Kapitel 3 kolväten Flashcards
alkaner
endast enkelbindningar
cykloalkaner
kolkedja av en alkan bildar en ring
alkener
en dubbelbindning mellan två kolatomer
alkyner
en trippelbindning mellan två kolatomer
arener
aromatiskt kolväte, ex bensen
anaeroba bakterier
metanproducerande arkeer som klarar sig utan syrgas
sumpgas
metan som bildas i våtmarker
gruvgas
metan i kolgruvor
naturgas
i naturgas är metan vanligaste gasen, utgöt 90%
gasol
flaskgas, huvudsakligen av propan
isomerer
kemiska föreningar som har samma summaformler men olika strukturformler och därmed skilda egenskaper sägs vara isomerer
ogrenad/grenad kolkedja
kolatomerna binder inte fler är två andra kol/ kolatomerna binder mer fler än två andra kol
rationella namn
namn som är internationellt gångbara och som berättar om molekylernas byggnad
trivialnamn
välkända, alldagliga namn som uppkommit genom tillfälligheter
homolog serie
byggnaden av molekylen följer en viss regel
formel alkan
CnH2n+2
formel alken
CnH2n
formel alkyn
CnH2n-2
stamkolväte
längsta kolkedjan som motsvarar ett ogrenat kolväte
substituenter
atomer/atomgrupper som ersätter väteatomer på kolkedjor
alkaners smält- och kokpunkter
Stora molekyler har större kontaktytor än vad små molekyler har. Detta förklarar varför smält- och kokpunkter stiger med molekylstorleken.
alkaners förmåga att reagera
Mycket lite reaktionsbenägna. Stabila pga mer eller mindre opolära.
förbränning av alkaner
Reagerar med syre och ger kraftig värmeutv. Vid fullständig förbränning bildas koldioxid och vatten
substitutionsreaktion
reaktion som innebär att atomer eller atomgrupper i molekyler byts mot andra atomer eller atomgrupper