Kapitel 20 - Uncertainty, risk, and private information Flashcards

1
Q

Stokastisk variabel (begrepp)

A

Variabel med ett osäkert framtida värde

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är väntevärdet (EV) av en stokastisk variabel?

A

Det sannolikhetsvägda (Pi) medelvärdet av alla möjliga utfall (Si)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

State of the world (begrepp)

A

En möjlig framtida händelse

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Risk (begrepp)

A

(1) Risk är osäkerhet om framtida utfall
(2) När osäkerheten gäller pengar heter det finansiell risk
(3) De flesta föredrar lägre risk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Förväntad nytta (begrepp)

A

Väntevärdet av individens nytta när de framtida utfallen är osäkra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är en premie ur ett försäkringssammanhang?

A

En betalning till ett försäkringsbolag i utbyte mot försäkringsbolagets löfte att betala en fordran

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Aktuarisk försäkring (begrepp)

A

(1) En försäkring för vilken premien = skadans väntevärde

(2) T.ex. om EV för sjukvårdskostnader är $5000 och premien är $5000

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Riskaverta individer

A

(1) En person som undviker risk
(2) Nyttofunktionen börjar brant och blir flackare och nyttokurvan är brant p.g.a. avtagande marginalnytta
(3) Nyttoförlusten > Nyttovinsten (en vunnen krona vid låg inkomst är mer värd än en förlorad krona vid hög inkomst)
(4) Nästan alla är riskaverta, graden av riskaversion varierar
(5) Betalningsviljan för att undvika risk beror på individens riskaversion
(6) Riskaverta individer är villiga att betala en premie som överstiger deras förväntade anspråk
(7) Väljer att minska risken om EV av deras inkomst/förmögenhet förblir oförändrad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Riskneutrala individer

A

(1) En person som är helt okänslig för risk
(2) Nyttofunktionen är linjär och nyttokurvan är horisontell p.g.a. avsaknad av avtagande marginalnytta
(3) Nyttoförlusten = Nyttovinsten
(4) Riskneutrala individer är indifferenta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Risk-lovers

A

(1) En person som föredrar risk
(2) Nyttofunktionen blir brantare och brantare p.g.a. tilltagande marginalnytta
(3) Nyttoförlusten < Nyttovinsten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka skillnader avgör graden av riskaversion?

A

(1) Skillnader i preferenser (riskavert, riskneutral, risklover)
(2) Skillnader i initial inkomst/förmögenhet
(3) Generellt sett gäller att människor med hög inkomst/förmögenhet är mindre riskaverta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilka två principer vilar försäkringsindustrin på?

A

(1) Riskhandel kan, precis som varuhandel, generera ömsesidiga vinster (genom att de som inte vill bära risk överför risken till de som är mer villiga att bära risken)
(2) Diversifiering (viss risk kan elimineras)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Capital at risk (begrepp)

A

De medel som en försäkringsgivare riskerar vid tillhandahållandet av en försäkring

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

När är riskallokeringen effektiv?

A

Då de som är mest villiga att bära risk är de som slutligen bär den

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur kan marknaden för risk misslyckas med att nå effektivitet?

A

P.g.a. privat information

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Oberoende utfall (begrepp och exempel)

A

(1) Två utfall är oberoende om var och en av utfallen är mer eller mindre sannolikt att hända om den andra händer
(2) Diversifiering kan minska risken mycket om utfallen är oberoende

17
Q

Diversifiering (begrepp)

A

En individ kan diversifiera genom att sprida sina investeringar, så att eventuella förluster är oberoende av varann

18
Q

Poolning (begrepp)

A

(1) En stark form av diversifiering då en investerare tar en liten del av risken i många oberoende utfall. Detta ger en avkastning med väldigt liten total risk
(2) Poolning är särskilt relevant för försäkringsbolag (om försäkringsgivaren t.ex. försäkrar ett företag istället för varje enskild individ)

19
Q

Diversifieringens begränsningar (varför kan man inte “trolla bort” all risk?)

A

Positiv korrelation (när utfall är positivt korrelerade kan inte all risk diversifieras bort)

20
Q

Positiv korrelation (begrepp)

A

Om det är mer sannolikt att ett utfall inträffar givet att det andra har inträffat, och vice versa

21
Q

Olika typer av positivt korrelerad finansiell risk som dagens investerare möter

A

KOPOST!

(1) Konjunkturer (fluktueringar i ekonomin som helhet)
(2) Politiska händelser (t.ex. krig eller revolution)
(3) Strängt väder (en orkan kan t.ex. påverka många olika marknader)

22
Q

Vad uppnår marknaden för risk?

A

(1) Marknaden för risk gör det möjligt för ekonomin att eliminera risken som kan diversifieras
(2) Effektiv riskallokering

23
Q

Privat information (begrepp m.m.)

A

(1) Information som vissa människor har och vissa inte
(2) Kan leda till marknadsmisslyckande p.g.a. ineffektiv allokering
(3) Privat information och assymetrisk information är synonymer

24
Q

Problem som privat information ger upphov till

A

(1) Adverse selection

(2) Moral hazard

25
Q

När inträffar adverse selection (snedvridet urval)?

A

(1) När en individ har bättre info än andra (om t.ex. risker)
(2) Privat information leder till misstänkta köpare eftersom säljaren har incitament att ljuga
(3) Economics of lemons (hur vet jag om den här begagnade bilen funkar eller inte?)

26
Q

Hur kan man undvika/reducera adverse selection?

A

(1) Screening (använd observerbar information om individerna för att lista ut deras privata info. T.ex. medicinsk historia, skadestatistik för olika grupper m.m.)
(2) Signalering (visa vilken “typ” man är. T.ex. erbjuda garantier)

27
Q

Långsiktigt rykte

A

Ett långsiktigt rykte möjliggör för säljaren att försäkra andra om att säljaren inte döljer negativ privat information

28
Q

Moral hazard (begrepp)

A

(1) När en individ vet mer om sina egna handlingar än andra (t.ex. när dessa inte kan observeras)
(2) Moral Hazard ger snedvridna incitament för varsamhet eller ansträngning (t.ex. för liten ansträngning att undvika skada om man är försäkrad)

29
Q

Hur kan man motverka moral hazard?

A

(1) Genom att införa självrisk (en summa som försäkringstagaren måste betala innan denne ersätts för skadeståndet)
(2) Endast ersättning för förluster över ett visst belopp
(3) Sätta ersättningsnivån så den understiger 100%