Kap 4 Flashcards
Oavsiktlig uppmärksamhet
Detta sker då retningen är så stor/betydelsefull att den tar vår uppmärksamhet.
Här används system 1, som är snabbare och effektivare.
Orienteringsreflexen!
Orienteringsreflexen
Ett stort/viktigt stimulus fångar vår uppmärksamhet. Detta kan exempelvis vara ett hårt ljud eller något som rör sig i synfältet.
Detta har ur ett evolutionsperspektiv varit viktigt för överlevnaden.
Motsatsen är habituering, att amn vänjer sig vid någon retning, t.ex. flygplanets ljud (ska inte blandas med sensorisk adaption som innebär, ex att man vänjer sig vid dett kalla vattnet för det är bara tillfälligt)
Viljestyrd uppmärksamhet
Denna använder sig av system 2 och är alltså mer tidsdryg men exakt.
Vi behöver den viljestyrda uppmärksamheten exempelvis då vi medvetet följer med lektionen.
Har visat sig att särskilt pannloben och hjässloben är aktiv här.
Selektiv och delad uppmärksamhet!
Delad uppmärksamhet
Vi kan använda uppmärksamheten till flera saker ofta som en följd av inlärning. Exempelvis en vuxen kan gå och kolla på telefonen tillika utan problem.
(Förklaras ofta genom resursteorierna)
Selektiv uppmärksamhet
Man kan välja det man uppmärksammar, det vill säga ha ett mål med uppmärksamheten
Om vi måste uppmärksamma fler saker tillika kan den selektiva uppmärksamheten bli delad. (olika för syn och hörselsinnet då synsinnet är mer begränsat)
Cocktail-party fenomenet
Detta innebär att man exempelvis kan prata med en kompis på en fest bland sorlet.
Det sker även då man uppmärksammar något som för en är viktigt. Exempelvis då man plötsligt hör sitt namn.
Begränsningar i uppmärksamheten
Ouppmärksamhetsblindhet
Simons och Chabris demonstrerade detta med hjälp av videon med gorillan. Det vill säga att då man fäster uppmärksamheten vid någonting så missar man helt annat.
Förändringsblindhet
WhoDunnit? videon! Det går alltså ut på att då ögonen rör sig eller då man blinkar så missar man helt förändringar
Uppmärksamhetens ljuskägla
Detta innebär att man oftast riktar uppmärksamheten på något föremål i mitten av en bild eller annat.
På vår näthinna innehåller fovea extra mycket tappar och detta utgör synens mittpunkt. Därför har vi extra bra syn- och färgseende här och det blir som en strålkastare på en scen.
Ögonrörelserna riktar uppmärksamheten på önskat föremål.
Dikonisk lyssning
Detta är ett sätt att undersöka den selektiva uppmärksamheten i hörselsinnet.
Det innebär alltså att man ska höra på två olika berättelser i vardera öra men endast fokusera på en och upprepa vad det sägs.
Filterteorin
Denna teori går ut på att man tror att den selektiva uppmärksamheten väljer ut ljuden utgående från fysikaliska egenskaper eller till exempel kön ifall det handlar om en person.
Enligt teorin anser man att då personen uppmärksammar en sak, genom ex. dikoniska lyssningen, så kan hen inte uppmärksamma eller bearbeta det alls
Filterdämningsteoring
Det har forskats och man har insett att filterteorin inte riktigt stämmer. Vid dikonisk lyssning kan personer fortfarande uppfatta kön, ålder osv och reagera ifall ens eget namn eller annat intressant hörs.
(dvs cocktail-party fenomenet och orienteringsreflexen)
Enligt filterdämningsteorin fokuserar man alltså på en huvudsak men kan även ta bisaker i beaktande. Man tror även att den selektiva uppmärksamheten inte bara fokuserar på fysikaliska egenskaper utan mest på innehållet i det som sägs.
Vigilians
Detta betyder vaksamhet. Alltså att man orkar rikta sin uppmärksamhet på något mål och hålla kvar den en längre tid. (behövs exempelvis vid övervakningsarbete eller andra enformiga uppgifter)
Beror delvis på aktiveringsnivå, men inte alltid.
Inhibition
Förmågan att stänga ut oväsäntliga och störande retningar. Mycket viktigt för uppmärksamheten (koncentrationen i vardagligt tal).
Problem med detta i vissa uppmärksamhetsstörningar.
ADT
attention deficit trait
Fenomenet då uppmärksamheten ständigt störs. Sker mycket i dagens värld med den stora mängden stimulus.
Forskning: Hur påverkar “multitasking”?
Upptäckt i Mind the Gap- undersökningsprojektet
Genom denna undersökning fick man reda på att personer som multitaskar mycket inte blir bättre på att fokusera på olika saker samtidigt. Däremot måste deras högra pannlob (exekutiva funktioner) jobba hårdare och de har svårare att inte låta annat stimuli störa. (de hade även en mindre mängd grå substans i hjärnan)
