Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Kirurgi > Kärlkirurgi > Flashcards

Kärlkirurgi Flashcards

1
Q

När gör man bilddiagnostik vid Claudicatio?

A

När livsstilsintervention inte gett eftersträvade resultat och man ska överväga annan åtgärd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka alternativa behandlingsmetoder finns om livsstilsförändring inte räck vid Claudicatio?

A

Kirurgi eller Pletal

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är Pletal och vilka patienter behandlas med det?

A

Fosfodiesterashämmare som verkar kärldilaterande. Har även en hämmande effekt på trombocyter = viss blodförtunnande effekt - tänk på riskfaktorer!
De patienter som inte fått tillräckligt bra effekt av livsstilsförändring men där man bedömer att kirurgi inte är lämpligt - antingen på grund av komplicerade kärlförändringar eller en patient som är för sjuk för att klara av operation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

När är kirurgi relevant vid Claudicatio?

A

Inga exakta guidelines. Handlar om att man inte fått är nöjd med livsstilsinterventionen. Kanske ä relativt ung och bara kan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Nackdelen med pletal?

A

Inte alla som får effekt typ 50 % och ganska många som får biverkningar - från MTK och huvudvärk.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Principiell skillnad mellan Claudicatio och kritisk ischemi?

A

Grundläggande kan man säga att vid kritisk ischemi är blodcirkulationen dålig även i vila.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka former av öppen och endovaskulär behandling finns inom kärlkirurgin?

A

Öppen:

  • Embolektomi - öppnar, stänger av blodflödet, går förbi med kateter, blåser upp ballong och drar ut tromben.
  • Transendartärektomi - går in och skrapar ut intima och media tillsammans med förkalkning, syr ihop adventitia och sätter in nått för att hålla uppe lumen.
  • Bypassoperation - oftast med v. Saphena Magna - kan vara in situ operation då går man in och förstör klaffarna. Annars plockar man ut venen, vänder och sätter in den igen.

Endovaskulärt:
-Kateterburen trombolys
-PTA - går in med kateter och blåser upp ballong vid förkalkning. Eventuellt sätter man in ett stent.
SAP = Subintimal angioplastik - används vid en större/längre ocklusion där övriga metoder inte fungerar. Man går in mellan intima och adventitia och skapar en dissektion - därefter blåser man upp en ballong och skapar på så sätt en ny kanal för blodet att flöda i.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur kan man skilja claudicatio från spinal stenos?

A

Mycket tydliga pulsar - sannolikt inte en Claudicatio. ofta sensorisk påverkan vid spinal stenos.
Med gångmattetest kan man mätte ABI före och efter gång. Om det sjunker mer än 20 % är det ett tecken på Claudicatio.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Varför ska man optimera livsstilsfaktorer vid Claudicatio?

A

Risken för amputation är mycket låg men dessa patienter har en hög mortalitet på grund av allmän kärlsjukdom. Handlar alltså om att minska risk för stroke och hjärtinfarkt etc.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur behandlas claudicatio i första hand?

A

I första hand testa livsstilsbehandling:
Rökstopp!
Hypertonibehandling
Optimering av eventuell diabetes
Fysisk aktivitet - gångträning!
Sätt in trombyl och statiner - förklara varför för patienten! Förklara att amputationsrisk är låg!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka metoder finns för kartläggning av kärlträdet inför ev kärlkirurgi? För och nackdelar med olika metoder?

A

Ultraljud - Ingen stråling etc. Relativt lättillgängligt på stora sjukhus iaf. Bra för ytliga kärl. Bra att komplettera andra utredningar med om ev störningar.

CT-Angio - strålning och kontrast. Mest tillgängliga diagnostiska metoden - typ dygnet runt!

MR-Angio - Bra diagnostik, kan vara svårare att få till. Förstahandsvalet vid Sahlgrenska. Kontrast - men lite skonsammare för njursjuka än CT-Angio. OBS - patient måste kunna ligga still, svårt vid ischemisk smärta!

Konventionell angio (kateterburen) -
Ger den bästa diagnostiken. Oftast gör man annan kartläggning först och därefter beslutar man om konventionell angio för att bekräfta diagnos och kunna åtgärda problematiken samtidigt. Finns tillgängligt dygnet runt på Sahlgrenska - men gör det inte gärna i onödan!
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur behandlar man ischemisk smärta?

A

OFta mycket svårbehandlad! Morfin används oftast, kan dock behöva så höga doser att patienterna blir kraftigt påverkade och förvirrade.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hu lång tid tar det innan muskler och nerver tar skada vid ischemi?

A

4-6 timmar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Utredning av misstänkt Claudicatio?

A

Anamnes - Övriga sjukdomar i kärlträdet? Rökning? Diabetes,
Status - Hjärta och lungstatus. Distalstatus - palpera pulsar. Mät ABI!
oklar diagnos - gångmatteprov.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Varför ska man fråga om diabetes hos patient med misstänkt Claudicatio?

A

Dels är det en riskfaktor.
Diabetesen kan ge väldigt stela kärlväggar - komprimeras inte vid mätning av ankeltryck - falskt högt tryck och falskt negativt ABI!
Kärlkartläggning med ultraljud, CT, MR etc bara vid övervägning om kirurgi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Symtombild vid Claudicatio?

A

Smärta i benen efter rörelse. Oftast i underbenen men kan också finnas i lår och glutealt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Diffdiagnoser till Claudicatio?

A

Spinal stenos, artros, kroniskt kompartmentsyndrom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Symtombild vid kronisk kritisk ischemi?

A 
ej palpabla fotpulsar 
Smärta i vila - framför allt nattetid då man ligger ner - minskar perfusionstryck. 
Sår på ben/fot som inte läker  
Reaktiv hyperemi
Blek/kall fot om den höjs över hjärtat.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Utredning a kronisk kritisk ischemi?

A

Anamnes - Hur länge har symtomen funnits? Var patienten helt bra för 2 månader sedan eller långsamt förlopp? Finns det en historik av besvär som liknar Claudicatio? Rökning? Övrig kärlsjukdom? Fråga alltid efter smärta nattetid/svårt att sova. Fråga om patienten hänger med foten utanför sängen nattetid - typiskt knep för att hantera smärtan.

Status - undersök pulsar, värmeskillnad, titta efter svullnad, gangrän etc. Buergers test - höj upp en röd svullen fot för att se om den bleknar - kan på så sätt diffa mot en infektion.

CT-angio eller MR-angio - kartlägga inför operation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Med vilket symtom söker ofta patienter med kronisk kritisk ischemi?

A

Svullnad - vilket ofta leder in till en DVT-utredning. Patienten har hanteras smärtan genom att hålla foten lågt, vilket orsakat svullnaden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hur utreder man claudicatio/kronisk kritisk ischemi hos diabetiker?

A

Remiss till klinfys för tåtrycksmätning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Definitionen av kronisk kritisk extremitetsischemi?

A

Definieras som kronisk när symptom förelegat > 2 veckor
Arteriell insufficiens som ger upphov till:
-Ansträngningssmärtor och vilovärk eller
-Arteriella bensår och/eller fotsår eller
-Förekomst av, eller risk för gangrän

+ objektiva mått på nedsatt cirkulation - ex ABI!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Eltiologin bakom kronisk kritisk ischemi?

A

Oftast atheroskleros.

Kan också vara ex vaskulit eller Strålbehandling som osakat fibrotisering av kärl.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Tryckgränser för kritisk ischemi?

A

ABI ≤ 0,3 och/eller
Anekltryck < 50 mm Hg och/eller
Tåtryck ≤ 30 mm Hg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Handläggning av patient med kronisk kritisk ischemi?

A

Genrellt sätt:

  • oftast inläggning inför operation
  • smärtlindring - morfinpreparat
  • Kärlkartläggning inför op - CT/MR-angio.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

karaktäristiska symtom vid akut ischemi?

A

5P:

  • Pain
  • Pulselessness
  • Parestesia
  • Palor
  • Paralyses
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Hur bedöms allvarlighetsgrad av akut ischemi?

A

• Ej urakut extremitetshot: pulslös, blek men
normal motorik och väsentligen normal sensibilitet
• Urakut extremitetshot: starkt nedsatt/upphävd
sensibilitet och motorik, ofta marmorerad, ev öm
muskulatur
• Irreversibel ischemi: ingen funktion, fixerad
cyanos/marmorering, rigiditet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad skiljer en akut armischemi från akut benischemi?

A

Inte lika uttalade symtom vid amrischemoi, mindre motorikstörningar, och symtomen tenderar att förbättras efter ett par timmar.
Nästan alltid en embolus - embolektomi blir behandling.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Utredning av akut ischemi?

A

Anamnes - Rökning? claudicatio? smärtans debut och karaktär?
Status - auskultera hjärta - leta efter förmaksflimmer.
Undersök extremiteten leta efter 5P!
Ta EKG - flimmer?
Ankeltrycksmätning - ABI?
Oftast vill man göra en CT-angio för att försäkra sig om diagnos och för att kartlägga skadan innan operation.

30
Q

Akut omhändertagande av akut extrimitetisischemi?

A 
Enligt hypocampus: 
Vätska i.v
Analgetika
Syrgas
Lågmolekylärt heparin, Fragmin 5000 IE sc
31
Q

Behandlingsalternativ vid akut extremitetsischemi?

A

Beror på symtombilden - allvarlighetsgraden!

-Urakut ischemsi/sannolikt en emboli - direkt embolektomi

Ej urakut, ej trolig emboli - Akut angiografi för kartläggning med samtidig trombolys. Därefter PTA/Stent eller öppen revaskularisering

irreversibel ischemi - Primär amputation - förhindra systemiska skador?

32
Q

Kliniska manifestationer av akut ben-ischemi?

A

Skada på muskler och nerver
kompartmentsyndrom - vid revaskularisering också?

Systemiskt:
Påverkan på hjärta och njurar.

33
Q

Vilket kärl är oftast påverkat vid tarmischemi?

A

A. mesenterica superior! - truncus coeliacus löper mer uppåt och drabbas därför ej så ofta.

34
Q

Symtombild vid tarmischemi?

A

Plötsliga kraftiga buksmärtor. Illamående och kräkning. Smärtan är orimligt hög i förhållande till bukstatus som initialt är rätt normalt.

35
Q

Utredning av misstänkt tarmischemi på akuten?

A

90 % emboli - ta ett EKG!
Prover - LPK kraftigt ökat snabbt, andra standardprover är normala. Ingen idé att använda laktat - stiger först sent i förloppet när man redan ha gangrän etc.
D-dimer kan tas och är oftast positivt men det är den också vid nästan alla andra akuta bukar….

för diagnos - akut CT-angio - skriv frågeställning tarmischemi - viktigt eftersom undersökning bör göras med kontrast och i artärfas för bästa diagnostik.

36
Q

Handläggning av akut tarmischemi på akuten?

A

Måste gå snabbt! Vill åtgärda inom 4h från debut helst.
Ring röntgen! Kontakt kärlkirurg direkt i väntan på CT om man har stark misstanke - kärlkirurg kanske inte finns på plats!

37
Q

vad är en sadelemboli?

A

Emboli som satt sig i Aortabifurkationen. Ger symtom i form av akut ischemi i nedre extremiteter - 5P!
Mest påverkan proximalt - sannolikt på grund av påverkan av lumbala ryggmärgen.

38
Q

Behandling av akut tarmischemi?

A

öppen eller endovaskulär revaskularisering.

39
Q

Symtombild vid kronisk tarmischemi? Diagnostik? Behandling?

A

Smärtor efter matintag, leder till viktnedgång.
Diagnos - CT-Angio
Behandlas endovaskulärt med PTA/Stent eller bypassoperation.

40
Q

Komplikationer till akut extremitetsischemi?

A 
gangrän, sepsis 
Kompartmentsyndrom - kan upptså direkt men vanligare är att det sker efter repsrfusion. 
blödning
reocklusion
amputation
41
Q

uppföljningsbehandling vid akut extremitetsischemi?

A

Vid artäremboli - antikoagulantia

Vid Trombotisk ocklusion - ASA eller klopidogrel

42
Q

Vad skiljer en akut artäremboli från en akut artärtrombos?

A 
Akut emboli har: 
blixtsnabb debut 
kärlfrisk i övigt
mer uttalade symtom - inga kollateraler 
söker tidigt 
andra benet friskt
finns en embolikälla
43
Q

Definition av aortaaneurysm?

A

diameter 50 % större än förväntat = ca 30mm eller mer.

44
Q

Hur screenar man för bukaortaaneurysm? vilka?

A

med ultraljud, män över 65.

45
Q

Symtom på ruptrurerat aortaaneurysm?

A

Triad:
blödningschock - hög puls och lågt BT
akut insättande buksmärta - strålar mot ryggen.
palpabel pulserande resistens i buken

46
Q

Behandlingsindikationer för bukaortaaneurysm?

A

över 55mm hos män, ca 50 hos kvinnor
Tillväxt mer än 1cm/år
symtomgivande aneurysm

47
Q

Riskfaktorer för Aortaaneurysm

A 
ålder 
hereditet 
Rökning 
hypertoni 
EJ diabetes 
hyperkolesterolemi 
fysisk inaktivitet
48
Q

Mortalitet vid rupturerat aortaaneuysm?

A

obehandlat 100% mortalitet

Totalt - 80 % mortalitet

49
Q

prevalens aortaaneurysm?

A

5-8% av män över 65

4ggr vanligare hos män

50
Q

Hur stor är risken för ruptur av aortaaneurysm? hur snabbt tillväxer de?

A

Proportionellt mot diametern

Tillväxer ca 0,3-0,5mm/år (=ca 10%)

51
Q

Handläggning av misstänkt rupturerat aortaaneurysm?

A

Status - pulsar i femoralis?
Undersök cirkulatorisk påverkan
Hos cirkulatoriskt stabila patienter - CT för att bedöma möjlighet till EVAR-behandling. Annars direkt till operation.

52
Q

behandlingsalternativ vid stort aortaaneurysm? Fördelar och nackdelar?

A

Öppen kirurgi - Tubgraft eller byxgraft - Går alltid att göra, behöver inte följas upp. Mer risker.
EVAR - Lägre mortalitet, måste göra röntgenkontroller.

53
Q

Screening av släktingar vid Aortaaneurysm?

A

Ja, förstagradsslätingar bör screenas - stark hereditet.

54
Q

Diffdiagnoser till akut rupturerat aortaaneurysm?

A
  • Hjärtinfarkt
  • Njursten - Hos män runt 60 eller mer med förstagångsinsjuknande i njurstenssmärt ska man misstänka ruturerad AAA tills motbevisat.
  • gallsten
  • blödning i buken
55
Q

Hur delar man in aortadissektioner?

A

Typ A - engagerar aorta ascendens

Typ B - komplicerad vs okomplicerad

56
Q

Behandling av aortadissektion?

A

Typ A - direkt till öppen thoraxkirurgi

Typ B:
Generell prinicp är blodtryckssänkning och blotrycksövervakning. Man siktar på under 120 systoliskt.
okomplicerad - Konservativ behandling.

komplicerad - Endovaskulär behnadling:
-Stentgraft - täcker intimaskadan = TEVAR
-fenestrering = öppna upp stängda kärlavgångar
varierar från patient till patient - individuella lösningar med ex bypass beroende på organpåverkan.

57
Q

Hur stor andel av alla kroniska sår är venösa sår?

A

En stor andel, ca 50 %! Av dessa är 50 % ytliga och 50 % djupa.

58
Q

Vad är vanligaste orsaken till djup venös insufficiens?

A

Resttillstånd efter DVT

59
Q

Hur vanligt är Varicer? Skillnad mellan män och kvinnor?

A

Vanligt - oklart exakt hur vanligt dock - enligt vissa data runt 10-25% i prevalens. Ofta sägs det vara vanligare hos kvinnor men beror nog i stor del på att män söker i mindre utstäckning!

60
Q

Symtom på venös insufficiens?

A

Tyngdkänsla
Klåda
myrkrypningar
bensvullnad
bensår - behandlingsindikation
Hudförändringar - sklerotiska - behandlingsindikation
Hyperpigmentering - på grund av hemosiderininlagring i vävnad på som trycks ut av högt tryck?

61
Q

När behandlar man för Varicer?

A

beror lite på landsting hur ofta man behandlar för mer estetiska besvär. Hudförändringar och bensår är alltid behandlingsindikationer. Bensvullnad och tyngdkänsla och trötthet är mer oklart.

62
Q

Hur graderar man Varicer?

A

6-gradig skala från Telangiektasier till Varicer som orsakat sår.

63
Q

Hur behandlar man djup vs ytlig venös insufficiens?

A

Djup är svårbehandlad - kompressionsbehandling med stödstrumpor
Ytliga varicer behandlas det genom att man på något sätt stänger av flödet i det påverkade kärlet och på så sätt omdirigerar flödet till djupare vener. Då vill man helst ha god funktion i djupare systemen, annars kommer symtomen komma tillbaka.
Antingen gör man en öppen resektion = stripping eller:
Går in med kateter och stänger av flödet med ex radiofrekvensbehandling.

64
Q

Hur utreder man venös insufficiens?

A

Klinisk diagnos. Ultraljud avvänds vid symtom för att bättre kartlägga vilka vener som är påverkade och avgör därmed eventuell behandlingsåtgärd.

65
Q

Var går gränsen mellan en A-dissektion och en B-dissektion?

A

Vänster subclavia!

66
Q

Uppföljande Behandling efter B-dissektion?

A

Blodtryckskontroller! - viktigt att hålla bra värden.

Årliga CT-kontroller

67
Q

Vad riskerar man att utveckla efter en Aortaadissektion?

A

ökad risk för aortaaneurysm

68
Q

Varför opererar man inte alla carotisstenoser?

A

Måste operera 60-80 patienter för att hindra en stroke och det finns en risk på ca 2-3 % att orsaka en stroke i samband med operation.

69
Q

Hur definierar man en komplicerad Aortaadissektion?

A
  1. Ruptur = Chock och hypovolemi!
  2. Organpåverkan:
    - Spinal ischemi
    - tarmischemi
    - Njurischemi
    - Benischemi
70
Q

Riskfaktorer för aortadissektion?

A

Hypertoni! - viktigast - finns hos 70-80%
Rökning
ateroskleros
Bindvävssjukdomar - Marfan och Ehler Danlos syndrom

71
Q

Symtombild vid akut aortadissektion?

A

Typ A - Akut insättande smärta - “yxhugg mellan skulderbladen”
Eventuella symtom i form av stroke
Eventuellt dissektion ner mot hjärtat - kan påverka kranskärl och orsaka hjärttamponad.

Typ B:
-okomplicerad: endast smärta - kanske viss allmänpåverkan

-komplicead:
beor på organpåverkan:
tarmischemi, parapares, njursvikt, extremitetsischemi

Kirurgi (4 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions