Kapitel 12 - Pengar, prisnivå och växelkurs på lång sikt Flashcards
Definiera klingande mynt.
Mynt vars värde bestäms av deras innehåll av ädel metall.
Vad är skillanden mellan mettallmyntfot (specie standard) och pappersmyntfot (fiat standard)?
Metalmyntfot är ett system i vilket pengar består av metall elelr är inlösliga mot metall. I ett system av pappersmyntfot är istället pengar inte inlösliga mot någon metall. Vid metallmyntfot fungerar centralbanken som bankernas reservmedel och kundenkan lösa in insättningsbevis mot centralbankspengar och på så sätt lösa in dessa mot guld/metall. Detta vilar såklart på centralbankens förmåga att tillförse dessa metaller. Pappersmyntfot uppstår alltså när detta löfte upphör. Detta sker ofta i i samband med krig, när staten lånar till t.ex. krig.
Definiera centralbankspengar.
Centralbankspengar - Centralbankens sedlar och mynt samt bankernas tillgodohavanden hos centralbanken. Benämns också monetär bas under pappersmyntfot.
Definiera monetär bas under metallmyntfot och pappersmyntfot.
Under metallmyntfot utgörs den monetära basen av den mängd metall som används i penningväsendet. Under pappersmyntfot är denna monetära metall utbytt mot centralbankspengar.
På vilka två (2) sätt kan ändringar i den monetära basen ske?
- Centralbanken kan på eget initiativ öka eller minska den monetära basen genom att antingen köpa eller sälja tillgångar till banken eller allmänheten. Köper centralbanken tillågångar, t.ex. utländsk valuta eller stadspapper så ökar den monetära basen på kreditsidan samtidigt som centralbankens tillgångar ökar. Säljer istället centralbanken tillgångar så minskar dessa samtidigt den monetära basen minskar med lika mycket.
- Centralbanken fungerar också som bankernas bank vilket betyder att de lånar ut och låter sätta in hos centralbanken beroende på hur stort bankernas kontantbehov är för tillfället. Detta är den vanligaste formen av penningpolitik, där centralbanken styr den monetära basen genom att ändra reporäntan (räntan bankerna tillåts låna och sätta in till). En högre reporänta minskar den monetära basen då det blir dyrare för bankerna att låna pengar från centralbanken.
Vad är skillnaden mellan intervention på valutamarknaden och en öppen marknadsoperation?
Intervention på valutamarknaden - Centralbankens köp och försäljning av utländsk valuta.
Öppen marknadsoperation - Centrralbankens köp och försäljningar av statspapper.
För dessa så innebär ett köp av en viss storlek en expansion av den monetära basen av samma storlek. Det motsatta gäller vid försäljning.
Hur bestäms penningmängden i ett samhälle?
Peningmängden bestäms i en trestegsprocess:
- Bestämmning av den monotära basens storlek - Centralbanken bestämmer den monetära basens storlek genom antingen egna köp och sälj av tillgångar av samhället, alternativt genom ändring av reporäntan som påverkar bankernas belåning mot centralbanken.
- Bestämning av den monetära basens uppdelning mellan allmänhet och banker - Den monetära basens uppdelning beror på allmänhetens behov av kontanter vilket speglar dess betalningsvanor.
- Bestämning av mängden bankpengar genom kreditmultiplikation - Bestämning av mängden bankpengar sker genom bankernas lagstadgade likviditetskrav, eller reservkvot. Genom kreditmultiplikatorn kan vi få fram kvoten mellan penningmängd och monetär bas.
Definiera processen kreditmultiplikation.
Den process som leder till skapande av nya bankpengar genom ett inflöde av ny monetär bas till bankerna.
Definiera kreditmultiplikatorn.
Kvoten mellan penningmängd och monetär bas. Ett tal större än ett när reservkvoten är mindre än ett. Ju mindre reservkvot, desto större kreditmultiplikator, då en viss mängd reserver kan underhålla en större mängd bankpengar. Omvänt ser vi att kreditmultiplikatorn blir 1 om reservkvoten blir 1 då inga nya pengar skapas i detta fall.
Förklara de två sidorna av Bytesekvationen MX=PT i ord.
Vänsterledet, MV (PenningmängdenOmloppshastigheten) mäter de totala utgifterna udner en viss period gemom att multiplicera penningmängden med det genomsnittliga antalet gånger varje krona utnyttjas för en transaktion. Högerledet, P*T, mäter istället utgifterna genom att multiplicera antalet transaktioner under perioden med dess genomsnittliga pris.
Dessa är alltså båda sätt att kunna räkna ut totala utgifter.
Definiera Bytesekvationen.
Totala utgifter är lika med penningmängden, M, gånger omloppshastigheten, V, I sin tur lika med prisnivån, P, gånger mängden transaktioner,T, d.v.s. MV=PT.
Rationalisera hur MV=PT översätts till MV=PY när vi räknar på totala utgifter.
PT är lika med det (genomsnittliga priset per transaktion)(totala antalet transaktioner) och när vi I praktiken räknar totala utgifter så kan vi inte mäta totala transaktioner, vilket gör att vi istället använder istället den reala bruttonationalprodukten, Y, gånger BNP-deflatorn, P.
Definiera inkomstomloppshastighet.
Inkomstomloppshastighet - BNP dividerat med penningmängden. V=(P*Y)/M.
Vad bestämmer omloppshastigheten och hur relaterar monetarisering och ekonomins utvecklingsgrad till detta?
De två grundläggande bestämmningsfaktorerna av omloppshastigheten är graden av monetarisering och finanssektorns utvecklingsgrad. Monetarisering av ekonomin är ett mått på hur stor andel av del ekonomiska aktiviteterna som utförs med pengar. Ökar andelen användning av pengar på bekostnad av byteshandel så sjunker omloppshastigheten, detta för att behovet av pengar ökar och penningmängden (M) ökar snabbare än utgifterna mätt med nominellt BNP (PY). På samma sätt ökar omloppshastigheten med en mer utvecklad finanssektor då allmänheten håller mindre pengar i förhållande till nominell BNP, alltså behovet av pengar minskar och penningmängden (M) ökar långsammare än utgifterna mätt med nominell BNP (PY).
Förklara den klassiska kvantitetsteorin.
Prisnivån är direkt proportionell mot penningmängden. För att förstå denna ekvation måste vi först förstå att omloppshastigheten, V, bestäms av monetarisering och finansiell utveckling, vilka I sin tur inte påverkas av penningmängden. Stiger penningmängden, M, med 10% så stiger även prisnivån, P, med 10%. Alltså, när penningmängden stiger, stiger också utgifterna vid en given omloppshastighet. När utgifterna, och därmed efterfrågan på varor och tjänster stiger så stiger även prisnivån, då kvantiteten av varor och tjänster är given vid full sysselsättning.
