Kemi Flashcards
Beskriv och rita hur en atom är uppbyggd.
En atom är uppbyggd av en atomkärna där det finns protoner som är posetivt laddade och neutroner som är neutralt laddade. Runt om atomkärnan finns det atomskal där det finns elektroner som är negativt laddade. För att det ska vara en atom så finns det alltid lika många protoner som elektroner. om en atom tar emot en extra atom så blir det en jon och då är det inte längre en atom.
Vad är det som bestämmer vilket atomslag en atom tillhör?
Det är antalet protoner som bestämmer vilket atomslag en atom tillhör. Antal neutroner och elektroner kan skilja sig i olika ämnen när de förekommer som isotoper eller joner men protonerna skiljer sig aldrig.
Varför är vatten en kemisk förening och inte ett grundämne?
För att vatten består av två olika atomslag: Syre och väte. Ett grundämne kan bara bestå av ett atomslag medan en kemisk förening är ett ämne som består av minst två olika atomslag. Ett till exempel på en kemisk förening är glukos med den kemiska beteckningen C6H12O6. De olika atomslagen som finns med i den föreningen är alltså kol, väte och syre.
Varför säger man att en atom är neutral?
För att en atom alltid innehåller lika många elektroner (-) som protoner (+). Därför tar laddningarna ut varandra och atomen blir neutral. Om atomen släpper ifrån sig eller tar upp extra elektroner slutar det att vara en atom och blir istället en jon, den är laddad antingen positivt om antal protoner (+) är större än elektroner (-) eller negativt om det är tvärtom.
Vilken partikel gör det möjligt att bilda bindningar mellan atomer eller bilda kemiska reaktioner?
Elektronerna
Varför säger vi att syre är en gas när det kan vara i både fast form och flytande form också?
Vid vanligt tryck och temperatur, som runt 0°C, är syre oftast i gasform.
Syre kan också vara fast eller flytande, men det kräver väldigt låga temperaturer eller högt tryck.
Förklara vad som händer med vattenmolekylerna då vi värmer upp is från -10℃ till +110℃.
Atomerna rör sig mer och mer när vattnet värms upp vilket bidrar till att vattnet övergår i olika faser. Vid minusgrader uppträder vattnet i fast form, då står atomerna i princip stilla. Vid 0 grader börjar vattnet övergå i flytande form, atomerna ligger tätare mot varandra samt börjar röra sig mer. Ju varmare vatten desto mer rörelse. Vid 100 grader rör sig atomerna så snabbt att några atomer börjar sticka iväg från varandra i form av vattenånga. Ångan sprids i luften.
Vad är det periodiska systemet?
Svar: Det periodiska systemet är ett sätt att organisera alla jordens 118 grundämnen. Det finns perioder och grupper. Alla ämnen i samma grupp (lodrätt) har samma antal valenselektroner samt har liknande egenskaper på grund av detta. Tex ädelgaserna längst till höger har fulla valenselektronskal och reagerar inte med andra ämnen utan förekommer i sin grundform vanligtvis. Alla ämnen i en period (vågrätt) har samma antal elektronskal.
Nedan ser du ett grundämne från det periodiska systemet.
grundämne: Be
vad ämnet har för atomnummer?
vad ämnet har för masstal?
hur många protoner atomen har?
hur många neutroner atomen har?
hur många elektroner och valenselektroner atomen har?
a) Atomnumret är 4
b) Masstalet (antal protoner + neutroner) är 9
c) Antal protoner är 4
d) Antal neutroner är 5 (9-4=5)
e) Antal elektroner är 4 varav 2 av dem är valenselektroner.
Vad är det som driver kemiska reaktioner, dvs vad som gör att atomer “vill” reagera med varandra?
Det som driver atomer till att reagera med andra atomer är deras “vilja” att uppnå ädelgasstruktur. Ädelgasstruktur innebär att det yttersta elektronskalet är fullt. För att få fullt skal kan atomerna antingen bilda molekyl eller bli joner.
Hur många valenselektroner har…
… Natrium?
… Kväve?
… Neon?
Svar: a) Natrium har 1 valenselektron. Förklaring: Natrium (Na) har atomnummer 11 och ska därmed ha 11 elektroner fördelade på 3 skal eftersom det ingår i period 3. Det innersta skalet har två elektroner. Nästa skal har 8 elektroner. Det gör att den sista elektronen finns i det tredje skalet och är natriumatomens enda valenselektron.
b) Kväve har 5 valenselektroner. Förklaring: Kväve (N) har atomnummer 7 och ska därmed ha 7 elektroner fördelade på 2 skal eftersom det ingår i period 2. Det innersta skalet har två elektroner. Det gör att resterande 5 elektroner finns i det yttersta skalet. Dessa är valenselektronerna.
c) Neon har 8 valenselektroner. Förklaring: Neon (Ne) har atomnummer 10 och ska därmed ha 10 elektroner fördelade på 2 skal eftersom det ingår i period 2. Det innersta skalet har två elektroner. Det gör att resterande 8 elektroner finns i det yttersta skalet. Dessa är valenselektronerna. Neon är dessutom en ädelgas eftersom det yttersta skalet är fullt (8 elektroner).
Förklara vad elektronparbindning är.
Svar: En elektronparbindning är när två atomer delar på 1-3 par elektroner. Detta gör de för att uppnå ädelgasstruktur. När de delar på ett par elektroner cirkulerar elektronen kring båda atomerna vilket skapar en stark bindning mellan atomerna.
Beskriv en vattenmolekyl. ha med samtliga elektroner och elektronparbindningar.
En vattenmolekyl innehåller en syreatom och två väteatomer. Den innehåller 10 st protoner och då också 10 st elektroner. I en vattenmolekyl så är det totalt 4 elektronparbindningar för varje väte atom. Väteatomerna delar sina elektroner med syreatomen vilket betyder att de har uppnått ädelgasstruktur.
Beskriv hur en Flouratom binder sig till en annan Flouratom med en elektronparbindning (då den bildar F2). få med samtliga elektroner.
När två fluoratomer (F) binder sig till varandra genom en elektronparbindning bildar de en F₂-molekyl. Varje fluoratom har sju valenselektroner i sitt yttre skal och behöver en ytterligare elektron för att uppnå ädelgasstruktur. Genom att dela ett elektronpar med varandra, uppnår båda fluoratomerna en stabil och full ädelgasstruktur.
Varför är det viktigt att återvinna t.ex. plast (ur ett kemiperspektiv)?
Alla atomer och molekyler bryts ner och byggs upp i ett ständigt kretslopp i naturen. Plast är en konstgjort molekyl som är mycket stabil. Den är så stabil att den inte kan brytas ner naturligt till andra slags molekyler eller atomer. Naturen kan bara bryta ner plasten i mindre bitar - mikroplaster. Mikroplaster är ett stort hot mot djur och natur. Återvinner man plast kan man utnyttja samma molekyler till nya plastprodukter istället för att skapa nya plastmolekyler. Samma med kartong - om vi slänger en pizzakartong som brännbart avfall, eller bränner upp den själva, så byggs molekylerna i pappret om till koldioxid, vattenånga och aska. Då är det inte lätt att göra nytt papper av atomerna! Hade vi lagt den på återvinningen går det lättare att göra ny kartong av den pappersmassa som bildas när man löser upp kartongen.
