Kapitel 5 - Finanssektorn: Marknader, banker och pengar

Question 1

Vilka är finanssektorns tre (3) uppgifter i ekonomin?

Answer 1

1. Finanssektorn möjliggör finansiering av investeringar i realkapital. Dessa investeringar är ofta stora nog för individer eller enskilda företag att inte kunna står för kapital själva. Investeringar möjliggör ökade konsumtionsmöjligheter i framtiden vilket gör finanssektorn till en viktig del i ekonomisk utveckling. 2. Finanssektorn möjliggör överföringar av köpkraft mellan olika tidpunkter. Med detta menas konsumtionsutjämning vilket kan handla om sjukpenning när du inte kan jobba, studielån när du studerar, pension när du inte längre kan jobba osv. 3. Finanssektorn möjliggör också riskspridning med hjälp av spridning av sparande och förmögenhet.

Question 2

Vilka fyra (4) problem står långivare inför när det kommer till överföring av pengar?

Answer 2

1. Informations- och kontrollproblemet - Osäkerheten kring om lånetagaren kommer kunna betala tillbaka lånet eller inte. 2. Löptidsproblemet - Problematiken kring löptiden inom utlåning, där långivaren inte vet när den kommer behöva de utlånade medlen återigen. 3. Riskproblemet - En långivare vill utav naturliga anledningar sprida risken mellan olika låntagare för att minimera risken dessa utgör. 4. Kostnadsproblemet - Långivaren och låntagaren har ett gemensamt intresse av att kostnaden för att upprätta det finansiella kontraktet blir så lågt som möjligt.

Question 3

Vilka två (2) metoder finns för att överföra medel eller upprätta finansiella kontrakt och hur fungerar dessa transaktioner?

Answer 3

1. Direkt överföring - Detta sker via en finansiell marknad där låntagaren säljer/emitterar ett nytt värdepapper (obligationer/aktier) till långivaren som sedan denne förväntar sig avkastning från. 2. Indirekt överföring - Detta sker via en finansiell mellanhand som en bank, finansbolag eller liknande. Långivaren är i det här fallet en person/företag elelr liknande som sätter in pengar hos banken vilket i sin tur lånar ut samma pengar till en låntagare. Långivare och låntagare har ingen kontakt med varandra, inte heller har de finansiella kontrakt med varandra, utan separat med banken.

Question 4

Vilka två (2) sorts värdepapper pratar man generellt om när det kommer till direkta överföringar inom finansiella marknader?

Answer 4

1. Fastförräntade papper - Detta inkluderar växlar (om löptiden är mindre än 1 år) och obligationer eller företagslån (om löptiden är längre än ett år) och är värdepapper som i praktiken är en anniutet, där de har en bestämd återbetalningsström i kronor och ören. 2. Aktier - En aktie är ett bevis på innehav av en andel i ett aktiebolag. Avkastningen sker i form av utdelningar från vinstern och värdetillväxten.

Question 5

Vad är skillnaden mellan primär och sekundärmarknad när det kommer till värdepapper?

Answer 5

När ett värdepapper nyemitteras så säljs den på den primära marknaden. Den sekundära marknaden är istället centrerar kring försäljningen av redan existerande värdepapper. Inom den sekundära marknaden så skapas inte någon ny form av förmögenhet där varje försäljning möts av ett köp.

Question 6

Ge exempel på olika sorters långivare som agerar finansiella mellanhänder inom indirekta överföringar.

Answer 6

Dessa mellanhänder delas upp i två grupper: 1. Kreditgivande institut - Banker, bolåneinstitut och finansbolag. De två sistnämnda sysslar med verksamhet som inkluderar bolån finansierade av emittering av obligationer respektive mer nischad verksamhet som inkluderar factoring, leasing, konsumentlån osv. 2. Placeringsinstitut - Försäkringsbolag, fondbolag och pensionsfonder som förvaltar värdepapper år allmänheten. Inkluderar statliga AP-fonderna och PPM systemet.

Question 7

Vilka två (2) huvudfunktioner har banker i dagens samhälle?

Answer 7

1. Förmedling av krediter från långivare till låntagare. 2. Förmedling av betalningar från köpare till säljare.

Question 8

Hur är Lånebankens balansräkning uppbyggd?

Answer 8

Balansräkningen är uppbyggd som så att tillgångar (användning av medel) är på vänster sida medan skulder och eget kapital (källor till medel) finns på höger sida. Tillgångar inkluderar Utlåning och Reserver medan Skulder och eget kapital inkluderar Inlåning och Eget kapital. Eget kapital är är medel som ägare har skjutit till och kan användas för utlåning eller reserver.

Question 9

Vad händer i balansräkningen för Lånebanken vid ny inlåning av kontanter och som förmedlas vidare till låntagare?

Answer 9

Inlåning på skuldsidan ökar samtidigt som reserver ökar på tillgångssidan. Dessa reserver används sedan till utlåning, vilket sänker reserver och ökar utlåning. Detta påverkar också balansomslutningen då nytt kapital kommit in i verksamheten där både skuld och tillågångssida ökat.

Question 10

Hur tjänar lånebanken sina pengar, och hur påverkas balansräkningen av detta?

Answer 10

Lånebanken tjänar majoriteten av sin vinst på räntor som genereras av låneverksamheten, detta sålänge utlåningsräntan överstiger inlåningsräntan. Det är det egna kapitalet som utökas med dessa vinster, vilket också ökar reserver på tillgångssidan sålänge dessa vinster inte används till utlåningsverksamheten.

Question 11

Hur säkerställer Sverige som nation att återbetalningar sker och att därmed lånegivare har incitament att fortsätta utlåningsverksamhet?

Answer 11

Sverige använder sig följande statliga myndigheter för att säkerställa återbetalning: 1. Lantmäteriet - Vilka utfärdar ägarbevis (lagfarter) och inteckningsbevis (pantbrev) för fastigheter. 2. Tingsrätter - vilka tillvaratar fordringsägarnas rättigheter vid konkurser. 3. Kronofogden - vilka driver in obetalda skulder. Dessa myndigheter löser en del av problematiken kring riskproblematiken för banker då de säkerställer återbetalning av skulder.

Question 12

Definiera pengar.

Answer 12

Allmänt accepterade betalningsmedel.

Question 13

Vad är Double coincidence of wants och vad innebär begreppet?

Answer 13

Double coincidence of wants refererar till hur det är problematiskt med bytesekonomier, där en person som vill köpa en vara måste hitta en person som säljer denna, samtidigt som denna person i sin tur ska vilja någont som den första personen har som bytesvara.

Question 14

Vad är skillnaden mellan monetär ekonomi och bytesekonomi?

Answer 14

En ekonomi i vilken varor och tjänster byts mot pengar, till skillnad mot bytesekonomi där man byter varor och tjänster mot andra varor och tjänster.

Question 15

Definiera Bankpengar.

Answer 15

Bankpengar refererar till banktillgodohavanden (=bankinlåning) som kan användas för betalningar.

Question 16

Hur ser växelbankens balansräkning ut?

Answer 16

Växelbankens balansräkning är uppbyggd med tillgångar och skulder och eget kapital, där reserver ligger under tillgångar och inlåning=bankpengar ligger under skulder och eget kapital.

Question 17

Definiera Clearingsystem.

Answer 17

Clearingsystem syftar till det system som olika banker deltar i för att kvitta betalningar mellan sig. I sverige hanteras detta av Bankgirot.

Question 18

Vad menas med M0, M1 M2 osv?

Answer 18

Detta är beteckningarna på olika penningmängdsmått där M1 t.ex. står för pengar som är omedelbart tillgängliga för betalning.

Question 19

Vad är definitionen av en modern bank? Vilka två (2) karaktäristiska drag har den moderna banken?

Answer 19

Den moderna banken kombinerar lånebankens kreditförmedling och växelbankens skapande av betalningsmedel. 1. Bankens reservkvot (reserver/inlåning) är mindre än 100% 2. Bankens utlåning har utlåning med längre löptid än inlåningen.

Question 20

Vad händer med den moderna bankens balansräkning vid utlåning av reserver?

Answer 20

Då både reserver och utlåning är tillgångar så påverkas bara tillgångssidan av balansräkningen. Notera att Reservkvoten (reserver/inlåning) påverkas negativt av detta då inget nytt kapital inkommer i verksamheten.

Question 21

Vad händer med den moderna bankens balansräkning vid utlåning genom ny inlåning:

Answer 21

Detta resulterar i att utlåning ökar vilket leder till att inlåning ökar med motsvarande. Då detta påverkat båda sidor av balansräkningen så har också balansomslutningen ökat. Detta definieras som skapandet av bankpengar/kreditpengar.

Question 22

Vad händer med den moderna bankens balansräkning vid ny utlåning som följs av uttag av inlåning och reserver?

Answer 22

Detta scenario kan likställas med att banken ger ut ett bolån till en låntagare (vilket ökar utlåning och därmed inlåning i balansräkningen) samtidigt som pengarna förs över tillsäljaren i en annan bank (vilket minskar reserver och därmed inlåningen med motsvarande). Allt detta resulterar i att balansomslutningen håller sig oberörd samtidigt som dock reservkvot påverkas negativt då reserver sjunkigt medan inlåning är densamma.

Question 23

Definiera uttagsanstormning.

Answer 23

Uttagsanstormning (bank panic eller bank run) är när allmänheten förlorar förtroende för bankens likviditet, alltså tror sig att banken inte klarar av att lösa in bankinlåning mot kontanter och därför alla gör uttag samtidigt vilket därmed resulterar i att bankens reserver tar slut och banken måste stänga.

Question 24

Definiera solvent.

Answer 24

Att vara solvent innebär att ha ett positivt eget kapital. Motsatsen är därmed när man är insolvent, alltså ett negativt eget kapital.

Question 25

Vilka två (2) problem kan en bank stå inför vilket kan hota dess existens?

Answer 25

De två problem som kan hota en banks existens är: 1. Likviditetsproblem - Innebär att banken inte har nog med likvida medel till sitt förfogande, alltså att företagets reserver tar slut. Detta kan ske genom uttagsanstormning där förtroendet om banken sjunker och allmänheten gör stora uttag. 2. Solvensproblem - Solvensproblem uppstår vid kreditförluster, alltså när låntagare inte kan betala tillbaka de lån banken utfördat till dem, vilket påverkar bankens eget kapital negativt och därmed sjunker också soliditeten.

Question 26

Vilka statliga organ ansvarar för finanssektorn i Sverige? Vilka är dessa statliga organs syften?

Answer 26

Question 27

Förklara vad finansinspektionen ansvarar för inom svensk finansektor.

Answer 27

Finansinspektionen ansvarar för tillsynen av banker och andra finansinstitut (mikrotillsyn), samt makrotillsyn av hela det finansiella systemet.

Question 28

Förklara vad riksgälden ansvarar för inom svensk finanssektor.

Answer 28

Riksgäldens huvuduppgift är att hantera statens upplåning och skuld, ansvarar också för insättningsgarantin för banktillgodohavanden upp till 950 000kr + investerarskydd som garanterar innehav av värdepapper upp till 250 000kr. Skulle riksbanken behöva, kan riksgälden ge ut statsobligationer mot utländsk valuta om riksbanken behöver säkerställa finanssektorns stabilitet och låna ut till banker med likviditetsproblem eller sovlentproblem.

Question 29

Förklara vad riksbanken ansvarar för inom svensk finanssektor.

Answer 29

Riksbanken ansvarar för betalningssystemet genom att vara sista utvägens långivarem som lånar ut till solventa banker vid en uttagsanstormning. Detta görs genom antingen låna ut kontanter och tillgodohavanden mot säkerhet i statsobligationer, men kan också handla om utländsk valuta från riksbankens valutareserv.

Question 30

Förklara vad Chicagoplanen är och vad konsekvenserna för detta skulle vara.

Answer 30

Chicagoplanen är ett förslag till bankreform i USA på 1930-talet enligt vilken bankerna ska delas upp i skilda lånebanker som sköter kreditförmedling och växelbanker som sköter betalningsförmedling. Detta skulle ge växelbanker med 100% reservkvot och lånebanker med lika lång löptid i utlåning som inlåningsverksamheten. Planen omöjliggör därmed likviditetsproblem och minskar risken för solvensproblem genom att förhindra att stora svängningar i kreditvolymen. Konsekvenserna är att det populära banksparandet med kort löptid skulle försvinna.

Question 31

Förklara hur de regler formas enligt de internationella Baselreglerna.

Answer 31

Baselreglerna är internationell reglering som ska förhindra solvens- och likviditetsproblem i bankerna. I baselreglerna inkluderas reglering kring minimikrav om bankernas soliditet och likviditet.

Question 32

Definiera kapitaltäckningskravet som rekomenderas i enligt baselreglerna.

Answer 32

Detta är en lagstadgad miniminivå för bankernas egna kapital dividerat med riskvägda tillgångar. Alltså är det ett modifierat soliditetskrav där vi räknar om tillgångarna med riskvikter. Därmed gör detta så att om tillgångarna blir mer riskfyllda, så sjunker kapitaltäckningen (nämnaren ökar) och desto mer eget kapital behövs för att uppnå tillräcklig kapitaltäckning. Exempel: Riskvikterna för kapitaltäckningskravet kan se ut så här: statsobligationer från OECD-medlemmar = 0. Företagsobligationer och huslån till hushåll = 0,5 och lån till företag = 1. Har vi ett eget kapital på 10 miljarder, tillgångar i forma av statsobligationer på 20 miljarder, utlåning till hushåll med 100 miljarder och utlåning företag 150 miljarder så sker uträkningen enligt följande: Kapitaltäckning = kapital/summa riskvägda tillgångar = 10/((0x20)+(0,5x100)+(1x150)) = 10/200 = 5%

Question 33

Förklara de bruttosoliditetskrav som rekomenderas enligt baselreglerna.

Answer 33

Bruttosoliditetskravet betyder att en minsta soliditet krävs, alltså en viss lägsta nivå på bankens eget kapital i förhållande till dess icke-riskviktade tillgångar. Enligt Basel III är denna miniminivå 3% men kan skilja beroende på bank.

Question 34

Förklara hur likviditetskravet är inom Baselreglerna.

Answer 34

Likviditetskravet inom Baselreglerna definierar en lägsta nivå på reserver en bank ska ha i förhållande till uppskattade maximala uttag av insättningar under en månad.

Question 35

Riksbanken menar att det finns ökade risker inom svenska banker pga spridningsrisk, vad menar de med detta?

Answer 35

Spridningsrisken för svenska banken syftar till att bankerna ofta till viss del är beroende av varandra, där de lånar av varandra både på lång och kort sikt. Spridningsrisken finns därför att om en bank skulle uppleva stora kreditförluster så skulle detta kunna spridas till andra banker. Att de 4 svenska storbankerna står för 80% av marknaden är en del i varför detta anses vara problematiskt varför riksbanken rekomenderar högre krav på soliditet, likviditet och kapitaltäckning än Baselreglerna då de ser en större risk inom svensk finanssektor.