Kapitel 2: Hur, när och varför uppstår ett projekt? Flashcards
Vad innebär SCQ och vad är syftet med att använda det verktyget?
SCQ (situation komplikation question) syftar till att klargöra projektets mål och syfte. Målet med SCQ-modellen är att komma fram till vad huvudproblemet i ett visst sammanhang är genom att precisera vilken huvudfråga som ska besvaras. För att komma fram till vilken som är huvudfrågan börjar man med att analysera nuläget (till exempel. fakta, information, övergripande mål). Därefter gör man en analys av problemet där det fokuseras på vad som är otillfredsställande med den nuvarande situationen. Sedan funderar man över vad som är det viktigaste som behöver göras för att hindren ska överkommas. När problemet formulerats är frågan (question) ofta given. Där måste man se i vilken tidsaspekt man vill lösa problemet; dvs ligger problemet bakåt i tiden eller ligger det i framtiden. Till exempel: Complication - något gick fel, question - hur kan vi lösa det? Eller, complication - något skulle kunna gå fel, question - hur kan vi förhindra det?
Vad är intressent-analys? Hur fungerar en sådan?
En intressent är en person, grupper av personer eller organisationer som har makt och intresse att påverka projektet och som i sin tur kan påverkas av projektet. Ofta skiljer man på tre olika slags intressenter: 1) Kärnintressenter, 2) primärintressenter, 3) sekundärintressenter
Kärnintressenterna är de som kommer att vara direkt engagerade i projektet, till exempel genom att vara med och fatta beslut. Primärintressenterna är de som kan komma att påverkas av projektet och som därför kommer att vilja påverka projektet. Sekundärintressenterna är de som har ett relativt litet intresse av projektet och kommer således antagligen inte vilja påverka projektet.
Intressentanalyser kan användas under projektets gång- behöver alltså inte endast genomföras under en förstudie. Under ett projekt kan nya intressenter dyka upp, pga att projektets mål och innehåll kan förändras. Dessutom kan intressenternas intresse i projektet förändras, särskilt vid målsökande projekt.
Vilka är de fyra stegen i en intressentanalys?
1) Identifiera alla tänkbara intressenter, dvs alla som har ett intresse av projektet och alla som kan komma att påverkas av projektet.
2) Analysera intressenterna, dvs göra en bedömning av dem och deras relationen till projektet. Viktigt att här bedöma om intressenterna har en positiv eller negativ inställning till projektet, samt hur stort inflytande respektive intressent kan tänkas ha på projektet. Rangordna därefter intressenterna: den som har störst inflytande placeras överest.
3) Hur ska de intressenter som är högst placerade nås och bemötas? Finns det intressenter som måste informeras tidigt/sent/inte alls? Hur ska de nås? Täta mailkontakter, veckovis osv? Presskonferenser eller samråd?
4) Uppföljning, behöver inte göras en gång utan det är ett återkommande arbete under ett projekts genomförande.
SWOT-analys: vilka delar ingår och vilka är interna respektive externa faktorer?
SWOT = Strengths, Weaknesses, Opportunities, Threats.
De starka och svaga sidorna är faktorer som finns internt i projektet. Hot och möjligheter är externa faktorer. Interna faktorer är till exempel medarbetarnas kompetens eller projektorganisationens administrativa rutiner. Externa faktorer är till exempel förändrade förutsättningar som konkurrerande produkter och ny teknik.
Vad står PENG-analys för och vad innebär den? Vilka tre olika kategorier delas den in i? Vilka fördelar finns det med en PENG-analys?
Peng är en förkortning för “Prioritera enligt nyttogrunder”. Är en analysmetod som syftar till att värdera vilken nytta ett projekts resultat ger. Metoden innebär att man försöker värdera ett projekts nyttoeffekter i ekonomiska termer. Nyttoeffekterna delas in i tre olika kategorier:
1) Säkra nyttor (direkta nyttor)
2) Mindre säkra nyttor (indirekta nyttor)
3) Osäkra nyttor (svårvärderade nyttor)
Fördelen med PENG-analys är att den försöker sätta kostnaderna för projektet i relation till projektets nytta, jämfört med en kalkyl eller budget. Genom att sätta upp relationen är det lättare att föra en diskussion kring frågor som “Vad är viktigast att genomföra projektet?” “Är alla överens om vad som skapar nytta?”.
Vad är “Moscow”?
Moscow är en kravspecifikation som syftar till att besvara vilka krav som kan ställas på som projektet ska leda fram till?
Exempelvis funktions-, kostnads-, miljö-, och produktionskrav.
En intressentanalys är Makt- och intressematrisen, hur fungerar den?
Det är en modell för att utvärdera en intressents makt, alltså möjlighet att påverka projektet resp. intresse och som ger rekommendation om handlingsalternativ. Diagram som visar högt/lågt intresse på axlarna, möjlighet att påverka på y-axeln. Graden av intresse på x-axeln.
