det är ett ämne eller en metod som används för att undersöka om ett visst annat ämne eller vissa joner (laddade partiklar) finns närvarande.
Ex: Om en glödande trästicka förs ner i en kolv med syrgas flammar stickan upp. Den andel syrgas (21%) som finns i luften räcker inte för att stickan ska brinna, men om koncentrationen av syrgas är högre än 30% så brinner stickan lättare. Att använda en glödande trästicka för att undersöka en gas, är en metod för att ta reda på om gasen innehåller en hög halt av syre. Metoden är ett reagens på syrgas. Att påvisa ett ämne med hjälp av reagens är en form av kvalitativ kemisk analys.

Question 39

Reaktant

Answer 39

En reaktant är utgångsämnet i en kemisk reaktion.

Question 40

Rent ämne

Answer 40

Ett rent ämne har konstanta egenskaper och kan beskrivas med en kemisk formel.

Question 41

Sammansatt ämne

Answer 41

Kemisk förening, alltså ett sammansatt ämne som skett genom en kemisk reaktion. Det nya sammansatta ämnet (rena ämnet) har nya karaktäristiska egenskaper än reaktanterna (utgångsämnena).

Question 42

Sedimentering

Answer 42

Innebär att fasta partiklar sjunker till botten.

Question 43

Seperation

Answer 43

Exempel: Separation av järn och svavel
Järn och svavel har olika karaktäristiska egenskaper, om ämnena blandas behåller de båda sina egenskaper. Blandningen mellan de två är heterogen, man får ett pulver som är grågult. Järn är magnetiskt, men inte svavel. Magnetism är en karaktäristisk egenskap för järn , och med hjälp av en magnet kan man lätt separera de två ämnena.
Metoden för att dela upp två ämnen som har blandats kallas alltså för separation, och det finns flera olika metoder man kan använda sig av för att separera ämnena.

Question 44

Smältning

Answer 44

Ett ämne övergår från fast form till flytande form.

Question 45

Smältpunkt

Answer 45

Varje rent ämne smälter vid en bestämd temperatur. Den temperaturen kallas ämnets smältpunkt. För att smälta ett fast ämne behöver man tillföra värme tills smältpunkten uppnås. Det tyder på att det finns attraktionskrafter mellan partiklarna i ett fast ämne. Så länge ett ämne befinner sig i fast form håller attraktionskrafterna ihop partiklarna och hindrar dem från att lämna sina fasta platser. När man tillför värme stiger ämnets temperatur. Partiklarna vibrerar mer och mer tills krafterna inte längre räcker till för att hålla kvar partiklarna på deras bestämda platser. Då börjar partiklarna röra sig i förhållande till varandra, ämnet smälter.

Question 46

Stelning

Answer 46

Ett ämne övergår från flytande form till fast form.

Question 47

Stelningspunkt

Answer 47

Temperaturen då ett ämne stelnar, alltså när ett flytande ämne övergår till fast form. För att ett ämne ska stelna, måste temperaturen sänkas eftersom partiklarnas värmerörelse minskar.

Question 48

Sublimering

Answer 48

Ett ämne övergår från gasform till fast form eller tvärtom.

Question 49

Temperatur

Answer 49

Temperaturen är ett mått på hur mycket partiklarna i ett ämne rör sig, men de rör sig olika mycket.

Question 50

Utgångsämne

Answer 50

Ett annat ord för reaktant.

Question 51

Ånga

Answer 51

Gasform av ett ämne.

Question 52

Ångbildning

Answer 52

Ett ämne övergår från flytande form till gasform.

Question 53

Ämne

Answer 53

Ett ämne är ett kemiskt grundämne eller dess föreningar i sitt naturliga tillstånd eller som ett resultat av en tillverkningsprocess. Under en tillverkningsprocess krävs normalt en kemisk reaktion för att bilda ett ämne.