Kapitel 19 - Factor markets and the distribution of income Flashcards
Produktionsfaktor (begrepp)
(1) En resurs som används i varu- eller tjänsteproduktionen
(2) Produktionsfaktorer köps och säljs på faktormarknader och priserna kallas faktorpriser
Vilka produktionsfaktorer finns det?
(1) Mark (naturresurs)
(2) Arbete (mänskligt arbete)
(3) Fysiskt kapital (tillverkade resurser såsom byggnader, verktyg och maskiner)
(4) Humankapital (värdet av bl.a. investeringar i utbildning och kunskap i arbetskraften)
(5) Teknologi
Inkomstens faktordistribution (begrepp)
(1) Fördelningen av faktorinkomster visar hur totala inkomster delas upp mellan arbete, mark och kapital
(2) Arbete står för majoriteten av faktordistributionen (ca 70% i USA)
Faktorns marginalprodukt
Värdet av den extra produktionen som genereras när man använder ytterligare en enhet av den faktorn
När bör man anställa en extra anställd?
Då VMPL > W
Värdet av marginalprodukten för arbete/produktionsfaktorn (VMPL) (formel)
VMPL = P * MPL
Där L är labor, men regeln kan tillämpas på alla produktionsfaktorer
Där VMPL = Lönen vid vinstmaximering
Hur vinstmaximerar man produktionsfaktorn? (regel)
Till dess att:
VMPx = Faktorpriset
D.v.s. Värdet av marginalprodukten av produktionsfaktor x = Faktorpriset
Hur kan efterfrågan på produktionsfaktorer skifta?
(1) Förändringar av varupriser (om P ändras så ändras VMPL (VMPL = P*MPL. En prisökning skiftar VMPL uppåt och en prisminskning skiftar VMPL nedåt)
(2) Förändringar i utbudet av andra produktionsfaktorer
(3) Förändringar i teknologi
Hur beräknas marknadens efterfrågekurva på produktionfaktorn?
Den horisontella summan av alla individuella efterfrågekurvor på produktionsfaktorn
Jämviktsvärdet för marginalprodukten för en faktor (begrepp)
Det mervärde som produceras av den sist använda enheten av produktionsfaktorn på marknaden
Rental rate för antingen mark eller kapital (begrepp)
Kostnaden, explicita eller implicita, av att använda en enhet av tillgången för en given tidsperiod
Marginalproduktivitetsteori för inkomstfördelning / Marginal productivity theory of income distribution
(1) Varje produktionsfaktor får betalt för sitt jämviktsvärde för marginalprodukten
(2) Det innebär dock inte att om marginalprodukten är $380 så är lönen $380, utan lönen är jämviktslönen och den får ALLA arbetare
Vilka är källorna till löneskillnader över yrken och individer?
(1) Kompenserande löneskillnader p.g.a. jobbets attraktivitet (t.ex. takskottare, försökspersoner)
(2) Olikheter i talang eller förmåga
(3) Olikheter i humankapital (t.ex. lönepremie för utbildning)
De främsta källorna till löneskillnader mellan könen
(1) Humankapital (kvinnor tenderar att ha lägre nivåer av det)
(2) Val av yrke (kvinnor tenderar att välja yrken som vård och lärare, vilket är yrken med lägre lön)
(3) Karriärsavbrott
(4) Deltidsstatus (vanligare att kvinnor jobbar deltid än heltid)
(5) Övertidsstatus (mindre sannolikt att kvinnor jobbar övertid)
Andra källor till löneskillnader
(1) Marknadsmakt (fackföreningar höjer löner för medlemmar)
(2) Effektivitetslönemodeller (lön över jämviktslönen som incitament för högre produktivitet)
(3) Diskriminering
- T.ex. fler jobbansökningar än vad det finns jobb kan leda till att arbetsgivaren diskriminerar
- Konkurrens kan motverka diskriminering
- Historiskt viktig faktor i löneskillnader
Fungerar verkligen the marginalproduktivitetsteori för inkomstfördelning / Marginal productivity theory of income distribution?
(1) Den är inte perfekt men den fungerar ganska bra
(2) Notera att teorin inte ger någon moralisk motivering till inkomstfördelningen
Tidsallokering (begrepp)
Hur många timmar man spenderar på olika aktiviteter
Optimalt val av arbetskraftsutbud (regel)
MU av en timmes fritid = MU från de varor som en timlön kan köpa
Fritid (begrepp)
(1) Den tillgängliga tiden för andra syften än att tjäna pengar att betala saluförda varor
(2) Fritid är en normal vara
Kmr jag jobba mer eller mindre om jag får löneökning?
Om substitutionseffekten dominerar –> Alternativkostnaden för en timmes fritid ökar –> Löneökningen leder till att man jobbar mer (kurvan i grafen är uppåtlutande)
Om inkomsteffekten dominerar –> Alternativkostnaden för en timmes jobb ökar –> Löneökningen leder till att man jobbar mindre (kurvan i grafen är nedåtlutande. Om inkomsteffekten dominerar kan arbetsutbudet luta bakåt (bakåtböjande, likt tippen på en kula)
Vad visar arbetets individuella utbudskurva?
Den visar hur arbetsutbudets kvantitet beror på individens lönenivå
Hur summeras marknadsutbudet av arbete? (regel)
Marknadsutbudet av arbete summeras horisontellt av individernas arbetsutbud
Hur skiftar arbetets utbudskurva?
(1) Förändrade preferenser och sociala normer (t.ex. när kvinnor intog arbetsmarknaden)
(2) Förändringar i befolkningen (större befolkning skiftar givetvis kurvan)
(3) Förändrade karriärmöjligheter (om överlägsna möjligheter uppstår i andra marknader skiftar den nuvarande marknaden t.v. eftersom arbetare byter till den andra marknaden)
(4) Förändringar i förmögenhet (leder till att man “köper” mer fritid, inkomsteffekten dominerar och skiftar kurvan t.v.)
Efterfrågan på arbetskraft och konkurrens (lite allmänt)
(1) MR = P och VMPL = P*MPL
(2) Konkurrensen på arbetsmarknaden påverkar också arbetskraftsefterfrågan
(3) Minskad konkurrens på varumarknaden (MR<p></p>
Hur ser arbetskraftens efterfrågan ut på lång sikt?
Efterfrågan är mer lönekänslig på lång sikt (kurvan är m.a.o. flackare)
När dominerar substitutionseffekten och när dominerar inkomsteffekten vid olika lönenivåer?
(1) För relativt låga lönenivåer är SE > IE
(2) För relativt höga lönenivåer är IE > SE
Tidsallokeringens budgetlinje (begrepp)
Anger en individs avvägning mellan konsumtion av fritid och inkomster som möjliggör konsumtion av varor
Den optimala tidsallokeringsregeln
En individ bör fördela tiden så att:
MU som tjänas från inkomsterna av en timlön = MU av en timmes fritid
