Kärlkirurgi Flashcards
1
Q
Hur många lager har kärlväggen och vad heter dessa?
A
- Intima
- Muscularis (kraftiga biten av väggen)
- Adventitia
2
Q
Vad är perifer arteriell sjukdom och vilka är de två viktigaste formerna?
A
- Akut eller kronisk nedsatt cirkulation i framförallt de nedre extremiteterna
- Claudicatio (fönstertittarsjukan) och kritisk ischemi (akut eller kronisk)
3
Q
Claudicatio symtom
A
- Smärta (oftast lokaliserad till vaden men men även i glutealmusklerna samt låren om förträngning eller stopp sitter högre upp) vid ansträngning som släpper vid vila
4
Q
Kritisk ischemi symtom?
A
- Vilosmärta ( även nattlig smärta som stör sömnen)
- Sår (som framförallt sitter distalt, tex. på tårna)
- Gangrän (kallbrand)
5
Q
Claudicatio och kritisk ischemi etiologi?
A
- Aterioskleros (kärllumen krymper snabbare)
- Höga nivåer av blodfetter
- Rökning
- Hypertoni
- Diabetes
- Hög ålder
6
Q
Perifer arteriell sjukdom symtom (begränsningar av dagliga livet)?
A
- Nedsatt förmåga att gå
- Smärta, svårt att sova
- Illamående, förstoppning (analgetika)
- Oro
- Beroende av andra
7
Q
Perifer arteriell sjukdom diagnos?
A
- Anamnes och status
- Ankelbrakialindex (ABI); Man mäter det systoliska blodtrycket i ankelnivå och delar det på det systoliska blodtrycket i brachialis (överarmen). <0.9 talar för perifer arteriell sjukdom. Vid diabetes kan trycket vara lite högre i ankelhöjd än i överarmen pga stela kärl.
- Gångprov (man ska kunna gå 100-300 m eller gå i trappor i en våning som äldre person)
- Ultraljudsundersökning med duplexteknik
- DT-angiografi, MR-angiografi, Angiografi
8
Q
Vad är PTA?
A
Perkutan transluminal angioplastik; Ballongvidgning av förträngningar i blodkärl (man går in genom ljumsken och artär femoralis)
9
Q
Postoperativ vård PTA?
A
- Kontrollera instickningsställe
- Kontrollera cirkulationen i benen (värme, färg, smärta, puls, känsel, motorisk förmåga)
- Smärtlindring vid behov
- Bekväm viloställning
- Miktionsobservation (ev bladder-scan)
10
Q
Vad är bukaortaaneurysm?
A
- En utbuktning av bukaortans vägg (aneurysm kan förekomma i de flesta artärerna men vanligast är aortan)
- Normalvid bukaorta är 20-25 mm, >30 mm=aneurysm (lär fortsätta växa)
- Vid 50 mm ökad risk för ruptur
- 15% rupturerar beroende av storlek
11
Q
Bukaortaanerueysm etiologi-riskfaktorer?
A
- Rökning
- Hypertoni
- Hjärtkärlsjukdomar
- Arterioskleros
- Hereditet (män ärver dåliga livsvanor) (kvinnor ärver kollagendefekter, märks efter menopaus. Kvinnor skyddas av hormoner fram till menopaus)
- KOL
- > 60 år och man
12
Q
Screening för bukaortaaneurysm hur och vilka?
A
- Ultraljud buk/aorta; om >30 mm aneurysm
- Män mellan 60-80 år samt kvinnor över 65 år som har någon av riskfaktorerna rökning, hjärtsjukdom eller högt blodtryck. 6-8 ggr vanligare hos män.
- 75% asymptomatiska (har inga symtom)
13
Q
För och nackdelar med screening?
A
- Det finns ingen kostnadsvinst som ex vid livmoderhalscancer
- Tanken är att minska antalet rupturer
- Samtidigt som man inte ska oroa patienter
- Inte skada de som aldrig skulle få en ruptur (dvs inte operera ihjäl någon elektivt)
14
Q
Bukaortaaneurysm diagnos?
A
- Ultraljud (man mäter vägg till vägg av artären)
- .DT buk utan kontrast
- Om det sker en ruptur så har man ca 4 timmar på sig att välja om man ska operera
15
Q
Bukaortaaneurysm kirurgisk intervention?
A
- Idag opereras aneurysm vars diameter överstiger 5.0-5.5 cm, det vidgade området på aorta tas bort och ersätts med en kärlprotes
- Endovaskulär behandling (60% av fallen)
- Öppen kirurgi
16
Q
Vad ska man tänka på efter operation av bukaortaaneurysm?
A
- Vitalparamterar; NEWS
- Tecken till blödning/perifera pulsar (så det inte är stopp någonstans)
- Smärtskattning
- Vätskebalans
- Lab analyser (CRP, Krea)
- Mobilisering
- Första 6-12 timmarna postoperativt viktigst!
17
Q
Bukaortaaneurysm komplikationer?
A
- Hjärtinfarkt eller olika typer av hjärtsvikt
- Njurinsufficiens (problem med trycket under operationen)
- Vänsterkolonischemi (a. mes. inf. måste ofta ligeras, slutning av ett kärl, dock brukar kollateralbildning vara bra)
- Graftinfektion
- Hypotoni minskar risken för re-ruptur
- Blödning
18
Q
Typer av operation?
A
- Öppen operaion; ofta stora snitt och stor påfrestning på patienten. Gamla beprövade tekniker. Efter återhämtning behöver man oftast inte göra något mer i livet. Dock kan det stoppas upp igen -> patient i ett sämre läge
- Endovaskulär metod; går in via ljumsken eller någon annanstans med en ledare och spränger eller för in ett graft i kärlet. Betydligt mindre påverkan på patienten. Går att göra om hur många gånger som helst. Ny teknik med enorm utveckling.
19
Q
Tekniker vid perifer sjukdom?
A
- Konservativ behandling; träning, rökstopp, blodtryck blodfetter, hjärtsvikt, diabetesläge.
- TEA; skalar ut kärlets inre del och lämnar kvar endast det yttersta lagret. Bra vid begränsad skada
- PTA med eller utan stent. Ballongvidgning. Går via ljumsken
- Fem/Pop by-pass vanligaste ingreppet. By-pass mellan ljumsken och knät. Använder helst ven eller goretexgraft. Venen har klaffar så man måste antingen vända venen eller förstöra klaffarna.
- Fem/Distal by-pass. By-pass mellan ljumsken och kärl på underbenet. Kräver i princip ven. Klaffarna klarar lägre flöden. Lägre andel som fungerar efter 39 dagar. Misslyckande leder ofta till amputation.
- Amputation
20
Q
Vad ska man tänka på efter operation av perifer sjukdom?
A
- Allmäntillstånd
- Värme, färg, smärta, puls, känsel, motorisk förmåga. Är foten vit?
- Perifera pulsar
- Blödning
- Vitalparametrar: NEWS
- Betydande risk att det blir stopp av ett emboli vid by-pass operationer men även risk vid PTA-ingrepp (ballongvidgning)
21
Q
Komplikationer efter by-pass?
A
- Stopp igen. Ofta är man i ett sämre läge än man var före operationen
- Stort sår/gangrän som blir infekterat när cirkulationen kommer på (sårinfektion om man har ett konstgjort kärl oftast mycket allvarligt)
22
Q
Tarmischemi etiologi, symtom?
A
- Vanligast att ett emboli lösgjort sig vid förmaksflimmer och fastnat i tarmartären
- Pistolinsjuknande (kommer plötsligt)
- Reflex till avföring utan att det kommer något
- Man har 4-6 timmar på sig sedan går tarmen i nekros. Röntgen brukar ganska sent visa något
23
Q
Armemboli etiologi, symtom, behandling?
A
- Vanligast att ett emboli lösgjort sig vid förmaksflimmer och fastnar i armen
- Ej vit men mycket snabbt uttröttbar
- Sotas i lokalbedövning (ballong som blåses upp)
- Kraftig vinst av Waran
- Kraftig markör för hjärtsjukdom
- Dålig ettårsöverlevnad
24
Q
Varicer etiologi, symtom, behandling?
A
- Åderbråck, förstorade vener pga ökat tryck
- Stående arbete och graviditet
- Könsskillnad
- Sår, eksem, svullnad, streck på benet, gör aldrig ont
- Åtgärd operation, laser (sämre än operation, kan vara farligt om man kommer åt djup ven) eller skum
25
Reynauds fenomen?
- Kärlspasm
- 20% av kvinnor, 2% av männen
- Finns en sekundär form efter SLE (Sclerodermi)
- Mest besvär hos yngre kvinnor, genetiskt
- Nikotinabstinens (även snus)
- Ta bort betablockare
- MOTION
- Ringar?
26
Leriche?
- Högt bilateralt iliaca hinder
| - Triad; Gluteal atrofi (inga skinkor), hög claudicatio, impotens
